NordenBladet — Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på längre sikt.Statskontoret har beslutat att låta bli att lyfta cirka 8 miljarder euro av det nettoupplåningsbehov på 11,7 miljarder euro som ingår i budgetpropositionen för 2021. Beslutet baserar sig på statens starka likviditet. Statens nettoupplåning uppgå till ca 3,7 miljarder euro 2021. Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på lång sikt. Ändringen har inte heller någon direkt inverkan på uppnåendet av målet att stoppa ökningen av den offentliga skuldkvoten i mitten av 2020-talet. Både statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvoter fortsätter att öka på medellång sikt.Det finns flera orsaker till att upplåningsbehovet är mindre än vad som budgeterats. Statskassan är för det första ca 2,5 miljarder euro mindre än i slutet av 2020, vilket betyder att upplåningsbehovet kan täckas med lån som influtit i fjol. Statskontoret utökade statens kassamedel under 2020 i syfte att förbereda sig för oväntade utgifter som föranleds av coronakrisen. För det andra avviker uppskattningen av skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna 2021 från det budgeterade med cirka 5,5 miljarder euro. Detta förklaras bland annat av att en del av anslagsmomenten i statsbudgeten består av så kallade överföringsanslag som kan användas under flera års tid. För år 2021 har man till exempel budgeterat fleråriga investeringar och överföringsanslag som hänför sig till coronavirusepidemin, och som förmodligen används först under kommande år.Noggrannare information om orsakerna till att nettoupplåningen är mindre än beräknat fås när statens preliminära bokslutsuppgifter blir klara i februari. Inverkan på prognoserna om skuld och underskottEftersom statens nettoupplåning förblir mindre än budgeterat är nivån på statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvot cirka 3,5 procentenheter lägre än vad som uppskattats i höstens ekonomiska prognos.
 
De uppgifter om statens nettoupplåningsbehov som nu står till förfogande, samt om skillnaden mellan utgifterna och inkomsterna jämfört med budgeten, beaktas vid utarbetandet av nästa ekonomiska prognos. Finansministeriets nästa makroekonomiska prognos publiceras den 20 december. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i ministerrådsmötet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Stockholm den 1–2 december. Sverige är ordförandeland i OSSE 2021. Under mötet behandlas bland annat konflikterna i OSSE-länderna samt situationen i Afghanistan och dess långtgående konsekvenser för säkerheten i världen.OSSE är ett centralt forum med tanke på Europas säkerhet. Organisationen arbetar med tre dimensioner av säkerhet som följer de så kallade korgarna, som man enades om redan 1975 i Helsingfors: den politisk-militära dimensionen, den ekonomiska och miljörelaterade dimensionen samt den mänskliga dimensionen. Insatser för att lösa konflikter inom OSSE är en viktig del av organisationens verksamhet.Inför mötet har det bekräftats att Finland blir ordförande i OSSE år 2025. Mötets offentliga delar kan följas på webben: www.osce.org/live

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet har slutfört behandlingen av dess ställningstaganden om reformen av den sociala tryggheten.Ställningstagandena ska genomgå en sista revidering före december 2021 då de ska vara klara. Kommittén var också överens om att sektionerna kan inleda den fortsatta beredning som utgår från ställningstagandena. Kommitténs rapporter om problemhelheterna inom socialskyddet är klara. I rapporterna definierar kommittén de centrala problemhelheterna inom socialskyddet och beskriver dem närmare. En av rapporterna gäller också de val och grundprinciper som rör socialskyddet. Rapporten om problemhelheterna inom socialskyddet publiceras i dess slutliga form i januari 2022.  ”Sektionerna under kommittén för social trygghet har gjort ett betydelsefullt arbete med att utarbeta rapporter i enlighet med kommitténs riktlinjer. En så här helhetsomfattande kartläggning av problemen inom socialskyddssystemet har aldrig gjorts tidigare”, konstaterar Pasi Moisio, ordförande för kommittén.  Kommitténs arbete stöds av fem sektioner: sektionen för sysselsättning och kompetens, sektionen för arbete och funktionsförmåga, sektionen för boende, förvaltningssektionen och sektionen för forskning och utvärdering. Sektionerna under kommittén för social trygghetFörändringarna i arbetslivet och på arbetsmarknadenFör kommittén för social trygghet görs en statistikbaserad översikt av de förändringar som skett i arbetslivet och på arbetsmarknaden under de senaste 20-30 åren. Översikten innehåller också bedömningar av utvecklingen under 2020-talet.“Fokus i rapporten ligger på de förändringar som anknyter till socialskyddet. Det handlar till exempel om hållbarhet, effektivitet, rättvisa och jämlikhet. I rapporten behandlar man sysselsättning och arbetslöshet, yrkes- och utbildningsstrukturer, rättvisan i fråga om karriärer och anställningsförhållanden samt arbets- och funktionsförmåga och arbetshälsa. I rapporten tar man också upp tecken på polarisation i arbetslivet, sänkningen i unga mäns sysselsättningsgrad, särskilda branschvisa utmaningar och företagares utmaningar, invandrarnas sysselsättning samt grå ekonomi”, berättar forskningsprofessor Tuomo Alasoini, som ansvarat för arbetet med översikten.   
Det arbets- och boendebaserade socialskyddet och den internationella mobiliteten Kommittén behandlade centrala frågor gällande det arbets- och boendebaserade socialskyddet och den internationella mobiliteten. Senare görs en skriftlig promemoria om detta. “Under förra århundradet var det många som emigrerade från Finland i hopp om ett bättre liv. Nu riktar sig migrationen både härifrån till utlandet och från utlandet till Finland – och alla flyttar inte för gott. Socialskyddet har utformats så att det ska beakta att mobiliteten ökar. EU:s lagstiftning spelar en stor roll när det gäller att harmonisera rättigheterna för personer som rör sig mellan olika länder. Finlands boendebaserade socialskydd har reformerats så att invandrarna snabbare får rätt till social trygghet i Finland och så att de som flyttat från Finland förlorar sin rätt tidigare än förut. I en europeisk jämförelse har Finland ett heltäckande socialskyddssystem. I Finland är en stor del av socialförmånerna boendebaserade och skattefinansierade, medan förmånerna i Europa ofta är arbetsrelaterade och finansierade med försäkringsavgifter. Utmaningarna inom Finlands socialskydd i den globala digitala världen är bland annat: hur se till att finansieringen av socialskyddet är hållbar, hur kan man följa upp människors vistelse i Finland och hur placerar sig de som kommer till Finland på arbetsmarknaden – och tas de emot på arbetsmarknaden?”, säger Essi Rentola, ordförande för sektionen för forskning och utvärdering.
Stödet för närståendevård och familjevårdenFör kommittén för social trygghet presenterades en promemoria om stödet för närståendevård och om familjevården som innehöll frågor om socialskyddet. I promemorian behandlas stödet för närståendevård och familjevården både ur patienternas och ur vårdarnas perspektiv. Sektionerna under kommittén för social trygghet beaktar promemorian i sitt fortsatta arbete. “Både stödet för närståendevård och familjevården handlar om att de som behöver vård har rätt att få den service de behöver. Den som ska tillhandahålla servicen ingår ett uppdragsavtal med kommunen och kommunen betalar ett arvode för servicen för att trygga den vård och omsorg som behövs. Den som tillhandahåller vården står inte i ett arbetsavtalsförhållande till kommunen eller den som får vård, och detta kan ha olika konsekvenser för olika förmåner. Till exempel när det gäller utkomstskyddet för arbetslösa inverkar stödet för närståendevård och familjevården på samma sätt oberoende av uppdragsförhållandet. Den största skillnaden jämfört med de andra uppdragsförhållandena är att en närståendevårdare eller familjevårdare kan anses ha ett godtagbart skäl till att inte vara på arbetsmarknaden”, säger Marjaana Maisonlahti, ordförande för sektionen för sysselsättning och kompetens.  
Ungdomarna och utvecklandet av kunnandetFör kommittén presenterades en promemoria som handlade om ungdomarna och utvecklandet av kunnandet. Det här temat ska behandlas vidare inom ramen för utvecklingen av både det nuvarande systemet och de alternativa sätten för ordnandet av socialskyddet.   “Att unga har en möjlighet att utbilda sig är det viktigaste både för ungdomarna själva och för samhället. Ur de ungas perspektiv kan dock de incitament som ingår i olika system ibland motverka de allmänna syftena med systemet. Ungdomarna kan uppleva att systemet är invecklat och svåröverskådligt. Särskilt för unga som är marginaliserade kan det vara svårt att ansöka om förmåner som de har rätt till”, konstaterar Tiina Polo, vice ordförande i sektionen för sysselsättning och kompetens. Finansieringen och förmånsutgifternaKommittén har även mottagit en promemoria om finansieringen av socialskyddet och förmånsutgifterna, och promemorian finns som bilaga till pressmeddelandet. 
Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 29 november 2021.Mötesmaterial (på finska): MöteskallelseBilaga 1  Utkast till protokoll om mötet den 11 oktoberBilaga 2    Promemoria: Närståendevården och familjevårdenBilaga 3    Promemoria: Ungdomarna och utvecklandet av kunnandetBilaga 4    Utkast till rapport: Komplexiteten i socialskyddetBilaga 5    Utkast till rapport: Samordningen av förvärvsarbete och socialskyddBilaga 6    Utkast till rapport: Det yttersta skyddet, grundskyddet och boendeBilaga 7    Utkast till rapport: Samordningen av tjänster och förmånerBilaga 8    Utkast till rapport: Val och grundläggande principer inom socialskyddetBilaga 9        Presidiets utkast om ställningstagandenaBilaga 10      Promemoria: Finansieringen och förmånsutgifternaBilaga 11      Diapresentation av mötetKommitténs arbetsplan våren 2022: Mötet den 31 januari
Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskyddArbetsmötet den 14 februari
Alternativa sätt att ordna socialskyddetMötet den 21 mars
Omvälvningarna i arbetslivet, Elonkehä-informationspaketet, övriga mötenArbetsmöte den 25 aprilMöte den 23 majMöte i juni

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya generaldirektören för FN:s jämställdhetsorganisation UN Women, Sima Sami Bahous från Jordanien, besöker Finland den 8–9 december.Vid ett möte den 8 december ska utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari diskutera Finlands och UN Womens relation och olika samarbetsformer för att förbättra kvinnors och flickors ställning globalt. Under ledning av understatssekreterare Elina Kalkku diskuterar Finland jämställdhetsarbetets globala villkor och aktuella läge, organisationens prioriteringar och kommande verksamhet.”I synnerhet med stöd av Finland och de övriga nordiska länderna har UN Womens betydelse ökat och blivit tydligare, samtidigt som jämställdhetsarbetet utmanas mer än någonsin ute i världen. Det är viktigt att vi diskuterar hur UN Women ska reagera på dessa utmaningar under de kommande åren”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Skinnari.Generaldirektör Bahous träffar också utrikesminister Pekka Haavisto och besöker riksdagen där hon diskuterar med medlemmar i utrikesutskottet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriets utkast till regeringens proposition med förslag till komplettering av lagstiftningen om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet sändes på remiss den 1 december 2021. Remisstiden går ut den 20 januari 2022.I propositionen föreslås det ändringar i lagstiftningen gällande reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Under genomförandet av reformen har det framkommit behov att precisera vissa delar i lagstiftningen, och syftet med propositionen är att precisera dem.I propositionen föreslås temporära bestämmelser om rätten att lämna ut patientuppgifter till vårdinrättningar i landskapet Nyland i den omfattning som vården kräver, om patienten inte har förbjudit att uppgifterna lämnas ut. Förslagen till permanenta bestämmelser om utlämnande av patientuppgifter kommer att ges i samband med totalreformen av lagstiftningen om informationshanteringen inom social- och hälsovården. Regeringspropositionen om totalreformen ska lämnas till riksdagen för behandling i september 2022.Det föreslås att temporära organs rätt att få uppgifter ska ändras så att ett temporärt organ har rätt att få kund- och patientuppgifter inom social- och hälsovården när uppgifterna är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som gäller kundens fortlöpande vård och service eller individuella avtal om vård och tjänster.För bolagiseringen av de stödtjänster som kommunerna producerar för välfärdsområdena föreslås en övergångsperiod på ett år, om kommunen har producerat tjänsterna i fråga för social- och hälsovården före 2023. Under övergångsperioden kan välfärdsområdena också köpa tjänster av kommunerna, förutsatt att anskaffningen underskrider EU-tröskelvärdena.Dessutom föreslås det preciseringar av skyldigheterna i fråga om den avtalsbaserade överföringen av organiseringsansvaret för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och i fråga om utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom social- och hälsovården samt överföringen av handlingar, återkrav av statsunderstöd, delegationernas mandatperiod och läkarhelikopterverksamheten vid centralerna för prehospital akutsjukvård.En del av lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt efter att de har stadfästs, och en del från och med ingången av år 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi