NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat konst- och kulturfestivaler sammanlagt 2 067 300 euro i coronaunderstöd. Understöd delades ut till 22 anordnare. Syftet med understöden är att hjälpa aktörerna att fortsätta och utveckla sin verksamhet samt att upprätthålla sysselsättningen.Understöden är avsedda för etablerad och professionell konst- och kulturfestivalverksamhet som har försvårats eller förhindrats på grund av coronarestriktionerna eller rekommendationerna under perioden 1.6–31.12.2021.– I Finland finns det många konst- och kulturfestivaler och de har en stark inverkan på regionernas och städernas kulturella och ekonomiska framgång. Festivalerna sysselsätter konstnärer och andra som utför kreativt arbete samt tillhandahållare av olika tjänster både direkt och indirekt bl.a. via turism. Med de beviljade understöden stöder vi festivalverksamhetens återhämtning och utvecklingen av verksamheten, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.– Festivalerna är ofta regionalt sett mycket viktiga aktörer som gör även små orter kända till och med globalt. I samband med festivalerna finns också ofta frivilligverksamhet som bygger upp samhörigheten och ökar människornas välbefinnande, fortsätter Kurvinen. Understöden ingår i coronastödpaketet för kultur-, idrotts- och evenemangssektorn som stöder sektorernas återhämtning från coronapandemin. I den tidigare ansökningsomgången för stödpaketet beviljade ministeriet festivalerna sammanlagt cirka 3,9 miljoner euro för stödbehov som uppstod i början av året.Beviljade understöd 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade den 8 december 2021 ett förslag till en auktionsmodell som ska tillämpas när allmänna vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen arrenderas ut till företag för att utveckla och bygga havsbaserad vindkraft. Med detta vill man påskynda utvecklingen av den havsbaserade vindkraften på marknadsvillkor.Vindkraftens tekniska utveckling har tagit stormsteg under de senaste åren. I Finland byggs just nu ett stort antal landbaserade vindkraftverk på marknadsvillkor. Tills vidare har det inte varit lönsamt att bygga havsbaserad vindkraft på marknadsvillkor, men lönsamheten förväntas bli bättre under de närmaste åren på grund av bland annat den tekniska utvecklingen. Aktörernas intresse för Finlands havsområden har därför ökat och gäller också statens vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen.  Nya vindkraftsprojekt är också nödvändiga för att Finland ska kunna nå sina klimat- och energipolitiska mål. Finlands mål är att vara klimatneutralt 2035 och klimatnegativt snart därefter. Därför håller vindkraft och övrig förnybar energi att bli väldigt viktiga energikällor. Också Europeiska unionen har ambitiösa mål för  medlemsländerna för att utveckla havsbaserad vindkraft.”Under de kommande årtiondena kommer vi att behöva mycket mer ren el för att kunna tillgodose industrins och hela samhällets behov. Därför är det väldigt viktigt att vi kan skapa en tydlig och förutsägbar reglering för kommande investeringar i havsbaserad vindkraft”, betonar näringsminister Mika Lintilä.Modellen som ministerutskottet förordat ligger i linje med regeringsprogrammets mål och Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer hör det också till Forststyrelsens uppgifter att skapa verksamhetsförutsättningar för företagsverksamhet. Förslaget fullgör också Finlands internationella åtaganden och beaktar både miljöaspekterna och hanteringen av ansvars- och miljörisker. Också verksamhetsbetingelserna för handelssjöfarten och det nationella försvaret har beaktats i förslaget. Auktionsmodellen gäller inte landskapet Åland och inte heller havsbaserade vindkraftsprojekt utanför territorialvattnen inom Finlands ekonomiska zon. En modell som gäller den ekonomiska zonen ska tas fram senare.De områden som ska auktioneras ut väljs med beaktande av samhällets övergripande intressenForststyrelsen gör först preliminära utredningar om vattenområdena och väljer utifrån utredningarna de områden som ska auktioneras ut med beaktande av samhällets övergripande intressen. Beroende på projektets vikt godkänner statsrådet eller finanspolitiska ministerutskottet de områden som ska arrenderas ut och auktionsvillkoren innan auktionen inleds. De kan också fastställa minimihyror för områdena. I auktionen ingår inte något ekonomiskt stöd till de aktörer som vinner processen.”Den auktionsmodell för vattenområden som ska arrenderas ut för havsbaserad vindkraft har arbetats fram utifrån de erfarenheter som Forststyrelsen har fått av landbaserade vindkraftsprojekt tillsammans med ministerierna, den övriga förvaltningen och aktörerna inom energisektorn”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.För områdena tas ut en hyra som fastställs i auktionen och som i utvecklings- och byggnadsfasen baserar sig på områdets areal och i produktionsfasen i första hand på mängden producerad el. Efter auktionen beslutar statsrådet eller finanspolitiska ministerutskottet om utarrendering av området.  Auktionsvinnaren eller -vinnarna får ensamrätt till projektutveckling, ansökan om tillstånd för byggande, byggande av havsbaserad vindkraft och elproduktion. Eftersom planeringen och tillståndsprocessen för vindkraftsprojekt till havs tar upp till 5–10 år, är det viktigt att projektutvecklingen påbörjas i tillräckligt god tid och att utvecklingsansvaret övergår till aktören eller aktörerna redan i ett tidigt skede. Den första auktionen som hålls omkring åren 2023–2024 omfattar 3–4 områden som lämpar sig för havsbaserad vindkraft. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sveriges statsminister Magdalena Andersson besökte Finland på inbjudan av statsminister Sanna Marin onsdagen den 8 december. Under sitt besök träffade statsminister Andersson också republikens president Sauli Niinistö.Statsminister Marin och statsminister Andersson diskuterade den bilaterala relationen mellan Finland och Sverige och aktuella EU-frågor. Till exempel EU:s klimatåtgärder är viktiga för både Finland och Sverige. Statsministrarna diskuterade också ländernas gemensamma mål när det gäller utvecklingen av unionens skogspolitik och säkerhets- och försvarspolitik. Dessutom diskuterade de migrationen och covid-19-pandemin i unionen.
 
Besöket i Finland var statsminister Anderssons första utrikesresa som statsminister. Finlands och Sveriges statsministrar brukar träffa varandra snart efter utnämningen. Också statsminister Marin gjorde sitt första besök i Sverige.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist deltar virtuellt den 8 december i en konferens där temat är de starka demokratiska system som är utmärkande för de nordiska länderna. Syftet med konferensen, som ordnas i Köpenhamn, är att visa hur Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet vid sidan av staterna främjar en hållbar demokrati i Norden.Konferensen är Finlands och Ålands gemensamma initiativ inom ramen för årets ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Konferensen arrangeras av Utrikespolitiska institutet i Finland med hjälp av Nordiska ministerrådets sekretariat. Konferensen öppnas av de nordiska samarbetsministrarna från Finland och Åland, Thomas Blomqvist och Annette Holmberg-Jansson. Konferensen ordnas under året för Ålands 100-årsjubileum.  ”Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region”, konstaterar minister Blomqvist. ”Konferensen är höjdpunkten på Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskapsprojekt för att främja framgångsrika former av demokratiskt styre och på så sätt bidra till hållbar utveckling och den nordiska visionen. Ett aktivt nordiskt samarbete är en stor tillgång för oss alla, även för Färöarna, Grönland och Åland, och medför många fördelar för hela regionen.” Konferensens tema stöder de nordiska statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet kan tjäna som exempel också på ett större plan för hur demokratiska strukturer och verksamhetssätt gagnar alla parter.Konferensen är avsedd för diplomater och en internationell publik, som kommer från både Norden och andra länder. På konferensen talar president Tarja Halonen, FN:s biträdande generalsekreterare för mänskliga rättigheter Ilze Brands Kehris och nordiska samarbetsministrar, forskare och tjänstemän. 
 
I samband med konferensen publicerades den 7 december även en forskningsrapport som utarbetats av Utrikespolitiska institutet i Finland och Ålands fredsinstitut om Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i och bidrag till det nordiska samarbetet.  Konferensen hålls kl. 13.30 – 17.30 finsk tid.  Följ konferensen via Youtube. Mötesagendan finns på Utrikespolitiska institutets webbplats. Mera information om Utrikespolitiska institutets forskning finns på institutets webbplats.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förslaget till lag som ska genomföra det så kallade whistleblower-direktivet försenas från tidsfristen som anges i direktivet. Regeringens proposition till lag om skydd för visselblåsare som bereds vid justitieministeriet ska enligt nuvarande bedömning lämnas till riksdagen vecka 8.Förseningen beror bland annat på omfattningen av den EU-lagstiftning som ligger bakom lagutkastet samt på mängden av mångsidig respons som inkom under remissbehandlingen. Syftet med whistleblower-direktivet är att ge skydd för personer som i sitt arbete upptäcker eller misstänker överträdelser av den lagstiftning som avses i direktivet. I lagförslaget som är under beredning förbjuds repressalier mot visselblåsaren.Skydd för visselblåsare förutsätter att lagen är i kraft En viktig omständighet i genomförandet av lagen är att den som rapporterar överträdelser inte kan ges rättsskydd enligt lagen innan den nationella lagen och dess övergångsbestämmelser har trätt i kraft. 

Källa: Valtioneuvosto.fi