NordenBladet — Valnämnderna för välfärdsområdesvalet fastställer den 23 december 2021 sammanställningarna av kandidatlistorna för välfärdsområdesvalet i januari. Uppgifterna om kandidaterna publiceras på justitieministeriets webbplats valfinland.fi under kvällens lopp.Det finns 21 välfärdsområden och vart och ett av dem har egna kandidater. I kandidatlistorna antecknas för varje kandidat nummer, namn, yrke och hemkommun.I välfärdsområdesvalet får den röstberättigade rösta endast på en kandidat som har ställts upp i det egna välfärdsområdet. Den röstberättigades välfärdsområde bestäms enligt hans eller hennes hemkommun. Information om till vilket välfärdsområde varje kommun hör finns på webbplatsen valfinland.fi.Man kan också bekanta sig med kandidaterna i det egna välfärdsområdet via valtester, internet samt partiernas och kandidaternas reklam.Det val som förrättas söndagen den 23 januari 2022 är Finlands första välfärdsområdesval. I välfärdsområdesvalet väljs representanter till välfärdsområdesfullmäktige. Välfärdsområdesfullmäktige svarar för att ordna socialvård och hälso- och sjukvård och för att organisera räddningsverksamheten i välfärdsområdena från ingången av 2023.Välfärdsområdena motsvarar i huvudsak de nuvarande landskapens områden. Ett undantag är landskapet Nyland, där det finns fyra välfärdsområden.Helsingforsborna röstar inte i välfärdsområdesvalet, eftersom staden även i fortsättningen ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet i Helsingfors. Social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet gäller inte heller landskapet Åland.Kandidaterna i välfärdsområdesvalet finns i justitieministeriets informations- och resultattjänst för val från och med den 23 december. Mer om välfärdsområdesvalet och röstning på www.valfinland.fi
Coronaanvisningar till väljarna i välfärdsområdesvalet
Institutet för hälsa och välfärd: Aktuellt om coronavirusläget
Vaalit.fi på Twitter
Vaalit.fi på Facebook
Videor om val på YouTube
Gratis telefonservice på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770.
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner och landskapet Åland för kostnader orsakade av covid-19-epidemin. Med understöden ersätts kostnader som under tiden 1 januari–31 augusti 2021 har orsakats av covid-19-epidemin, i synnerhet kostnader för testning, smittspårning, vaccination och vård. För testning beviljades understöd till ett belopp av cirka 375 miljoner euro, för spårning till ett belopp av 37 miljoner euro, för vaccination till ett belopp av 109 miljoner euro och för vård till ett belopp av 34 miljoner euro. Dessutom beviljades cirka 170 miljoner euro i understöd för andra direkta kostnader som orsakats av epidemin.Mest understöd beviljades Helsingfors (104,7 miljoner euro), Esbo (45,7 miljoner euro), Samkommunen för social- och hälsovård i Mellersta Nyland (42,5 miljoner euro) och Vanda (38,1 miljoner euro). Mest understöd både proportionellt sett och i absolut belopp räknat beviljades till mottagare inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts område. Sammanlagt 175 euro per invånare beviljades till mottagarna i det området. I hela landet beviljades det cirka 131 euro per invånare i understöd. Understöden i den första utlysningen bestämdes på kalkylmässiga grunderDen första utlysningen av statsunderstöd till kommuner och samkommuner ordnades den 15 oktober–12 november 2021. De understöd som beviljades i den första utlysningen bestämdes helt och hållet på kalkylmässiga grunder. De verksamhetsbaserade understödsposterna (för testning, smittspårning, vaccination och vård av covid-19-patienter) baserar sig på uppgifter som beskriver verksamhetens volym och på en kalkylmässig enhetsersättning. Utöver de verksamhetsbaserade understöden kunde under den första ansökningsomgången även sökas ett kalkylerat understöd baserat på invånarantal för att täcka övriga direkta kostnader som föranletts av covid-19-epidemin. En andra utlysning av understöd i januari 2022I januari 2022 utlyses understöd för de kostnader som uppkommit under den senare delen av 2021. Ansökningstiden börjar den 3 januari 2022 och går ut den 31 januari 2022. Därefter har kommunerna och samkommunerna ännu möjlighet att ansöka om understöd enligt prövning, om de understöd som beviljats på kalkylmässiga grunder inte är tillräckliga. Understöden baserar sig på en statsrådsförordning om ersättning av kostnader som uppkommit på grund av covid-19-pandemin. Det sammanlagda understödsbeloppet för hela året beräknas uppgå till cirka 1,0–1,1 miljarder euro.Regeringen har förbundit sig att ersätta alla direkta kostnader som hänför sig till covid-19, såsom kostnader för testning, så länge som epidemiläget och genomförandet av strategin för hantering av covid-19-epidemin förutsätter det. Statens stöd för kommunsektorn år 2021 uppgår till sammanlagt över 2 miljarder euro som en följd av de tilläggskostnader och inkomstförluster som coronaepidemin orsakat. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Kerimäki inträffade den 1 maj 2021 en byggnadsbrand, där en avtalsbrandman som deltog i släckningsarbetena skadades. Till följd av olyckan beslutade inrikesministeriet att i enlighet med räddningslagen tillsätta en undersökningskommission med uppgift att utreda händelseförloppet och ge rekommendationer för att motsvarande olyckor ska kunna undvikas. En motsvarande undersökning gjordes senast 2006.Vid släckningsarbetena vid byggnadsbranden i Kerimäki gav konstruktionerna i ett grilltak vika och rasade samman över en avtalsbrandman. Brandmannen var under de brinnande konstruktionerna i åtta minuter, tills han kunde räddas.– Syftet med undersökningen är framför allt att ge räddningsväsendet information och utvecklingsrekommendationer för att motsvarande olyckor ska kunna undvikas. Rekommendationerna syftar i synnerhet till att förbättra säkerheten i arbetet för räddningsväsendets personal och att förbättra ledningen vid situationer där flera myndigheter är involverade, säger specialsakkunnig Jarkko Häyrinen.De sex rekommendationerna gäller bland annat kommunikation, utbildning och utnyttjande av akutsjukvårdskompetensUndersökningskommissionen konstaterar i sina slutsatser till exempel att räddningsväsendets personal bör få ökade kunskaper om hur byggnader rasar. Kommissionen rekommenderar därför att Räddningsinstitutet till denna del kompletterar den examensinriktade utbildningen och fortbildningen för räddningsväsendet och utbildningen av avtalspersonal.Man bör också fästa vikt vid att förbättra kommunikationen mellan olika myndigheter i fall där en olyckssituation förändras väsentligt. Kommissionen rekommenderar att inrikesministeriet tillsammans med samarbetsmyndigheterna bereder en kommunikationsmodell som ska användas i exceptionella situationer.Undersökningskommissionens rekommendationer i sin helhet är följande:Räddningsverken granskar och vid behov korrigerar sina modeller för ledning på distans och ledning på plats samt för överföring av ledningsansvar, så att överföringen av ledningsansvaret stöder en effektiv ledning av räddningsverksamheten. Undersökningskommissionen rekommenderar också att Räddningsinstitutet stöder räddningsverken genom att erbjuda fortbildning i ämnet.Räddningsinstitutet kompletterar räddningsväsendets examensinriktade utbildning och fortbildning samt utbildningssystemet för avtalspersonal inom räddningsväsendet, så att risken för ras beaktas mer heltäckande än tidigare vid bedömningen av riskerna på en olycksplats.Inrikesministeriet bereder tillsammans med samarbetsmyndigheterna en kommunikationsmodell som ska användas i exceptionella situationer. Modellen bör vara enkel och göra samtliga myndigheter som är involverade i olyckssituationen uppmärksamma på en förändring av situationen.Social- och hälsovårdsministeriet utreder tillsammans med inrikesministeriet hur man effektivt kan använda sig av sådana personer inom räddningsväsendet som har kompetens inom prehospital akutsjukvård i situationer där en enhet för prehospital akutsjukvård ännu inte har hunnit fram till platsen.Räddningsverken ska till sina övningsplaner och sin övningsverksamhet lägga till scenarier där egen personal måste räddas när en situation plötsligt förändras.Räddningsverken tar i samarbete med inrikesministeriet i bruk ett gemensamt system för rapportering om säkerhet i arbetet. Information om säkerhetsavvikelser i arbetet bör kunna spridas till räddningsverken i hela landet för att förhindra att motsvarande olycksfall i arbetet sker.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under vecka 50 rapporterades det cirka 13 400 nya coronafall i Finland, och cirka 10 600 fall under vecka 49. Fram till den 20 december har det rapporterats sammanlagt 83 bekräftade Omikronfall. Belastningen på sjukhusen och särskilt på intensivvården ökar.Under de senaste 14 dygnen (4.-17.12.) har det konstaterats 408 nya smittfall per hundratusen invånare. Under de föregående två veckorna (20.11.-3.12.) konstaterades det 307 nya smittfall per hundratusen invånare.I slutet av vecka 50 vårdades sammanlagt 184 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem 126 på bäddavdelningar och 58 på intensivvårdsavdelningar. Den 20 december vårdades sammanlagt 177 coronapatienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården och 64 coronapatienter inom intensivvården. Belastningen inom sjukhusvården fördelas nu jämnare än förut i hela landet. Totalt 1 493 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 20 december. Av de som avlidit har 60 procent varit över 80 år gamla.  Den 19 december hade 83,3 procent av alla 12 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone två vaccindoser. Närmare 770 000 människor har fått den tredje dosen. Under de senaste veckorna har det tagits många coronavirustester. Under veckorna 49-50 togs det cirka 150 000–154 000 tester per vecka. Flera testresultat är nu positiva. Av alla de tester som har tagits under de senaste 14 dygnen har 8,1 procent varit positiva jämfört med 6,1 procent de föregående 14 dygnen.  Kriterierna för samhällsspridning uppfylls i 17 områden: Södra Karelens, Södra Österbottens, Södra Savolax, Norra Savolax, Helsingfors och Nylands (HUS), Egentliga Tavastlands, Mellersta Österbottens, Mellersta Finlands, Kymmenedalens, Lapplands, Länsi Pohja, Birkalands, Norra Österbottens, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Vasa och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.Epidemiläget följs upp kontinuerligt, även under jul och nyår. Institutet för hälsa och välfärd publicerar de viktigaste uppgifterna om uppföljningen av coronaepidemin på en ny rapporteringssida. Den nya webbsidan ersätter coronakartan helt från och med den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har godkänt finansieringsplanen för idrottsanläggningar för åren 2022–2025. Idrottsanläggningar med riksomfattande betydelse i planen är centret för issport i Kvarnbäcken i Helsingfors, nybyggnadsprojektet Hippos i Jyväskylä, det riksomfattande centret för simträning i Kuortane och den fortsatta finansieringen av Olympiastadionprojektet.Ministern gläder sig över att det på grund av kompenseringen av anslagen är möjligt att finansiera fler projekt år 2022 än man trodde ännu i början av hösten.Sammanlagt 35 idrottsanläggningsprojekt runtom i Finland godkändes i finansieringsplanen. Av projekten är 21 nybyggnadsobjekt och 14 projekt gäller grundläggande renovering eller ombyggnad.Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om understöd vars kostnadsförslag överstiger 700 000 euro. Regionförvaltningsverken beslutar om understöd som är mindre än det. Vid beredningen av den riksomfattande finansieringsplanen har man beaktat de projekt vars understöd undervisnings- och kulturministeriet beslutar om.De årliga understödsbesluten baserar sig på den fyraåriga riksomfattande finansieringsplanen för idrottsanläggningar. Planen är riktgivande och dess genomförande beror på kostnadsnivån, rumsprogrammet och genomförbarheten för projekt som godkänts samt på de anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Med de understöd som beviljas ur avkastningen från Veikkaus främjas i synnerhet byggande, anskaffning, grundläggande renovering och utrustning av idrottsanläggningar avsedda för breda användargruppers behov.Finansieringsplanen för byggande av idrottsanläggningar 2022–2025 (på finska)  

Källa: Valtioneuvosto.fi