NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett försvarsmakten fullmakt att med Sako Ab ingå ett upphandlingskontrakt om upphandling av ett nytt gevärssystem.

Upphandlingskontraktet omfattar upphandling av ett prickskyttegevär avsett för användning av skarpskyttar och ett gevär avsett för användning av infanterigruppernas stödskyttar. Dessutom omfattar avtalet utrustning, reservdelar, underhållsverktyg och utbildning som ges av tillverkaren.

Prickskyttegevär 23 är försett med ett högklassig optisk sikte, som tillsammans med en prestationsduglig prickskyttepatron gör det möjligt för skarpskytten att bekämpa olika objekt på upp till 800 meters avstånd.

Gevär 23 har en enklare utrustning och är avsett att användas av stödskyttar i jägar- och infanterigrupperna. Vapnet höjer gruppens exakta bekämpningsavstånd upp till 600 meter.

Upphandlingen föregicks av Sako Ab:s och Försvarsmaktens gemensamma utvecklingsarbete kring ett gevärssystem åren 2020-2021.

De första vapnen levereras till armén före utgången av 2022, och avsikten är att utbildningen i gevärssystemet ska inledas under 2023.

Försvarsminister Antti Kaikkonen har dessutom gett försvarsmakten fullmakt att med Sverige underteckna en verkställighetshandling som möjliggör en gemensam upphandling för Finland och Sverige.

Verkställighetshandlingen, som undertecknades den 21 december 2021, är en fortsättning på det samarbete som man kom överens om tidigare i september, där Finland och Sverige undertecknade ett regleringsdokument om gemensam upphandling av eldhandvapensystem och tillhörande teknik.

Den 21 december undertecknades dessutom ett regleringsdokument som i framtiden gör det möjligt att gemensamt anskaffa ammunition.

Det totala värdet av upphandlingskontraktet med moms är cirka tio miljoner euro. Kontraktet innehåller en reservering för en tilläggsupphandling för Finland, vars totala värde utan mervärdesskatt är max 525 miljoner euro. Sveriges reservering för tilläggsupphandling preciseras senare.

Upphandlingarna ingår i utvecklingsprogrammet för markförsvaret och de är en del av utvecklingen av prestationsförmågan hos arméns nya lokala trupper och operativa trupper. De nya vapnen har också samband med det pågående uppbyggandet av infanteritruppernas mörkerstridsförmåga.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsreformen består av både en innehållsmässig och en strukturell reform. Den innehållsmässiga och verksamhetsmässiga reformen av social- och hälsovårdstjänsterna genomförs med programmet Framtidens social- och hälsocentral och dess statsunderstöd. Syftet med programmet är att stödja välfärdsområdena i att bereda och införa en ny, heltäckande social- och hälsocentral.Social- och hälsovårdsministeriet delar ut 140,9 miljoner euro i statsunderstöd till välfärdsområdena genom en kompletterande utlysning av statsunderstöd för programmet Framtidens social- och hälso-central. Genom programmet Framtidens social- och hälsocentral utvecklas primärvården och social-vården i de framtida välfärdsområdena.Understödet ska användas för kostnader som uppkommit under perioden 1.1.2021-31.12.2023. Av statsunderstöden riktas 21 miljoner euro till programmet för utveckling av barn- och familjetjänster. Det krävs ingen självfinansieringsandel av de sökande för att få finansiering. Målet för alla projekt är att förbättra tillgången till vård och att ta i bruk psykosociala metoder för alla åldersgrupper.Statsunderstöden utlystes den 16 augusti och kunde sökas fram till den 15 oktober 2021. Alla välfärdsområden skickade in en ansökan. Institutet för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriet svarade för den kvalitativa bedömningen av ansökningarna. Ytterligare utredningar begär-des av alla sökande till de punkter i ansökan som gäller förbättrande av tillgången till vård. Med statsunderstödet kompletteras, fördjupas, utvidgas och fortsätts projekt som inletts 2020. Inom varje välfärdsområde betonas åtgärder enligt situationen och kundernas identifierade behov. Social- och hälsovårdsministeriet delar genom en separat utlysning av statsunderstöd ur programmet Framtidens social- och hälsocentral dessutom ut 11,9 miljoner euro i statsunderstöd till fem universi-tetssjukvårdsdistrikt. Syftet med statsunderstödet är att stödja utvecklingen av välfärdsområdena i enlighet med programmet Framtidens social- och hälsocentral genom att stärka den regionala ut-veckling och samordning som sker inom samarbetsområdena i fråga om införande och upprätthållande av psykosociala metoder samt kompetens- och stödcenter för krävande tjänster för barn och unga. Finansieringen kompletterar finansieringen av strategin för psykisk hälsa som styrts till programmet Framtidens social- och hälsocentral.Social- och hälsovårdsministeriet delar också ut statsunderstöd till varje välfärdsområde för utveckl-ing av tjänster för äldre som stöder boende hemma. Understöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 30 miljoner euro åren 2022–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionens beslut om Finlands nordliga stöd 2022–2027 träder i kraft den 1 januari 2022. Stödmottagarna och stödformerna förblir oförändrade. Stödet har samordnats med den kommande reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.Det nordliga stödet grundar sig på artikel 142 i Finlands EU-anslutningsfördrag och på kommissionens beslut utifrån avtalet. Med hjälp av det nordliga stödet och andra nationella stöd kompletteras EU:s stödsystem för jordbruket. Det krävs emellertid att kommissionen separat godkänner de nationella stöden i enlighet med riktlinjerna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Syftet med det nordliga stödet är att upprätthålla jordbruksproduktionen i de norra delarna av Finland. Stödet betalas inom stödområde C, som består av mellersta och norra Finland (norr om linjen Villmanstrand-Tammerfors-Björneborg), för husdjursskötsel, växtodling och andra mindre användningsområden. Kommissionens tidigare beslut om nordligt stöd gällde åren 2017–2021, och Finland lämnade i normal ordning sitt formella förslag om en fortsättning på systemet till kommissionen i september 2021. Kommissionen ger medlemsländerna sitt beslut om nationella stöd för en viss tid, och granskar med jämna mellanrum att stöden är förenliga med EU:s gemensamma jordbrukspolitik och ändringar i den. Det nya beslutet motsvarar till sitt innehåll Finlands förslag och gäller resten av den innevarande finansieringsperioden, åren 2022–2027.Det nordliga stödet sågs över 2016Beslutet om nordligt stöd reviderades 2016 med det huvudsakliga målet att förtydliga stödstrukturen och förenkla uppföljningen. Kommissionen gav då sitt stödbeslut för perioden 2017–2021. Det effektiva genomförandet av stödet på gårdsnivå förblev oförändrat och kommissionens nya beslut för 2022–2027 fortsätter på samma linje.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä är nöjd med kommissionens beslut om det nordliga stödet som kompletterar EU:s gemensamma jordbrukspolitik under de kommande åren. ”Nu måste vi säkerställa den framtida stödpolitikens utsikter för jordbrukarna, som kämpar med ett verkligt besvärligt marknadsläge. Vi har nyligen färdigställt Finlands förslag till plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, och ett stabilt system för nordligt stöd kompletterar den utmärkt”, säger minister Leppä.Utvärdering: det nordliga stödet är ett fungerande verktygUtifrån en utredningsrapport, som görs med fem års mellanrum,  granskas också i fortsättningen hur systemet med det nordliga stödet fungerar och behöver utvecklas med tanke på förändrade villkor och EU:s jordbrukspolitik. Den senaste rapporten, som utfördes av Pellervo ekonomisk forskning PTT, blev färdig sommaren 2021 (https://www.ptt.fi/ajankohtaista/uutiset/pohjoinen-tuki-vakautti-maatalouden-rakennekehitysta-suomessa.html). Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att stödsystemet har fungerat i enlighet med sina mål och att det är ett bra verktyg för att trygga jordbruket i regionen även i framtiden.Statsrådet beslutar årligen om mer detaljerade villkor för de nationella stöden och om fördelningen av dem inom ramen för kommissionens beslut och de nationella anslagen. Det nordliga stödets årliga belopp är ca 300 miljoner euro och med det tryggas förutsättningarna i synnerhet för husdjursskötsel i stödområde C, det vill säga mellersta och norra Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ministerutskottet behandlade i ett skriftligt förfarande den 20 och 21 december de nationella målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, Finlands preliminära riktlinjer för föregripande inflytande i granskningskriterierna för miljömålen för EU:s hållbara finansiering, åtgärder mot transportörer som underlättar eller bedriver människohandel eller människosmuggling samt samordning av de sociala trygghetssystemen.Europeiska kommissionen har bett EU-länderna uppge sina mål för ökad sysselsättning och kompetens och minskad fattigdom och utslagning. Finland anser att det med tanke på stärkandet av den sociala dimensionen, ett rättvist arbetsliv och en fungerande inre marknad är viktigt att den europeiska pelaren för sociala rättigheter verkställs till fullo.
 
EU-ministerutskottet fastställde följande nationella mål för Finland fram till 2030: sysselsättningsmål: 80 procent (20–64-åringar)kompetensmål: 60 procent av de vuxna ska delta i utbildning årligenmål för minskad fattigdom och utslagning: 100 000 personer färre (en tredjedel av dem barn) ska löpa risk för fattigdom eller utslagning.Ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter för föregripande inflytande i miljömålen för hållbar finansiering. Miljömålen gäller hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en kretsloppsekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Bakom riktlinjerna för föregripande inflytande ligger en rapport av en expertgrupp tillsatt av Europeiska kommissionen. Rapporten lägger grunden för den delegerade rättsakt som ska antas våren 2022.
 
EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande av den 23 november om instrumentaliseringen av migranter. Ur Finlands synvinkel är det inte acceptabelt att migranter kan utnyttjas för politiska syften. Handlingarna riktar sig mot EU:s yttre gränser och är ett problem som EU-länderna måste tackla tillsammans. Finland anser det vara viktigt att unionen tar fram operativa, juridiska, diplomatiska och ekonomiska verktyg för att ingripa i instrumentaliseringen av migranter med respekt för skyldigheterna enligt internationell rätt och de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
 
Vid trepartsförhandlingarna om reformen av samordningen av de sociala trygghetssystemen nåddes en kompromiss den 16 december. Finland lyckades väl med att få igenom sina synpunkter vid förhandlingarna, men anser att konsekvenserna som helhet sett är ofördelaktiga för Finland och att kompromisslösningen inte kan godkännas. Finland anser att det är en principiellt sett stor ändring att överföra ansvaret för att betala utkomstskydd för arbetslösa i fråga om personer som arbetar i ett annat land till det land där arbetet utförs, och att ändringens alla konsekvenser inte går att bedöma i detta skede.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har i dag skickat ett brev till de kommunala centralvalnämnderna om coronaberedskapen vid välfärdsområdesvalet.Justitieministeriet betonar att det i det allt sämre coronaläget är ytterst viktigt att följa de anvisningar om hälsosäkerhet som justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) gav den 9 november 2021. Kommunerna bör också följa de regionala och lokala myndigheternas gällande rekommendationer. Eventuella begränsningar av sammankomster gäller inte röstning vid val.Justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat affischer med anvisningar för röstningsställena. Motsvarande affischer med anvisningar om hur röstningen går till på röstningsställena använde kommunerna vid kommunalvalet.Information om röstning under den pågående coronaepidemin finns också på webbplatsen valfinland.fi. Dessutom informerar kommunerna om hälsosäkerheten vid röstning. 01 Brev till centralvalnämnder. Coronaaffischer och försämrat coronavirusläge, 21.12.2021 (PDF)Coronaanvisningar för väljarna i välfärdsområdesvalet
     

Källa: Valtioneuvosto.fi