NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 59 100 personer på ett år. I januari anmäldes 125 100 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 208 100 lediga jobb, vilket är 78 200 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av januari sammanlagt 273 700 arbetslösa arbetssökande. Det är 59 100 färre än ett år tidigare, men 22 000 fler än för två år sedan i januari. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 1 600. Av de arbetslösa arbetssökandena var 144 600 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av januari fanns det i hela landet 37 900 permitterade, vilket är 37 200 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 29 100, vilket är 28 600 färre än i januari i fjol. Från december ökade antalet permitterade på heltid med 3 800.Antalet långtidsarbetslösa var 106 000Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 106 000. Detta är 12 500 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 105 100, det vill säga 15 800 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 10 300 färre än i januari i fjol, dvs. sammanlagt 30 000. I januari avslutades i genomsnitt 59,2 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 7,5 procentenheter mer än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder januari anmäldes 125 100 nya lediga jobb, dvs. 41 500 fler än i januari i fjol. Allt som allt fanns det i januari 208 100 lediga jobb, vilket är 78 200 fler än för ett år sedan.I slutet av januari deltog 108 900 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 300 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,0 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i januari 88 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 73,5 procent, dvs. 3,0 procentenheter högre än i januari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 205 000, vilket är 31 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,0 procent, dvs. 1,1 procentenheter lägre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I projektet ”Kollektivavtalens könskonsekvenser ur lönejämställdhetens synvinkel”, som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet, undersöks kollektivavtalen ur jämställdhetsperspektiv. Undersökningen belyser i synnerhet vilka konsekvenser avtalen har för genomförandet av lönejämställdheten.I projektet, som inleddes i januari 2022, utreds vilken praxis arbetsmarknadens parter följer vid könskonsekvensbedömningen och på vilket sätt de syns i kollektivavtalen. Med könskonsekvensbedömning avses utvärdering av praxis i fråga om hur den påverkar de olika könen och uppnåendet av jämställdhet. I projektet identifieras särskilt utvecklingsobjekt för bedömningen av kollektivavtalens könskonsekvenser i fråga om lönejämställdhet och utvecklas rekommendationer.Projektet har sin grund i regeringsprogrammets mål att främja lönejämställdhet på ett mer ambitiöst och verkningsfullt sätt än tidigare. Resultaten av projektet utnyttjas för att effektivisera skyddet mot lönediskriminering samt för att utveckla och genomföra jämställdhetslagstiftningen. Samtidigt främjas bedömningen av arbets- och tjänstekollektivavtalens könskonsekvenser som en metod för att uppnå lönejämställdhet. Kollektivavtalen under luppKollektivavtalens könskonsekvenser -projektet bedömer om det i kollektivavtalen finns strukturer eller bestämmelser som försätter könen i olika ställning eller åstadkommer skillnader i lönesättningen för kvinnor och män. Undersökningen genomförs i två delar. Till att börja med utarbetas en enkät till arbetsmarknadsorganisationerna där man kartlägger vilken ställning könskonsekvensbedömningen har i kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar.Utifrån enkäten väljs några avtal ut för noggrannare analys. I fråga om dem utvärderas lönebildningen och lönesystemen och utreds tillämpningen av bestämmelserna på arbetsplatsnivå. Undersökningen innehåller också intervjuer med arbetsmarknadsaktörer samt analys av befintlig lönestatistik.Projektet fokuserar på könskonsekvensbedömning ur arbetslivsforskningens och juridikens synvinkel. För genomförandet ansvarar ett forskningskonsortium under ledning av professor emeritus Niklas Bruun (Hanken) och professor emerita Kevät Nousiainen (Åbo universitet). Doktoranden Miikaeli Kylä-Laaso (Tammerfors universitet) fungerar som forskare i projektet. Projektet genomförs under 2022–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi