NordenBladet — Statsrådet har i dag beslutat att lämna regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2021 till riksdagen. I språkberättelsen som sammanställs en gång per valperiod ingår aktuell information om språkförhållandena i Finland, strukturerna som stöder de språkliga rättigheterna samt vilka konsekvenser förändringar inom förvaltningen har för olika språkgrupper.Centrala teman i språkberättelsen 2021 är digitalisering och tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna i undervisningen, hos polisen, i räddningsväsendet och i nödcentralsverksamheten. I berättelsen ingår också en bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses när offentliga uppgifter är utlagda på enskilda aktörer.– De språkliga rättigheterna är grundläggande fri- och rättigheter och de tryggas väl i lag. Det finns dock brister i det praktiska tillgodoseendet av dessa rättigheter. För att tillgodose de språkliga rättigheterna finns det behov av att öka medvetenheten om dem, ändra attityderna, utöka antalet språkkunnig personal och se till att tjänster ordnas på olika språk, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson. – Centrala frågor i språkberättelsen är skillnaderna mellan finsk- och svenskspråkig service samt tillhandahållandet av tolkningstjänster och hur tjänsterna fungerar. Tryggandet av de språkliga rättigheterna bör beaktas redan när verksamheten planeras så att de förverkligas som en del av den normala serviceprocessen, fortsätter minister Henriksson. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte den 9 december 2021 en parlamentarisk uppföljningsgrupp för att stödja beredningen av redogörelsen om försörjningsberedskapen. I gruppen ingår företrädare för varje riksdagsparti som väljs genom val. Ordförande för gruppen är arbetsminister Tuula Haatainen. Uppföljningsgruppens mandatperiod börjar den 15 december 2021 och varar tills redogörelsen om försörjningsberedskapen blivit klar.Coronapandemin har lyft fram försörjningsberedskapen och beredskapsarbetet i centrum för den samhälleliga debatten och gett upphov till ett behov av att utveckla försörjningsberedskapen över regeringsperioderna. Den beredning av redogörelsen som arbets- och näringsministeriet har inlett stöder detta utvecklingsarbete. Den parlamentariska uppföljningsgruppen har till uppgift att 1) utvärdera, stödja och följa upp beredningen av redogörelsen, 2) säkerställa samarbetet och växelverkan med riksdagsgrupperna under beredningen av redogörelsen, 3) utvärdera och framföra synpunkter på slutsatserna och riktlinjerna i redogörelsen samt 4) stödja och genomföra offentliggörandet av riktlinjerna i redogörelsen.Förutom ordförande Tuula Haatainen har följande riksdagsledamöter som föreslagits av riksdagspartierna utsetts till medlemmar och ersättare i uppföljningsgruppen:Katja Taimela, Socialdemokratiska riksdagsgruppen (ersättare Mika Kari)
Juha Mäenpää, Sannfinländarnas riksdagsgrupp (Sanna Antikainen)
Janne Sankelo, Samlingspartiets riksdagsgrupp (Mia Laiho)
Mikko Savola, Centerns riksdagsgrupp (Hannakaisa Heikkinen)
Hanna Holopainen, Gröna riksdagsgruppen (Mirka Soinikoski)
Johannes Yrttiaho, Vänsterförbundets riksdagsgrupp (Pia Lohikoski)
Anders Norrback, Svenska riksdagsgruppen (Veronica Rehn-Kivi)
Sari Tanus, Kristdemokratiska riksdagsgruppen (Antero Laukkanen)
Harry Harkimo, Liike Nyt-rörelsens riksdagsgrupp Uppföljningsgruppens permanenta tjänstemannasakkunniga är kanslichef Raimo Luoma, avdelningschef Antti Neimala och industrirådet Eeva Vahtera från arbets- och näringsministeriet. För styrningen av beredningen av redogörelsen har det också inrättats en ledningsgrupp. Ordförande är kanslichef Raimo Luoma. I gruppen ingår representanter för försvarsministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet. I beredningen av redogörelsen deltar dessutom kontinuerligt statsrådets förvaltningsövergripande samarbetsgrupp för försörjningsberedskapen, där alla ministerier är representerade. Ordförande för samarbetsgruppen är avdelningschef Antti Neimala.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom statsrådets principbeslut om narkotikapolitiken fortsätter det nationella samarbetet för att förebygga de skador som användningen av narkotika orsakar. Principbeslutet godkändes den 9 december 2021.Det förebyggande rusmedelsarbetet utvecklas sektorsövergripandeI beslutet betonas vikten av att myndigheterna inom de olika områdena ingriper i tid för att förebygga drogberoende, brottsspiraler och marginalisering bland unga. Det förebyggande rusmedelsarbetet utvecklas sektorsövergripande och för olika åldersgrupper. I verksamhetsprogrammet för det förebyggande rusmedelsarbetet prioriteras särskilt utvecklandet av ingripandet i ungdomars experimenterande med droger och av mini-interventionsmodellerna.Tillgängliga missbrukartjänster som utgår från kundens behov I och med social- och hälsovårdsreformen tar välfärdsområdena över ansvaret för missbrukartjänsterna. Missbrukartjänsterna utvecklas genom lagstiftningsreformen i syftet att de människor som behöver missbrukar- och mentalvårdstjänster ska ha tillgång till tjänsterna enligt samma principer som gäller för de övriga kund- och patientgrupperna. Vid lagberedningen beaktar man att tjänsterna ska vara kundorienterade, ges på lika villkor, vara tillgängliga och av hög kvalitet samt riktas till de grupper som av olika skäl behöver dem särskilt mycket.   Skadorna ska minskasÅtgärderna för att minska de skador som användningen av narkotika orsakar innefattar att stödja välbefinnandet hos narkotikamissbrukarna och främja säkerheten i samhället. Man ska också öka de social- och hälsorådgivningstjänster som används med låg tröskel av narkotikamissbrukare och trygga hälsorådgivningen för narkotikamissbrukare som en etablerad del av social- och hälsovårdsreformen.  Samarbetet viktigt för att bekämpa narkotikabrottsligheten Man strävar efter att begränsa utbudet av narkotika genom att upptäcka och utreda narkotikabrott så effektivt som möjligt. Narkotikabrottsligheten övervakas genom myndigheternas sektorsövergripande samarbete, som bygger på kunskap och analys. Tack vare ett nära internationellt samarbete och informationsutbyte kan straffansvaret realiseras också när narkotikabrottsligheten sträcker sig över landets gränser. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna lyfter fram åtgärder för att stärka jämlikheten och jämställdheten mellan könen. Finland motverkar försök att undergräva de mänskliga rättigheternas universalitet, demokratin och rättsstatsprincipen.Den 9 december 2021 antog statsrådet en redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna. Redogörelsen drar upp riktlinjer för Finlands internationella verksamhet för de mänskliga rättigheterna och styr, tillsammans med statsrådets program för grundläggande och mänskliga rättigheter, Finlands insatser nationellt och i EU. Redogörelsens styrande effekt sträcker sig över flera år. I regel lämnas en redogörelse om de mänskliga rättigheterna bara en gång per regeringsperiod. Redogörelsen behandlar verksamheten såväl nationellt, i EU som internationellt. Särskilda teman i redogörelsen är främjandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna som en del av en hållbar utveckling, i klimatarbetet och värnandet av den biologiska mångfalden, i digitaliseringen, information och kommunikation. Redogörelsen lyfter fram åtgärder för att försvara och stärka rättsstatsprincipen.De mänskliga rättigheterna och rättsstaten ifrågasätts i flera länderEnligt den bedömning som presenteras i redogörelsen har läget i fråga om de mänskliga rättigheterna och demokratin redan länge försämrats i tiotals stater, och rättsstatsutvecklingen ifrågasätts på ett nytt sätt. Det förekommer tecken på större auktoritär maktutövning, till exempel att yttrandefriheten och den civila verksamheten begränsas och att minoriteters rättigheter inskränks. Verksamhet som ifrågasätter de mänskliga rättigheternas universalitet blir allt mer synlig, också i FN:s organ för de mänskliga rättigheterna.”I Finland och EU håller vi fast vid våra egna värderingar och försvarar de universella mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. De är en väsentlig del av den internationella regelbaserade ordningen. Vi behöver regler som gäller alla stater för att kunna bemöta gränsöverskridande fenomen, som till exempel klimatförändringar eller digitalisering”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.I sin internationella verksamhet betonar Finland jämställdhet mellan könen, urfolkens, de sexuella minoriteternas och könsminoriteternas rättigheter och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. I den europeiska verksamheten betonar Finland därtill romernas rättigheter. ”Likabehandling och jämställdhet är ytterst viktiga frågor med tanke på de grundläggande och mänskliga rättigheterna. De är en väsentlig del av den internationella lagstiftningen om de mänskliga rättigheterna och grundpelare i det finländska samhället. För att vi ska uppnå jämlikhet krävs det, förutom politik som minskar ojämlikheten, också att de utsatta befolkningsgruppernas och personernas rätt att delta stärks”, säger utrikesminister Haavisto.De grundläggande och mänskliga rättigheterna kan stärkas också i FinlandEnligt Finlands grundlag ska det allmänna se till att de grundläggande och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. I det nationella genomförandet betonar redogörelsen jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering och respekt för rättsstaten. Redogörelsen drar upp riktlinjer för regeringens åtgärder på områden där Finland har fått flera rekommendationer av övervakningsorganen för konventionerna om mänskliga rättigheter, av FN:s och europeiska organisationers rapportörer och i granskningar av läget för mänskliga rättigheter i Finland. Dessa frågor är bland annat samernas ställning som urfolk, våld mot kvinnor och våld i hemmet samt respekten för självbestämmanderätten i lagstiftningen om könstillhörighet.Redogörelsen tar upp åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen nationellt och internationellt. Finland fortsätter sin verksamhet för att genomföra rättsstatsprincipen i alla Europeiska unionens medlemsländer.  Hållbar utveckling och digitalisering nya temanDet finns ett nära samband mellan de grundläggande och mänskliga rättigheterna och hållbar utveckling. Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald hotar de grundläggande och mänskliga rättigheterna, och klimatets betydelse som människorättsfråga har ökat. Redogörelsen betonar att principen om att ingen får lämnas efter i utvecklingen och det civila samhällets påverkansmöjligheter är en viktig del av en hållbar utveckling.Ny teknik, digitala tjänster och snabbare informationsförmedling medför möjligheter att övervaka och tillgodose de grundläggande och mänskliga rättigheterna. De skapar också nya möjligheter för det civila samhället. Å andra sidan gör den nya tekniken det också möjligt att kränka de grundläggande och mänskliga rättigheterna, till exempel integritetsskyddet, och begränsa rätten till inflytande. Redogörelsen framhåller möjligheten att minska ojämlikheten och öka tillgängligheten när ny teknik och digitala tjänster utvecklas och tas i bruk.Statsrådets människorättspolitiska redogörelse 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Myndigheterna har avtalat om informationsutbyte och annat samarbete för att förutse, hantera och lösa finansmarknadskriser.Det uppdaterade samarbetsdokumentet för krishantering på finansmarknaden har undertecknats av finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finansinspektionen, Finlands Bank och Verket för finansiell stabilitet.Syftet med samarbetsdokumentet är att förbättra parternas krishanteringsberedskap genom att säkerställa att parterna utbyter information sinsemellan på det sätt som krissituationen kräver. Dessutom strävar myndigheterna efter att effektivisera och förtydliga sitt samarbete för att finansmarknadskriser ska kunna förutses, hanteras och lösas på bästa möjliga sätt.Samarbete under normala förhållanden och i störningssituationerDet tidigare samarbetsdokumentet var från 2007. Efter detta har finansmarknadslagstiftningen och myndighetsstrukturen förändrats avsevärt. Myndigheterna konstaterade i samband med uppdateringen att den i dokumentet avsedda samarbetsmodellen även i fortsättningen skapar goda ramar för flexibelt samarbete – både under normala förhållanden och i olika störningssituationer.Myndigheterna tillämpar samarbetsdokumentet under normala förhållanden vid upprätthållandet och utvecklandet av aktionsberedskapen inom krishanteringen. Parterna ska också iaktta det i situationer som kan äventyra finansmarknadernas stabilitet eller skapa allvarliga störningar i det finansiella systemets funktion.Parterna utbyter information och utvecklar beredskapenParterna samarbetar kontinuerligt för att förbättra sin beredskap för ömsesidigt samarbete när det gäller att hantera kriser i det finansiella systemet. Samarbetsformer ärregelbundet informationsutbyte om läget på den inhemska finans- och försäkringsmarknaden utveckling av aktionsberedskap och beredskap samt analysmetoder som behövs för att förutse och hantera krissituationer ordnande av övningar för att utveckla samarbetsberedskapen i fråga om krishantering.Samarbetsdokumentet är inte juridiskt bindande och ändrar inte parternas lagstadgade skyldigheter eller behörighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen ska Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax ta hand om centralernas vattentjänstuppgifter. Målet är att stärka ett enhetligt ledarskap och centralernas arbetssätt och se till att regionerna får jämlika tjänster. Förändringen hänger samman med den nationella vattentjänstreformen som söker lösningar på utmaningarna inom vattentjänsterna.Vattentjänstreformen medför ändringar i bestämmelserna och nya uppgifter, såsom att förbättra cybersäkerheten och riskhanteringen inom vattentjänsterna. Att centralisera vattentjänsterna bidrar till dessa reformer. Det är inte fråga om en sparåtgärd, utan för de nya arbetsuppgifterna anvisas sammanlagt 3,5 årsverken från ingången av 2022. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samarbete med aktörerna inom vattentjänstområdena fortsätter på samma sätt som hittills. Även pågående och planerade samarbetsprojekt fortsätter normalt. Vattentjänstspecialisternas lokala expertis och kontakterna till de regionala och lokala intressegrupperna fortsätter att vara starka även i fortsättningen. Statsrådet godkände den 9 december 2021 en förordningsändring som gäller närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter. Reformen inleds vid ingången av 2022. Centraliseringen gäller vattentjänstuppgifter under jord- och skogsbruksministeriets styrning, såsom tillsyn och experttjänster enligt lagen om vattentjänster samt andra myndighetsuppgifter inom vattentjänsterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom enkäten utreder vi hur rätten att få handlingar och uppgifter av myndigheter tillgodoses i praktiken.Enligt offentlighetsprincipen, som tryggas i grundlagen, är handlingar och andra upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Denna offentlighetsprincip genomförs i praktiken genom lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, den s.k. offentlighetslagen. Läs mer om uppdateringen av offentlighetslagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 9 december utnämnde statsrådet pedagogie magister Kari Anttila till statssekreterare hos kommunikationsminister Timo Harakka fram till den 10 juni 2022 eller högst för minister Harakkas mandatperiod.Före utnämningen till statssekreterare har Kari Anttila varit generalsekreterare för Socialdemokratiska riksdagsgruppen sedan juni 2015. Före det har han varit bland annat statssekreterare hos minister Pia Viitanen.Statssekreteraren bistår ministern i uppgifter som anknyter till den politiska styrningen och till beredningen av ärenden. Statssekreteraren biträder och representerar ministern när det gäller utarbetandet av politiska riktlinjer, samordningen mellan ministerierna och sammanjämkningen av ståndpunkter, genomförandet av regeringsprogrammet inom ministerns ansvarsområde samt skötseln av EU-ärenden och internationella uppdrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi