NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för 12:e gången torsdagen den 9 juni. Temat för mötet är koldioxidsnålt byggande.Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna uppnå sina nationella och internationella klimatmål måste utsläppen från byggsektorn minska. Vid rundabordsforumet för klimatpolitik diskuteras bland annat hur man kan påskynda övergången till koldioxidsnålt byggande så att man samtidigt säkerställer social rättvisa. Dessutom diskuteras vilka incitament regionerna, kommunerna, städerna samt företagen och branschorganisationerna behöver.”För att Finland ska nå sitt mål om klimatneutralitet före 2035 behövs klimatåtgärder inom alla samhällssektorer. En viktig del av detta arbete är att minska utsläppen från den byggda miljön. De hus som byggs i dag ska användas ännu på 2100-talet. Därför bör den koldioxidsnåla byggda miljön planeras och främjas på ett föregripande och långsiktigt sätt “, säger miljö- och klimatminister Emma Kari, som är ordförande för rundabordsmötet.Färdplan för koldioxidsnålt byggande: klimatdeklaration för byggnader, gränsvärden för utsläpp från nya byggnaderStörsta delen av utsläppen från den byggda miljön hänför sig till byggnadernas energiförbrukning. Eftersom nya byggnader redan är mycket energieffektiva, måste perspektivet utvidgas till byggnadsmaterial och utsläpp under byggnadens hela livscykel.Miljöministeriet har sedan 2016 berett en färdplan för koldioxidsnålt byggande som syftar till att koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftning senast i mitten av 2020-talet.Färdplanen bygger på att det ska utarbetas klimatutredningar för byggnader samt fastställas koldioxidbudgetar för nya byggnader. Klimatdeklarationen synliggör klimatpåverkan under hela den nya byggnadens livscykel och efter en omfattande renovering. Klimatdeklarationen ska ligga till grund för de gränsvärden som sätts för utsläpp från nya byggnader. Miljöministeriets utkast till förordning om klimatdeklaration för byggnader var på remiss under sommaren 2021. Förordningen är en del av den pågående totalreformen av markanvändnings- och bygglagen, vars remissbehandling avslutades i går den 7 december.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.En gynnsam produktivitetsutveckling är den viktigaste faktorn som bidrar till ekonomisk tillväxt på lång sikt, och därför har man redan länge i forskningslitteratur försökt utreda källorna till produktivitetstillväxt. En effektiv inriktning av arbete och kapital är en av de viktigaste frågorna inom ekonomin, och forskare har sökt lösningar på orsakerna till och följderna av en ineffektiv allokering.Omfördelning av resurserna har inte bidragit till produktivitetstillväxt inom den finländska företagssektorn. Detta framgår av en färsk undersökning om hur inriktningen av arbete och kapital samt strukturförändringarna inom olika branscher har påverkat arbetsproduktivitetens utveckling inom den finländska industri- och servicesektorn, inom informations- och kommunikationssektorn och inom hela företagssektorn under 2000–2018. Undersökningen har beställts av statsrådet.Resursallokeringen bör förbättras ytterligare, konstaterar Terhi Maczulskij, forskningschef med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.”Den inverkan som omfördelningen av resurser har på produktiviteten har ökat något med tiden, men det finns mycket rum för förbättringar. En ineffektiv allokering mellan branscherna inverkar också försvagande på produktivitetstillväxten inom hela företagssektorn”, säger Maczulskij.Undersökningen tyder på skillnader mellan olika branscher, men det finns också flera likheter. Den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag är den viktigaste förklarande faktorn, särskilt under högkonjunktur. Produktivitetstillväxten har varit störst i företag som fortsätter med sin verksamhet, och där har omfördelningen av resurser haft en sekundär roll.Under en recession betonas dock omfördelningen mellan företag som fortsätter med sin verksamhet, vilket är ett tecken på att kreativ förstörelse har fått en större roll. Kreativ förstörelse är en viktig mekanism för produktivitetstillväxt som innebär att gamla företag, produkter och yrken försvinner och ger utrymme för nya, bättre och mer produktiva.”Det bör också noteras att omfördelningen av arbete och kapital inom IKT-branschen har haft betydande negativa effekter på produktivitetstillväxten inom branschen. En förklaring kan vara att det inom branschen finns företag som gör stora investeringar och ökar sin storlek innan de blir mer produktiva”, säger Paolo Fornaro, forskare med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.Undersökningen har gjorts av Näringslivets forskningsinstitut och Aalto-universitetet. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Den svarar särskilt på ekonomiska rådets informationsbehov.

Källa: Valtioneuvosto.fi