NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Alla restauranger får längre serverings- och öppettider. Dessutom förlängs begränsningarna i användningen av coronapass till utgången av februari.Förordningsändringarna träder i kraft den 14 februari 2022. Om epidemiläget fortsätter att utvecklas i en gynnsam riktning och hälso- och sjukvårdens bärkraft inte är hotad, kan begränsningarna helt och hållet slopas för alla restaurangers del från och med den 1 mars.  Fram till den 28 februari 2022 får coronapasset inte användas som ett alternativ till begränsningarStatsrådet har uppdaterat den förordning om temporär begränsning av användningen av covidintyget som coronapass som utfärdats med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar. I praktiken innebär det att coronapasset inte kan användas vid offentliga tillställningar och i kundlokaler som ett alternativ till regionala begränsningar fram till den 28 februari 2022.Förordningen gäller alla de offentliga tillställningar och kundlokaler som omfattas av de gällande begränsningarna. Det är de regionala myndigheterna som bestämmer vilka begränsningar som ska tillämpas i områdena. Förordningen tillämpas i områden som uppfyller kriterierna för samhällsspridning.Begränsningar för områden med samhällsspridning från den 14 februari kl. 00.00De begränsningar av förplägnadsverksamhet som är nödvändiga för att förhindra att epidemin sprids införs i alla områden med samhällsspridning.Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller i landskapen Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kajanaland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Karelen, Mellersta Finland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Lappland, Södra Savolax och Norra Savolax samt i landskapet Åland.Serveringen av alkohol i restauranger ska upphöra kl. 23, och restaurangerna får hålla öppet för kunder fram till kl. 24. Lättnaderna i serverings- och öppettiderna gäller alla restauranger.Förplägnadsrörelser vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga förplägnadsrörelser får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Begränsningarna av kundplatserna gäller inte landskapet Åland.Alla kunder i förplägnadsrörelsens inomhuslokaler ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Begränsningar som gäller förplägnadsrörelserna kan inte kringgås med coronapassetAnvändningen av coronapasset befriar inte förplägnadsrörelserna från de begränsningar som gäller antalet kundplatser och serverings- och öppettider.Begränsningen av användningen av coronapass gäller till och med den 28 februari 2022.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Trots att kravet på coronapass inte längre befriar restaurangerna från begränsningarna så som tidigare, har restauranger i hela landet under hela sin öppettid rätt att kräva att kunderna visar upp coronapass.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att ta hänsyn till mångfalden i vardagen på arbetsplatsen är allt viktigare när mångfalden i samhället ökar. En ny digital utbildning för anställda inom den offentliga förvaltningen ger information och verktyg för att kunna stärka arbetsgemenskapens mångfald och inkluderande kultur.  Antalet personer med ett främmande språk som modersmål har fyrdubblats i Finland under de senaste tjugo åren, och trenden ser ut att fortsätta. Förståelsen om mångfalden av kön har blivit bättre. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning och för partiellt arbetsföra personer att arbeta främjas aktivt. För att var och en ska kunna vara sig själv i arbetsgemenskapen behövs det åtgärder som bidrar till mångfalden och inkluderingen på arbetsplatserna.Arbets- och näringsministeriet har lanserat en webbutbildning som riktar sig till anställda inom den offentliga förvaltningen. Utbildningen ger konkreta verktyg för att öka mångfalden och den inkluderande kulturen på arbetsplatserna. Utbildningen som är öppen för alla finns att få på statsförvaltningens lärplattform eOppiva.Utbildning är ett sätt att stötta den offentliga sektorn att medverka i utvecklingen av mångfalden i samhället. I ett jämlikt samhälle är olika befolkningsgrupper representerade i olika organisationer och arbetsuppgifter. Personalens ålders- och könsfördelning och andelen personer med ett främmande språk som modersmål bör även inom den offentliga sektorn återspegla befolkningen i arbetsför ålder mer än i dag.  Vardagsrutiner är viktigaVardagsrutiner är av stor betydelse när man talar om arbetet med att öka mångfalden och inkluderingen.  Utbildningen ger information om åtgärder som hjälper att öka mångfalden genom rekrytering och att ta hänsyn till minoriteter samt om vad man kan göra om man upptäcker diskriminering eller rasism på arbetsplatsen. Människor kan bli utsatta för diskriminering eller fördomar på grund av till exempel ålder, religion eller hälsotillstånd. Särskilt utsatta för diskriminering är de som hör till en grupp som är associerad med negativa stereotypier och fördomar. Trots att mekanismerna för diskriminering ofta är likadana, blir olika grupper diskriminerade i olika situationer. Utbildningens syfte är att väcka människor till insikt om diskrimineringen i olika grupper och att identifiera och ifrågasätta de strukturer som leder till diskriminering samt att utmana sina egna tänkesätt. Mångfald förbättrar jämställhet Mångfaldsökande handlingsmodeller ger organisationer en möjlighet att se till att jämställdhet och likabehandling förverkligas. Modellerna förbättrar också tillgången till arbetskraft och arbetstagarnas välbefinnande. En diversifierad organisation har också i sista hand förmåga att tjäna sina kunder och samhället på ett bättre sätt. Utbildningen på eOppiva är en del av Programmet för mångfalden i arbetslivet som bygger på statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Mångfaldsprogrammet samordnas av arbets- och näringsministeriet. Den svenskspråkiga versionen av utbildningen blir klar senare i år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har låtit göra oavhängiga halvtidsutvärderingar av Programmet för främjande av digitaliseringen och det Nationella AI-programmet AuroraAI. Halvtidsutvärderingen genomfördes i slutet av 2021.Resultaten av halvtidsutvärderingarna används till att utveckla och korrigera verksamheten inom projekten samt till att förbättra deras genomslagskraft. Utvärderingen sker i två faser och följande utvärdering görs i slutet av 2022. I slutbedömningen beaktar man resultaten av halvtidsutvärderingen, rekommendationerna och genomförandet av dem. Utvärderingarna utförs av Owal Group Oy i samarbete med 4Front Oy.Med hjälp av digitaliseringsprogrammet har man fått viktig information om hur digitaliseringen framskrider, men ytterligare kommunikation och samarbete behövsGenom de åtgärder som genomförts inom programmet har man kunnat samla in viktig information om framstegen med och hindren för digitaliseringen. De flesta parter som intervjuades för utvärderingen ansåg att mätarna och arbetet med lägesbilden är de viktigaste åtgärderna. Kartläggningarna har avslöjat att läget med digitaliseringen är sämre än väntat. I digitaliseringsprogrammet har man dessutom från första början tagit i beaktande utvecklandet av lagstiftningen om digitalisering, och det har enligt utvärderingen varit ett lyckat val.Programmet skapar förutsättningar för gemensamma mål och lösningar inom förvaltningen och är därför ytterst viktigt med tanke på den övergripande utvecklingen av digitaliseringen. Många hoppas dock att programmet skulle beakta den offentliga förvaltningens och i synnerhet kommunernas förmåga till förändring på ett bättre sätt än för närvarande. Åtgärderna i programmet skapar nödvändiga förutsättningar för digitalisering av serviceproduktionen, men de har dessvärre inte varit tillräckliga för att målen i programmet ska kunna nås. I utvärderingen rekommenderas dessutom att man redan skulle planera för tiden efter att programmet upphört, så att kontinuiteten hos programåtgärderna kan tryggas.I utvärderingen framförs att kommunikationsmålen inte nåtts på grund av resursbrist. Kännedomen om frågor som främjas inom programmet borde ökas ytterligare när programmet närmar sig slutskedet. De som svarat på enkäten ansåg att teman som gäller tillgången till digitala tjänster och utbudet av digitalt stöd har framskridit mest av de eftersträvade målen.I utvärderingen rekommenderas ett närmare samarbete bland annat mellan kommunerna och organisationerna inom statsförvaltningen. Samarbete kunde utnyttjas vid kommunikation samt genom att ge mindre kommuner stöd för digitaliseringen av serviceproduktionen. Utmaningen möts av redan genomförda expertstödsåtgärder, och de borde fortsättas inom programmet. Det rekommenderas att verksamheten inom nätverket för digitaliseringsfrämjande prioriteras, eftersom man med hjälp av nätverket kan stödja kommunikation och sprida resultat.Utvecklingen inom AuroraAI-programmet skrider mot sitt målÅr 2022 kommer med tanke på det nationella AI-programmet AuroraAI att vara viktigt med tanke på uppnåendet av programmets praktiska mål. I halvtidsutvärderingen konstateras det att om man under det sista året fokuserar på att slutföra pågående utvecklingsåtgärder, kommer programmet huvudsakligen att nå sina mål.Programmet har enligt utvärderingen kommit i gång efter de inledande svårigheterna, och år 2021 har man lyckats rikta in det på praktiska lösningar. Kärnkomponenterna i AuroraAI-nätet kan tas i bruk, arbetet med verksamhetsmodellen är i full gång och när det gäller kompetensutveckling har man producerat material som kan utnyttjas på bred front. Programmet har främjat diskussionen om etiskt utnyttjande av AI inom den offentliga sektorn och bidragit till att förändra tänkesättet i de deltagande organisationerna.På grund av det omfattande behovet av att förankra programmet är deltagandet fortfarande en av de viktigaste utmaningarna. I utvärderingen konstateras det att om man vill engagera olika aktörer i programmet på bred front, bör resurserna för och organiseringen av programmet stödja inkluderande samutveckling i större grad.Styrnings- och ledningssystemet för programmet kunde enligt utvärderingen utvecklas ytterligare. Programmet har drivits framåt i försöksanda, men utan systematiska mekanismer som styr verksamheten på ett övergripande sätt. Programmet hade under 2021 fått två styrande grupper som strävat efter att lösa de utmaningar i anslutning till styrsystemet som uppdagats också vid halvtidsöversynen.Enligt de åtgärdsrekommendationer som framlades i halvtidsutvärderingen borde programmet under det sista verksamhetsåret fokusera bland annat på att minska osäkerheten genom att förtydliga målen, informera om omständigheter som är väsentliga med tanke på möjligheterna att utnyttja resultaten, diskutera innehållet i omfattande samarbete med intressegrupper samt utföra programarbete på ett mer samordnat sätt med andra digitaliseringsprojekt som till vissa delar upplevs som överlappande.

Källa: Valtioneuvosto.fi