NordenBladet — Statsrådsborgens huvudbyggnad, ritad av Carl Ludvig Engel, färdigställdes i Helsingfors 1822. Den nyutgivna boken Statsrådsborgens 200 år återger byggnadens historia i bilder och på tre språk.Boken, som är skriven och bildredigerad av Katri Maasalo, visar upp en kavalkad av bilder på en av de viktigaste förvaltningsbyggnaderna i Finlands historia. Boken innehåller närmare 150 bilder från slutet av 1800-talet fram till 2020. Det äldsta bevarade fotografiet av Statsrådsborgen är från 1866. Statsrådets kansli har beställt verket av Finska litteratursällskapet.Kejserliga senaten och därefter republikens regering har haft byggnaden i sin besittning i två sekel. Statsrådsborgen byggdes för att användas som en förvaltningsbyggnad och används fortfarande för sitt ursprungliga ändamål. Byggnadens fasad har inte genomgått några större förändringar.Ramarna för verksamheten i huvudbyggnaden har förblivit oförändrade och lokalerna igenkännliga genom åren. Eftersom Statsrådsborgen inte är öppen för allmänheten syns den i offentligheten främst på bilder där nya ministrar avlägger tjänsteeden, bilder på rituella handskakningar och bilder från otaliga sammanträden och presskonferenser. Iscensättningen är densamma, människorna byts ut. De bilder som har tagits i byggnaden dokumenterar främst offentliga tillställningar, och fotograferandet är begränsat till vissa tider och platser.Bilderna illustrerar historiska händelser under årens lopp. Bildmaterialet visar också hur kejsarmakten framhävdes och hur fotograferna arrangerade sina bilder 1918. Dessutom visar bilderna vilka spår bombningarna under krigsåren har lämnat och hur coronapandemin påverkade den 200-åriga byggnaden.Bokens bildmaterial består främst av bilder ur statsrådets bildbank, Helsingfors stadsmuseums och Museiverkets bildsamlingar och Lehtikuvas och Helsingin Sanomats bildarkiv. Framställningen av både lokaler och personer framskrider huvudsakligen i kronologisk ordning.Filosofie magister Katri Maasalo har arbetat som journalist, informatör och förlagsredaktör. Hennes förra verk Senaatintori – Suomen historia kuvin, som återger Senatstorgets historia i bilder, kom ut hösten 2019.Statsrådsborgens 200 år firas i höstStatsrådsborgens huvudbyggnad invigdes den 27 september 1822. I höst får allmänheten en chans att besöka de historiska lokalerna, då Statsrådsborgen håller öppet hus.Då hålls det också korta föreläsningar om bland annat Statsrådsborgens historia, de personer som arbetat där och byggnadens arkitektur och konst. Jubileumsevenemanget pågår i två dagar och är öppet för alla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland strävar efter att avsevärt öka invandringen av yrkeskunniga personer. För att målet ska nås inleder den nya statssekreterargruppen sitt arbete. Gruppen har till uppgift att styra och stödja det omfattande åtgärdsprogrammet för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring, som presenteras i färdplanen, och det tväradministrativa samarbetet.Regeringen strävar efter att åtminstone fördubbla arbetskraftsinvandringen fram till 2030 så att den totala ökning på 50 000 av antalet invandrare som kommer för att arbeta som krävs enligt färdplanen för hållbarhet förverkligas. Målet är också att antalet arbetskraftsinvandrare efter 2030 årligen ska vara åtmintone 10 000 fler än i nuläget.Vidare är målet att tredubbla antalet nya utländska examensstuderande till 15 000 före 2030. Målet är att 75 procent av studerandena också ska stanna i Finland och hitta arbete här efter examen.Det krävs mycket samarbete för att genomföra färdplanenFör att nå dessa mål har regeringen utarbetat en färdplan för utbildning och arbetsrelaterad invandring. Åtgärderna i färdplanen förbättrar Finlands internationella attraktionskraft bland experter och deras familjemedlemmar. Samtidigt stärker genomförandet av åtgärderna i färdplanen de offentliga finanserna i enlighet med färdplanen för hållbarhet.Genomförandet av färdplanen kräver mycket