NordenBladet — Miljöministeriet har tillsatt en styrgrupp och en arbetsgrupp med uppgift att inleda beredandet av förslag till åtgärder som Finland ska förbinda sig att vidta för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända den biologiska mångfaldens utveckling mot en positiv riktning före 2030. EU:s medlemsländer ska ingå åtaganden gällande verkställandet av strategin för biologisk mångfald i år. Medlemsländerna bestämmer själva hurdana åtgärder de vidtar för att uppnå målen. I Finland är utgångpunkten att målen nås på frivillig väg.I EU:s strategi för biologisk mångfald finns 17 huvudmål som medlemsländerna har förbundit sig till. Tre av dessa gäller nätverket av skyddsområden. Målet är att utöka skyddsarealen så att 30 procent av både land- och havsytan i EU är skyddad och minst en tredjedel av dessa områden är under strikt skydd. Målet för strikt skydd av de återstående gamla skogarna och skogarna i naturtillstånd ingår i målet om strikt skydd. Ett ytterligare mål är att effektivisera vården av skyddsområdena. De 14 andra målen hänför sig till att förbättra livsmiljöernas tillstånd. Kommissionen förväntas lägga fram ett lagstiftningsinitiativ om återställande av naturen under våren.Det har tillsatts ett projekt för beredningen av Finlands nationella åtaganden. Projektets arbetsgrupp bereder förslagen till åtaganden under 2022. En bredbasig styrgrupp följer hur projektet framskrider och behandlar frågor gällande arbetsgruppen. Miljöministeriets kanslichef Juhani Damski är ordförande och Ilkka Herlin är vice ordförande för styrgruppen.”De bästa åtgärderna för Finland att verkställa EU:s strategi för biologisk mångfald åstadkommer vi genom brett samarbete.Att stoppa förlusten av biologisk mångfald är ett gemensamt mål för hela samhället, och det kräver åtgärder inom alla sektorer”, säger styrgruppens ordförande Juhani Damski.”Att bekämpa förlusten av biologisk mångfald är nödvändigt och i Finlands eget intresse. Det är också ett sätt för aktörerna inom näringslivet att demonstrera hållbarheten i sin produktion”, säger Ilkka Herlin.I Finland är frivillighet en viktig princip när det gäller att uppnå målen. Programmet Helmi och METSO-handlingsplanen stöder uppnåendet av målen.Åtagandena ska gälla skyddsarealen och förbättring av skyddsnivånKommissionen vill att medlemsstaterna ska ingå åtaganden som hänför sig till två av huvudmålen. Det första åtagandet hänför sig till medlemsstaternas sätt att främja EU:s gemensamma mål att skydda 30 procent av land- och havsytan och målet om ett strikt skydd av 10 procent av ytan. Genom åtagandet strävar man efter att utveckla nätverket av skyddsområden och lägga till områden för att förbättra skyddet av arter och naturtyper. I åtagandena beaktas områdenas koppling till varandra, tryggandet av restaureringarnas resultat genom att inrätta skyddsområden samt klimatförändringarnas konsekvenser. Det föränderliga klimatet påverkar förekomsten av arter och naturtyper och framhäver vikten av att skydda kolrika områden.I arbetet granskas också sådana områden som inte är skyddade men som bidrar till att trygga den biologiska mångfalden. Arealen för dessa områden räknas som en del av skyddsområdet. Beräknat på detta sätt är för närvarande cirka 17 procent av Finlands landområden och insjöar samt cirka 10 procent av Finlands havsområden skyddade. Vid beredningen av åtagandet föreslås nya skyddsområdeshelheter som ska läggas till i nätverket för skyddsområden före 2030, samt metoder, mål och nödvändiga resurser för att genomföra skyddet.I det andra åtagandet redogör medlemsländerna för vilka åtgärder de ska vidta för att säkerställa att skyddsnivån för de arter och naturtyper som finns listade i habitatdirektivet och fågeldirektivet inte längre försämras fram till 2030 och att skyddsnivån för 30 procent av arterna och naturtyperna höjs. Dessa arter och naturtyper förekommer både i och utanför skyddsområdena, och därför behövs också extensiva åtgärder för att främja dem. Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet har granskat förutsättningarna för att trygga skyddsnivåerna i en gemensam utredning. I projektet bereds ett förslag till åtgärder och resurser som behövs för åtagandet om att trygga och förbättra skyddsnivån.I projektet utnyttjas forskning samt tidigare genomförda utredningar och uppföljningar. De viktigaste av dessa är de preliminära utredningar och direktivrapporteringar som kartlagt betydelsen av målen i EU:s strategi för den biologiska mångfalden i Finlands samt hotbedömningarna av arter och naturtyper.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 4 februari utnämnde republikens president riksdagsledamoten, medicine licentiaten, politices magistern Aki Lindén till medlem av statsrådet och till familje- och omsorgsminister.Samtidigt befriade presidenten på begäran riksdagsledamoten, politices magistern Krista Kiuru från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som familje- och omsorgsminister, eftersom hon blir familjeledig.Vid sitt allmänna sammanträde efter presidentföredragningen beslutade statsrådet om ändringar i ministrarnas arbetsfördelning, i sammansättningen i ministerarbetsgrupper och i ministrarnas ställföreträdare. Dessutom avgav minister Lindén tjänsteförsäkran och domarförsäkran.Lindén är ordförande för ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder och för ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård, med undantag för de uppgifter som hör till kommunminister Sirpa Paatero. Lindén är också medlem i ministerarbetsgruppen för barn- och ungdomspolitik och i den ministerarbetsgrupp som övervakar reformen av den sociala tryggheten.Statsrådet utnämnde Eila Mäkipää till att fortsätta i sin tjänst som statssekreterare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bärgningen av vitmossa borde styras till sådana områden som inte längre är i naturligt tillstånd konstaterar en samarbetsgrupp som utrett miljökonsekvenserna av bärgningen av mossa. Dessutom borde bärgningsmetoden utvecklas så att man kan trygga vitmossans möjligheter att förnya sig i bärgningsområdena. Arbetsgruppen anser också att man i framtiden skulle kunna odla vitmossa i de områden som tidigare använts för torvproduktion.Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra ÖsterbottenSamarbetsgruppen för utredningen av miljökonsekvenserna av bärgningen av mossa tillsattes av miljöministeriet den 29 januari 2021. Samarbetsgruppen hade till uppgift att beskriva den lagstiftning som gäller bärgning av vitmossa och de olika riktlinjerna och strategierna och att utreda de frivilliga och lagstadgade anmälnings- och tillståndsförfarandena och Green deal-avtalets lämplighet för bärgningen av mossa. Samarbetsgruppens enhälliga slutrapport godkändes den 28 januari 2022.  Samarbetsgruppen föreslår bland annat följande fortsatta åtgärder:Rekommendationerna i slutrapporten ska beaktas vid hållbar bärgning av vitmossa. Principen är att bärgningen ska riktas till sådana områden som inte längre är i naturligt tillstånd och att bärgningsmetoden ska utvecklas så att det kan växa ny vitmossa i bärgningsområdena.  Det behövs mera forskning bland annat om miljökonsekvenserna av bärgningen av vitmossa och de faktorer som påverkar tillväxten av ny vitmossa samt försök med odling av vitmossa.Under år 2022 ska miljöministeriet utreda behoven att utveckla lagstiftningen och övriga styrmetoder och skapa ett samarbetsnätverk gällande bärgningen av vitmossa.Avsikten är att producenterna ska inleda Green deal-förhandlingarna, dvs. börja bereda ett frivilligt avtal mellan staten och näringsidkarna.Geologiska forskningscentralen samlar in och publicerar geografiskt datamaterial från de områden där vitmossa bärgas och uppdaterar materialet årligen.Samarbetsgruppen bestod av miljöministeriet, Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, Finlands miljöcentral, jord- och skogsbruksministeriet, Geologiska forskningscentralen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Neova Oy, Biolan Oy, Östra Finlands universitet, Finlands naturskyddsförbund rf, WWF Finland och Naturresursinstitutet.  Förutom samarbetsgruppen har miljöministeriet år 2021 även finansierat två andra projekt i fråga om bärgning av vitmossa. Finlands miljöcentral SYKE har genomfört ett projekt där man utredde mångfalden och miljökonsekvenserna i samband med bärgningen av vitmossa, och Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral har genomfört ett projekt där man utvecklade anvisningarna, förfarandena och uppföljningen. Det datamaterial som projekten producerade utnyttjades i samarbetsgruppens arbete och slutrapport.
 
Under de kommande åren när man fått mer data om bärgningen av vitmossa och miljökonsekvenserna får man också en exaktare uppfattning om verksamhetens konsekvenser för miljön. Mer forskning behövs bland annat om bärgningens miljökonsekvenser, om vitmossans och andra myrväxters förnyelse och konsekvenserna för myrarnas vattenekonomi. Redan i år inleds flera forskningsprojekt som gäller bärgning av mossa. Till exempel Biolan Oy har beviljats en treårig finansiering via Europeiska unionens återhämtningsinstrument NextGenerationEU. USVA-projektet för ansvarsfull bärgning och odling av förnybar myrbiomassa har som mål att producera data om hur metoderna för bärgning av myrbiomassa påverkar vitmossans förnyelse och att utreda olika odlingssätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har inlett en enkät som är öppen för alla. I enkäten samlas synpunkter på framtidsarbetet inom regionutvecklingen. Frågorna gäller ett brett perspektiv på hur invånarnas, företagens och miljöns välfärd kommer att utvecklas under de närmaste årtiondena.Svaren används när riktlinjerna för regionutvecklingen 2040 utarbetas. Avsikten är att lyfta fram de centrala utmaningarna i regionutvecklingen med tanke på olika regioner och skapa en gemensam syn på viktiga aspekter i regionutvecklingen med tanke på framtiden. Arbetet med riktlinjerna för regionutvecklingen 2040 används som grund för beslutsfattandet när framtida beredningar, strategier och program som anknyter till regionutvecklingen utarbetas. Avsikten är att arbetet ska bli klart hösten 2022.”Vi hoppas att vi får många svar från olika håll i Finland, från olika aktörer inom regionutvecklingen, från kommuner, landskapsförbund, högskolor och läroanstalter, men också från aktörer inom tredje sektorn och företag samt från invånare. Det är viktigt att få en så bred syn som möjligt på regionernas framtidsutsikter, för att de mångahanda effekterna av förändringstrenderna ska beaktas”, säger Mikko Härkönen, konsultativ tjänsteman vid arbets- och näringsministeriet.Enkäten går att besvara till och med den 20 februari 2022. Efter att enkäten avslutats utarbetar arbets- och näringsministeriet ett sammandrag av de svar som ministeriet fått. Sammandraget publiceras i tjänsten Dinasikt.fi.

Källa: Valtioneuvosto.fi