NordenBladet — Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten fram till 2025 har färdigställts. Nödcentralsverksamheten utvecklas i en allt modernare riktning för att man ska kunna bemöta framtida utmaningar i omvärlden. Målet är att utveckla samarbetet mellan olika myndigheter så att nödsituationer kan förutses och hanteras på ett allt effektivare sätt.Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten har beretts av en strategiarbetsgrupp bestående av experter inom olika områden relaterade till nödcentralsverksamheten.Den lagstiftning som styr nödcentralsverksamheten bör utvecklas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. I arbetet bör man beakta olika myndigheters behov och ledningssystem som uppgifter lämnas ut till eller som uppgifter hanteras i. Ett mål är också att genom en utbildningsreform trygga att det finns tillräckliga personalresurser och att nödcentraloperatörernas kunskaper hålls uppdaterade i en föränderlig omvärld.– I utvecklandet av personalresurserna har vi redan kommit en bit på vägen. I projektet för utveckling av utbildningen inom räddningsbranschen ingår också att reformera utbildningen för nödcentraloperatörer. Hösten 2021 inleddes dessutom en extra kurs för nödcentraloperatörer, vilket gör att vår personalsituation underlättas vid ingången av 2023. Vi har också tagit i bruk nya tjänster, till exempel ett försök med en tolkningstjänst på teckenspråk, säger Nödcentralsverkets direktör Taito Vainio.Den strategigrupp som berett riktlinjerna har också slagit fast att myndigheternas gemensamma handlingsmodeller för hantering av störningssituationer ska utvecklas bland annat genom regelbundna övningar.Samhälleliga förändringar inverkar på nödcentralsverksamhetenI de nya riktlinjerna har man identifierat sådana förändringar i omvärlden som inverkar på nödcentralsverksamheten. Klimatförändringarna har omfattande konsekvenser för samhället, även för nödcentralsverksamheten. Myndigheterna måste tillsammans finna lösningar på anhopningar av samtal som gäller skadeförebyggande verksamhet på grund av olika väderfenomen.Nödcentralsverksamheten påverkas också av förändringar i Finlands inre säkerhet. Internationella och samhälleliga krissituationer har blivit allt mer komplexa och en del långvariga. I de flesta störningssituationerna hör Nödcentralsverket till de första som får vetskap om situationen.Den tekniska utvecklingen utnyttjas i nödcentralsverksamhetenEn av förändringarna har att göra med att tekniken fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Samtidigt som tekniken utnyttjas i allt större utsträckning, ökar även risken för sårbarheter i den tekniska infrastrukturen till följd av naturolyckor eller avsiktlig verksamhet.Den tekniska utvecklingen öppnar också dörrar för utveckling av nödcentralsverksamheten. Inom produktionen av nödcentralstjänster har man redan på ett kontrollerat sätt kunnat ta i bruk ny teknik. Till exempel har redan över 1,8 miljoner finländare laddat ner mobilapplikationen 112 Suomi, som lanserades 2015.I framtiden är målet att för nödcentralsverksamheten skapa ett enhetligt informationssystem med hög beredskap som används av alla myndigheter som är delaktiga i nödcentralsverksamheten. Målet främjas genom att man utvecklar helheten av olika system (bland annat ERICA, KEJO, VIRVE, MEPE) i samarbete mellan myndigheterna. Avsikten är också att utnyttja möjligheterna med nödcentralernas informationssystem (ERICA) och annan modern teknik för ibruktagande av nya serviceformer. Målet att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025Nödcentralsverksamhetens strategiarbetsgrupp hade till uppgift att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025, fastställa eventuella ändringsbehov i styrningen av nödcentralsverksamheten samt kartlägga behoven av att utveckla lagstiftningen. Gruppen drog också upp riktlinjer för nödcentralsverksamhetens personalresurser och utvecklandet av dem, behov av förenhetligade verksamhetsmodeller och gemensamma systemlösningar samt utvecklandet av tjänsteproduktionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En genomförandeplan för Lanzarotekonventionen bereds som bäst för 2022–2025. Målet är att säkerställa att man i Finland agerar på det sätt som konventionen ålägger för att skydda barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. I genomförandet stärker man tillgodoseendet av barnets rättigheter och främjar man barns och ungas säkerhet, jämlikhet och delaktighet. Med stöd av den nationella barnstrategin och arbetsgruppen som bereder genomförandet av konventionen genomförs ett pilotprojekt för att stärka barns och ungas delaktighet.”Med hjälp av barnstrategin främjar och stärker vi barns rättigheter att delta. Målet med strategin är att bättre beakta barns delaktighet, deras rätt att bli hörda och få tillgång till information. Detta pilotprojekt är en möjlighet att få fram barns och ungas synpunkter i beredningen av genomförandet av Lanzarotekonventionen”, konstaterar Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin.I pilotförsöket är det meningen att höra barns och ungas åsikter om genomförandeplanen för Lanzarotekonventionen. Pilotprojektet för delaktighet genomförs under våren 2022. Hörandet av barn och unga kring vissa på förhand utvalda ämnesområden sker elektroniskt och i workshoppar. Arbetsgruppen som ansvarar för pilotförsöket planerar och genomför hörandet av de unga och rapporterar resultaten till arbetsgruppen som bereder genomförandet av Lanzarotekonventionen. Resultaten kommer att beaktas i den slutliga genomförandeplanen.”Målet med pilotförsöket är att stärka barns och ungas rätt att delta, öka deras kunskaper om Lanzarotekonventionen och föra fram deras åsikter till den beredande arbetsgruppen”, konstaterar arbetsgruppens ordförande, socialrådet Marjo Malja.Utkastet till genomförandeplan för Lanzarotekonventionen är för närvarande på remiss. Remisstiden går ut den 21 januari 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I välfärdsområdesvalet 2022 röstade enligt preliminära uppgifter över 1 035 745 väljare på förhand, vilket betyder att cirka 26,4 procent av de röstberättigade har förhandsröstat.Antalet förhandsröstande preciseras när bland annat de röster som avgetts på förhand i utlandet införs i registret.Antalet förhandsröstande finns i resultattjänsten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tisdagen den 18 januari förde regeringen en omfattande diskussion om behoven att uppdatera coronastrategin i det rådande epidemiläget till följd av den mycket smittsamma omikronvariantens spridning. Vid sin behandling utgick regeringen från expertbedömningar av smittläget och av hur belastningen på sjukvården kommer att utvecklas under de närmaste veckorna. Till grund för diskussionen låg också synpunkter på behoven att ändra den nuvarande handlingsstrategin. Regeringen fick även en lägesrapport om beredningen av en utvidgad tillämpning av EU:s digitala covidintyg som coronapass.Regeringen uppmanar att ta coronavaccinAntalet coronafall ökar snabbt i Finland, och Institutet för hälsa och välfärd uppskattar att epidemin kan nå sin topp redan vid månadsskiftet januari–februari. Trenden är densamma i alla EU-länder, men utvecklingen går i lite olika takt.Enligt Institutet för hälsa och välfärd kommer i genomsnitt 400–700 patienter och som mest 900–1 300 patienter per vecka att tas in för specialiserad sjukvård under en tolv veckors period. Belastningen på intensivvården är klart måttligare än den var under de tidigare virusvarianterna. Det finns ännu stor osäkerhet kring siffrorna eftersom det är svårt att bedöma det rådande epidemiologiska läget.I de rådande förhållandena understryker regeringen betydelsen av att man vaccinerar sig. Enligt experter ger vaccinerna ett bra skydd mot allvarlig covid-19. Enligt Institutet för hälsa och välfärds utlåtande är det viktigt att äldre personer och personer som hör till riskgrupper får sin tredje vaccindos så snabbt som möjligt, för att belastningen på sjukhusen ska minska.Restriktionerna förlängs i huvudsak med två veckorFör att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft beslutade regeringen att förlänga de nuvarande restriktionerna och rekommendationerna med två veckor fram till mitten av februari. Restriktioner behövs fortfarande på grund av belastningen på sjukhusen och för att ge mer tid åt att ge de tredje vaccindoserna.Regeringen avviker dock från denna allmänna riktlinje när det gäller rekommendationen om distansundervisning vid högskolorna och rekommendationen om hobbyverksamhet för barn och unga. De upphör att gälla den 31 januari 2022.Efter den 31 januari 2022 ämnar regeringen avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna i enlighet med Institutet för hälsa och välfärds utlåtande. Enligt utlåtandet är resor av ringa betydelse för epidemins utveckling i Finland, och fortsatta inre gränskontroller kan inte motiveras med folkhälsoskäl.Coronastrategierna uppdaterasRegeringen beslutade vid sina förhandlingar att inleda arbetet med att uppdatera hybridstrategin och strategin för testning och spårning. Om epidemiläget tillåter kan den gradvisa avvecklingen av restriktionerna och återinförandet av coronapasset inledas efter mitten av februari. Riktlinjer för i vilken ordning och på vilket sätt restriktionerna ska avvecklas fastställs i den uppdaterade coronastrategin. Regeringen fattar beslut i saken senare.Beredningen av utvidgad tillämpning av coronapasset fortsätterVid förhandlingarna fick regeringen social- och hälsovårdsministeriets lägesrapport om beredningen av en utvidgad tillämpning av EU:s digitala covidintyg som coronapass. Avsikten är att göra det möjligt att kräva covidintyg i mer omfattande grad vid fritidsevenemang genom att göra nödvändiga ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar. Regeringen beslutade att fortsätta med beredningen så att propositionen kan lämnas till riksdagen i februari.

Källa: Valtioneuvosto.fi