målmedvetet arbete och omfattande förvaltningsövergripande samarbete. För att det här ska fungera inrättas en statssekreterargrupp för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring till stöd för genomförandet.”Ute i världen är konkurrensen om experter hård. För att Finland ska lyckas med sina mål i fråga om arbetskraftsinvandring måste ett stort antal aktörer bedriva ett smidigt samarbete. Statssekreterargruppen främjar genomförandet av färdplanen och säkerställer att alla har samma lägesbild”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.I arbetsgruppen sitter företrädare för flera olika ministerierOrdförande för statssekreterargruppen är statssekreterare Ville Kopra från arbets- och näringsministeriet. Övriga medlemmar i gruppen är utsedda statssekreterare och specialmedarbetare från olika ministerier. Dessutom deltar olika tjänstemän som sakkunniga.Mandatperioden för statssekreterargruppen för utbildning och arbetsrelaterad invandring är 4.2.2022–31.3.2023. Utöver arbets- och näringsministeriet ingår företrädare för undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet, justitieministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet i arbetsgruppen.Gruppens arbete stöds av experter från Business Finland, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, utvecklings- och förvaltningscentret, Migrationsverket och arbets- och näringsbyråerna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island ska inleda en gemensam förstudie om utveckling och produktion av vacciner. Syftet med förstudien är att kartlägga företag och andra organisationer i de nordiska länderna som har beredskap att utveckla och tillverka vaccin. I utredningen bedöms dessutom starka och svaga sidor i värdekedjan för den nordiska vaccinutvecklingen samt möjligheterna till samarbete.”Pandemin har varit en bra påminnelse för oss om varför det lönar sig att främja möjligheterna att utveckla vaccin i Finland. De övriga nordiska länderna skulle erbjuda en naturlig och stark samarbetspartner för detta arbete såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. Förstudien genomförs av olika nordiska myndigheter under ledning av den svenska innovationsmyndigheten Vinnova. Från Finland deltar åtminstone Business Finland och Försörjningsberedskapscentralen, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Institutet för hälsa och välfärd i projektet. Avsikten är att förstudien ska bli klar i maj.De nordiska näringsministrarna diskuterade på initiativ av Sverige vaccinsamarbete, vaccinutveckling och vaccinproduktion i juni 2021. Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade att Finland deltar i ett nordiskt utredningsarbete inom gemensam utveckling och gemensam produktion av pandemivacciner samt skulle koppla den nationella utvecklingsverksamheten till utredningsarbetet till den del detta är nödvändigt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunens uppgift kan inte bara vara att klara sig utan kommunerna måste ha förmåga att tåla motgångar, kapacitet för långsiktig utveckling och styrka att leda hållbar utveckling, konstateras det i slutrapporten om det kommunpolitiska framtidsarbetet, som publicerades den 4 februari 2022. I rapporten efterlyses också en gemensam nationell framtidsvision och långsiktig politik i stället för ständiga ändringar och reformer under varje regeringsperiod.“Arbetsgruppen som berett åtgärdsalternativen för den kommunpolitiska helheten har gjort ett omfattande och grundligt arbete. Jag anser att rapportens slutsatser om behovet av en parlamentarisk diskussion om kommuner och kommunalpolitik är viktiga. Kommunpolitiken är ett omfattande politikområde där alla partier agerar och medverkar. Jag kommer att främja en parlamentarisk diskussion om kommunpolitiken redan i vår”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Kommunernas framtida uppgifter kommer i synnerhet att fokusera på att främja kompetens, kultur och livskraft samt på att utveckla livsmiljön, demokratin och det lokala. Även om det är motiverat att försöka kontrollera kommunernas differentieringsutveckling, kommer det att ske differentiering även i fortsättningen till följd av den demografiska utvecklingen och migrationen.Olika kommuner behöver delvis olika lösningar för att trygga sina verksamhetsförutsättningar. Städerna har en stor betydelse när det gäller att skapa tillväxtförutsättningar och lösa hållbarhetsutmaningarna, och de bör stärkas. Kommuner som förlorar befolkning kan å andra sidan förnya sig genom smart anpassning. Alla kommuner måste satsa på hållbart ledarskap. Kommunernas finansieringssystem måste reformeras utifrån forskningsinformationSocial- och hälsovårdsreformen förändrar kommunernas inkomststrukturer i hög grad. Reformen av kommunernas finansieringssystem bör inte påskyndas efter reformen, utan vi måste noggrant följa upp hur finansieringssystemet fungerar. Dessutom bör reformbehoven och funktionaliteten hos enskilda delar i finansieringssystemet bedömas utifrån forskningsrön. Alla problem i kommunerna kan inte enbart lösas genom en reform av statsandelssystemet om differentieringsutvecklingen fortsätter. Kommunernas skattesystem bör för sin del hellre finjusteras på ett kontrollerat sätt än reformeras totalt.Med tanke på kommunernas finansiella balans bör man dessutom fästa uppmärksamhet vid att kommunernas uppgifter och skyldigheter är dimensionerade på ett hållbart sätt. Om uppgifterna och skyldigheterna utökas, bör man vid konsekvensbedömningen och verkställigheten fästa särskild uppmärksamhet vid arbetskraftens tillräcklighet och konsekvenserna för olika kommuner och kommungrupper.Kommunerna behöver arbetsro och stabilitet efter en historiskt omfattande reform. De stora förändringar som medförs av social- och hälsovårdsreformen och den reform av arbets- och näringstjänsterna som är under beredning kräver tid och resurser i kommunerna, regionerna och hos staten. Man måste satsa på välfungerande kontakter mellan kommunerna och välfärdsområdena och på att utveckla parallella incitament.Det måste finnas en nationell övergripande uppfattning om kommunernas framtida utveckling Det konstaterades i samband med arbetet att man behöver en gemensam framtidsvision och långsiktig politik i stället för varierande förändringar under varje regeringsperiod. Den statliga styrningen av kommunerna bör vara enhetligare och mer strategisk än tidigare. I kommunpolitiken bör man också i högre grad än tidigare beakta långsiktiga effekter och generationsöverskridande perspektiv.Kommunpolitiken behöver en tydligare gemensam och övergripande framtidsvision än för närvarande. Utan detta finns det en risk för att det inom olika förvaltningsområden fattas beslut som påverkar kommunerna och som var och en i varierande grad leder mot olika utvecklingsförlopp. Spänningen mellan en åtstramning av sektorslagstiftningen och den kommunala självstyrelsen beror i hög grad på den splittrade kommunstrukturen och det överstora antalet kommuner med sårbara resurser. Det kommunpolitiska arbetet inkluderade bland annat identifiering av svårigheterna med att utveckla kommunstrukturen och skissering av alternativa sätt att skapa hållbarare kommuner. Man presenterade sådana eventuella scenarier för framtidens kommunpolitik som kräver egna bakgrundsförutsättningar för att förverkligas. Scenarierna har anknytning till kommunernas handlingsfrihet och ansvar, noggrannare förutsättningar att ordna tjänster samt stegvis differentiering av kommunerna.  Varje scenario har sina egna goda och dåliga sidor.Beslutet om att inleda kommunernas framtidsarbete fattades vid budgetmanglingen hösten 2020. Uppdraget var att bereda flera alternativa kommunpolitiska åtgärdshelheter för det politiska beslutsfattandet. Målet med arbetet är att skapa en sådan kommunpolitik att kommunerna också i framtiden har goda förutsättningar att ordna tjänster, främja invånarnas välfärd och säkerställa en hållbar grund för den kommunala ekonomin.

Källa: Valtioneuvosto.fi