NordenBladet — Den nationella strategin för testning och spårning av Covid-19 har uppdaterats. Syftet är att identifiera sjukdomsalstrarna när det gäller de svåra luftvägsinfektionerna och förebygga smittspridningen särskilt i de befolkningsgrupper som löper stor risk att få allvarliga symtom. Enligt den uppdaterade strategin är de viktigaste kriterierna för provtagningen att personen har symtom och behöver vård, att skydda de personer i riskgrupperna som riskerar att bli allvarligt sjuka och att trygga social- och hälsovårdens bärkraft.  Det betyder att man ska testa patienter med allvarliga symtom enligt sedvanliga medicinska principer och personer med symtom som hör till en högriskgrupp samt gravida kvinnor anställda inom social- och hälsovården. Om den lokala testkapaciteten tillåter det kan man även testa andra personer med luftvägssymtom. Målet är fortfarande att man ska få testa sig inom ett dygn, förutsatt att de uppdaterade kriterierna uppfylls. Testresultatet ska ges inom ett dygn, men samtidigt måste också den övriga diagnostikverksamheten tryggas. Viktigt att var och en försöker undvika närkontakter – smittspårningen koncentreras till social- och hälsovårdenEn av de viktigaste förutsättningarna för att tygla epidemin är att också de som har minsta tecken på luftvägssymtom ser till att undvika närkontakter så länge de har symtom, även de som är vaccinerade eller som har haft covid-19. Att de som är sjuka undviker närkontakter och tar självtester som stöder beslutet att isolera sig är det bästa sättet att bromsa smittspridningen och minska belastningen inom social- och hälsovården.   De som har covid-19 ska fortfarande isolera sig och följa de nationella och regionala anvisningarna. Enligt den uppdaterade strategin ska smittspårningen riktas till kunderna och patienterna inom social- och hälsovården och till de som arbetar vid social- och hälsovårdsenheterna. På så sätt kan man förhindra smittspridning särskilt i den befolkning som riskerar att få allvarliga symtom.   Den nationella strategin för testning och spårning har karaktären av en rekommendation. Genom beslut av smittskyddsläkaren i kommunen eller sjukvårdsdistriktet kan man avvika från de primära kriterierna för en rekommendation och från de anvisningar som getts. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för de nationella anvisningar som gäller testningen. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen av lagstiftningen på området. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 november 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till rättsakt med syftet att hindra att vissa produkter som produceras utanför EU och som orsakar avskogning kommer in på EU:s marknad samt att utveckla produkternas produktionskedjor. Enligt förslaget ska bestämmelserna gälla även EU:s inre marknad. Målet är att minska växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald till följd av avskogning. Kommissionens förslag gäller uttryckligen avskogning som beror på åkerröjning, eftersom 80–90 procent av avskogningen på global nivå beror på utvidgad jordbruksproduktion. De nya bestämmelserna gäller de sex produktgrupperna soja, palmolja, kaffe, kakao, nötkreatur och trä samt produkter som innehåller eller har tillverkats av dem. För att skydda världens skogar kan man enligt kommissionen i framtiden ta med även andra produkter i förteckningen. Det finländska jordbruket berörs i synnerhet av de föreslagna bestämmelserna om nötkreatur och produkter som tillverkats av nötkreatur. Enligt förslaget ska nötkött som producerats på en åker som röjts 2021 eller senare inte vara marknadsdugligt. Behandling i rådets arbetsgrupp har inletts under det franska EU-ordförandeskapet. Statsrådets EU-ministerutskott fastslog statsrådets ståndpunkt om förslaget vid sitt möte förra veckan. Efter statsrådets sammanträde går ärendet vidare till riksdagen för behandling.I Finland minskas behovet av åkerröjning bland annat genom förbättring av åkrarnas fastighetsstruktur till exempel genom ägoregleringar och genom utveckling av statens markförvärv i samband med ägoregleringar samt genom ökad återvinning av näringsämnen. I Finland röjs cirka 2 000–4 000 hektar ny åkermark per år.Statsrådets anser att tidsgränsen i fråga om åkerröjningen bör sättas tidigast till slutet av 2021, eftersom det var då som förslaget offentliggjordes och det är först från den tidpunkten som aktörerna har kunnat vara medvetna om bestämmelserna och försöka iaktta dem. Retroaktiva bestämmelser bör inte utfärdas. Kommissionens förslag kan ha oförutsägbara konsekvenser när det gäller röjning av ny åker och de ekonomiska risker som röjningen innebär. ”Att slutföra ett sådant här lagstiftningsprojekt i EU tar i allmänhet ungefär ett och ett halvt år. I stället för att röja ny åkermark bör man även i Finland försöka utnyttja befintlig åkermark bättre, till exempel genom att utveckla arrenderingen av åkermark och ägoregleringen”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. “Regeringen har också satsat på ökad beskogning, men det är bra att notera att beskogning enligt kommissionens förslag inte kan användas för att kompensera åkerröjning. På ett nationellt plan är beskogning dock ett viktigt sätt att minska utsläppen från markanvändningen”, påminner minister Leppä.GJP-planen innehåller krav på odling av vall på nya arealerFinlands GJP-plan för 2023–2027 överlämnades till Europeiska kommissionen för behandling i december 2021. I planen ingår i det villkorliga systemet ett krav på att mark som efter 2022 genom röjning eller på annat sätt har omvandlats till jordbruksmark från annan användning ska vara permanent bevuxen med vall. Avsikten är att detta krav ska gälla även mark som använts för torvutvinning och omvandlas till åker. Kravet på permanent vallodling väntas minska jordbrukarnas intresse för att röja eller på annat sätt odla upp ny jordbruksmark. När skog röjs för att bli åker uppstår stora utsläpp av växthusgaser, eftersom trädbeståndets funktion som kolförråd och kolsänka samtidigt går förlorad. Att iaktta de villkorliga kraven är i fråga om samtliga jordbrukarstöd en förutsättning för att få stödet till fullt belopp.För de kommande åren planeras inga ändringar i kriterierna för hurdana åkrar som berättigar till ersättningar. Det betyder att det för nyröjd åkermark inte heller i fortsättningen betalas någon kompensationsersättning, miljöersättning eller ersättning för ekologisk produktion eller några nationella stöd.Det planeras dock viss flexibilitet i fråga om både kravet på vallodling och berättigandet till ersättning, till exempel vid justering av åkrars form i syfte att förbättra åkrarnas odlingsbarhet och energieffektivitet.I samband med beredningen av EU-förordningarna för den kommande GJP-perioden föreslog Finland att direkta stöd inte ska beviljas för åkermark som röjts efter 2022, men enligt kommissionen är det inte möjligt att förena de direkta stöden med sådana begränsningar.
GJP-planen behandlas för närvarande av kommissionen, och det är möjligt att det krävs ändringar i den. Kommissionen väntas godkänna den senast i början av hösten 2022. Avsikten är att det nationellt ska föreskrivas närmare om kraven genom författningar som träder i kraft i början av 2023. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den lagändring som träder i kraft i juni gör det möjligt att införa ett system med visum för längre vistelser. Visumet handlar om arbetskraftsinvandring och en expressfil för att göra det snabbare att komma in i landet. I den första fasen kan visum för längre vistelser beviljas experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar.Statsrådet föreslog den 10 februari 2022 att republikens president stadfäster lagändringen, vilket är planerat att ske fredagen den 11 februari 2022. Ändringen träder i kraft den 1 juni 2022. Målet är att få avsevärt mer högkvalificerad arbetskraft till Finland. Därför vill Finland genom att revidera lagstiftningen göra det lättare för dem som ska arbeta eller studera i Finland att komma in i landet. Lagändringen skapar en rättslig grund för systemet med visum för längre vistelser i Finland.   I fortsättningen är det möjligt att utvidga systemet att även gälla andra personkategorier. Inrikesministeriet arbetar med en regeringsproposition om att utvidga systemet med visum för längre vistelser att gälla forskare och studerande samt deras familjemedlemmar.Visumet för längre vistelser snabbar på arbetet med en expressfilAtt införa ett visum för längre vistelser ger också en möjlighet att skapa en expressfil för experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar. En expressfil är ett sätt att få ett uppehållstillstånd snabbt. Den blir klar i juni 2022 samtidigt som visumet för längre vistelser införs.Visumet bidrar till servicelöftet att förfarandet med expressfilen ska ta bara 14 dagar så att experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar får resa till Finland genast när de fått uppehållstillstånd. I fortsättningen behöver de alltså inte längre vänta utomlands på uppehållstillståndskortet. Ändringen börjar gälla vid ingången av juniLagberedningen har gjorts vid utrikesministeriet i samarbete med inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och Migrationsverket samt flera andra myndigheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har fattat ett principbeslut om uppdateringen av hybridstrategin för hantering av coronakrisen. Enligt principbeslutet förordar statsrådet att social- och hälsovårdsministeriet fattar beslut om strategiska riktlinjer för bekämpningen av coronaepidemin. Samtidigt upphävde regeringen principbeslutet om att ta i bruk nödbromsen.Målet för den nya hybridstrategin 2022 är att stabilisera samhället så att det kan hållas så öppet som möjligt, att stödja åtgärderna och återuppbyggnaden efter pandemin och att samhället på ett ändamålsenligt sätt förbereder sig för att pandemin fortsätter. I fortsättningen går epidemibekämpningen i första hand ut på att människor på eget initiativ agerar på ett hälsosäkert sätt, och på förebyggande av allvarliga följder av smittspridning genom vaccinationer. Temporära bestämmelser införs endast till nödvändiga och avgränsade delar.En hög vaccinationstäckning, ökad användning av självtester och tydlig information till allmänheten om läget och åtgärderna i olika regioner är avgörande med tanke på en hälsosäker coronavardag.De regionala myndigheterna fattar vid behov beslut om bekämpningsåtgärder Avsikten är att avstå från omfattande åtgärder. Eventuella smittkluster, särskilt i exponeringssituationer där det finns personer som hör till en riskgrupp, ska snabbt, riktat och effektivt begränsas av de lokala myndigheterna genom de grundläggande befogenheterna i lagen om smittsamma sjukdomar. På så sätt skyddas särskilt utsatta personer.Eventuella restriktioner ska vara så avgränsade som möjligt när det gäller deras mål, innehåll, varaktighet och omfattning, och de ska riktas så att olika branscher behandlas så jämlikt som möjligt i förhållande till risken för ett svårhanterligt epidemiläge och allvarliga följder.I beslutsfattandet beaktas fortfarande principen om prioritering av barnets bästa. I och med att pandemin fortsätter måste man vara beredd på att det uppstår en ny virusvariant som är kapabel att ta sig förbi vaccinationsskyddet och ge upphov till att epidemiläget återigen försämras på ett betydande sätt även i Finland. Om epidemiläget snabbt försämras igen måste man kunna reagera på det genom att vidta lämpliga åtgärder.De nya riktlinjerna träder i kraft genom beslut av social- och hälsovårdsministeriet och de gäller tills vidare. Social- och hälsovårdsministeriet styr regionförvaltningsmyndigheterna separat i genomförandet av de strategiska riktlinjerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi