NordenBladet — Miljöministeriet fick in sammanlagt 34 projektansökningar genom ansökningsomgången för Programmet för en koldioxidsnål byggmiljö som avslutades den 11 februari 2022. Ansökningarna gällde en summa på sammanlagt cirka 3,8 miljoner euro. Projektens sammanlagda budget uppgår till cirka 9 miljoner euro. I ministeriets första ansökningsomgång utlystes en miljon euro i statsunderstöd för klimatarbete inom den byggda miljön.”Vi har glädjande många olika sökande i vår första ansökningsomgång, bland annat företag, kommuner, läroanstalter, organisationer och föreningar. Det är tydligt att klimatarbetet inom den byggda miljön intresserar en mångsidig skara av olika samhällsaktörer, både stora och små. Ur denna grupp kommer vi säkert att kunna sätta igång effektiva och inspirerande projekt”, säger projektkoordinator Maija Stenvall från miljöministeriet.Miljöministeriet beviljar finansiering för forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som testar och utvecklar nya metoder för begränsning av klimatförändringar eller anpassning till dem. Projekten kan ha samband med exempelvis energieffektivitet, byggnadsmaterial, utveckling av processerna för planering och byggande eller utveckling av kunskapsbasen och kompetensen på området. Målet är att resultaten av projekten ska kunna utnyttjas fritt.Avsikten är att besluten om finansiering till projekten fattas före utgången av april 2022. Den följande ansökningstiden börjar i maj, och två ansökningsomgångar ordnas ännu i slutet av 2022.EU:s stimulansmedel sätter fart på klimatarbetet inom den byggda miljönAnsökan om finansiering är en del av Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö, där det under de närmaste åren görs en satsning på sammanlagt 40 miljoner euro på klimatarbetet inom den byggda miljön. Programmet genomförs av miljöministeriet och Business Finland, och under 2021–2023 ordnas sammanlagt sju ansökningsomgångar.Finansieringen kommer från EU:s återhämtningsfacilitet (Next Generation EU), och riktlinjerna för den nationella användningen av faciliteten drogs upp i Finlands program för hållbar tillväxt, som publicerades i maj 2021.Programmet för en koldioxidsnål byggd miljö  Kirailmasto.fi: Aktuella ärenden och möjlighet att delta i programmet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansieringen av hälsobranschen har utvecklats och stärkts, men Finlands finansieringsmiljö håller på att hamna på efterkälken jämfört med jämförelseländerna, konstateras det i arbets- och näringsministeriets publikation ”Utredning för att utveckla hälsobranschens finansieringsmiljö”, som publicerades den 21 februari 2022. Rapporten innehåller också förslag till utveckling av finansieringsmiljön.Enligt rapporten finns finansieringsmiljöns mest betydande flaskhalsar i långsiktigheten och tillväxtfinansieringen (specialiserad på hälsobranschen). Centrala flaskhalsar i hälsobranschens finansieringsmiljö i Finland är att finansieringen är splittrad i relativt små och kortsiktiga helheter. Detta leder till att kommersialiseringen och skalningen av lovande ämnen och innovationer går trögt.Det finns konkurrenskraftig forskning i Finland, men utmaningen är skalningen till tillväxtföretag. Det finns betydande möjligheter när det gäller EU-finansiering. Utnyttjandet av EU-finansiering ser dock inte ut att vara lika systematiskt och strategiskt i Finland som i många andra länder. Genom en effektivare nationell organisering skulle man sannolikt få ut mycket mer än för närvarande från EU:s finansieringskällor.Finansieringen av forskningsverksamhet inom hälsobranschen har ökat och finländska tillväxtföretag inom hälsobranschen har lyckats samla in betydande kapitalinvesteringar. Finansieringsmiljön är emellertid klart outvecklad jämfört med jämförelseländerna (Sverige, Danmark, Belgien) och finansieringsmiljöns konkurrenskraft håller på att hamna på efterkälken jämfört med dem. Avsikten är att resultaten i utredningen ska utnyttjas i genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen och i utvecklandet av finansieringsmiljön för hälsobranschen. Rapporten är en del av åtgärderna i den färdplan för forskning och innovation inom hälsobranschen som publicerades i december 2020. Utredningen gjordes av 4FRONT Oy och KPMG. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 22 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa. Finland stöder Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.Finland fördömer Rysslands ensidiga kränkningar av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Erkännandet av separatistområdena i östra Ukraina bryter gravt mot Minskavtalen. Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen.Finland förutsätter att Ryssland avstår från militära åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Som en del av programmet Upphandling Finland och det nationella genomförandet av strategin för offentlig upphandling har det publicerats en utredning om utbildning i offentlig upphandling i Finland 2021. I utredningen har man kartlagt utbildningsbakgrunden hos de yrkesmänniskor som gör offentliga upphandlingar samt samlat information om läroanstalter som erbjuder utbildning i upphandling. Enligt utredningen behövs det mer utbildning i upphandling, i synnerhet fördjupad utbildning i offentlig upphandling.Av de 26 högskoleorganisationer som besvarade enkäten svarade 22 att de erbjuder utbildning i upphandling. Utbudet är emellertid koncentrerat till helheterna inom den allmänna utbildningen i upphandling, och inte särskilt till utbildning som ger färdigheter för offentlig upphandling.Utbildning i offentlig upphandling erbjöds närmast i form av begränsade specialinnehåll. Högskolorna ansåg emellertid att den allmänna utbildningen i upphandling också ger färdigheter i att genomföra offentliga upphandlingar. Det nuvarande utbudet beaktar emellertid inte i tillräcklig grad särdragen hos offentliga upphandlingar, till exempel när det gäller kännedom om lagstiftningsmiljön. Resultaten av utredningen stöder en ökning och utvidgning av den utbildning som fokuserar på offentlig upphandling.Kunskaper om offentlig upphandling förvärvas utanför högskolornaAv de som svarade som arbetar med offentlig upphandling berättade 79 procent att deras studier inte omfattade undervisning i upphandlingskompetens. Få upplevde också att de genom sin examen har fått färdigheter att sköta uppgifter inom offentlig upphandling. För närvarande skaffar största delen av dem som gör offentliga upphandlingar det kunnande som befattningsbeskrivningen kräver genom utbildningar som arbetsgivaren ordnar eller på egen hand. Detta medför emellertid utmaningar särskilt för små upphandlande enheter som inte nödvändigtvis har tillräckliga resurser för att erbjuda sina anställda utbildning i upphandling.Av dem som gör offentliga upphandlingar är nästan 80 procent högskoleutbildade. 51 procent av dem som svarade berättade att de utexaminerats från universitetet och 28 procent från yrkeshögskola. För närvarande är det i allmänhet tradenomer, förvaltningsmagistrar och diplomingenjörer som ansvarar för att genomföra offentliga upphandlingar som sitt huvudsakliga arbete. Sakkunniga som stöder offentlig upphandling är oftast personer som fått utbildning inom juridik, förvaltning eller handel.Målet är att kartlägga upphandlingskompetensenInom programmet Upphandling Finland bereds just nu ett verktyg för självutvärdering av kunnandet för de upphandlande enheterna. Målet med verktyget är att ge de upphandlande enheterna möjlighet att på ett mer detaljerat sätt utreda styrkor och utvecklingsbehov i upphandlingskompetensen. I och med att verktyget används kan den information som samlas in på nationell nivå och den nu publicerade utredningen av utbildning i fortsättningen utnyttjas bättre än tidigare i utvecklingen av utbildningen i upphandling och den offentliga upphandlingskompetensen.Utredningen är en del av finansministeriets och Kommunförbundets åtgärdsprogram Upphandling Finland och åtgärderna i den nationella upphandlingsstrategin. Utredningen har genomförts av konsultbolaget Innolink.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Birgitta Vuorinen inledde sitt arbete som expert på högre utbildning och forskning vid Finlands ambassad i London i början av januari. Innan Vuorinen övergick till uppdraget i London arbetade hon som direktör för ansvarsområdet för högskolepolitik vid undervisnings- och kulturministeriet. Storbritannien blev därmed det nionde stationeringslandet för nätverket Team Finland Knowledge. Vuorinen ska följa med högskole- och forskningspolitiken i Storbritannien, främja samarbetsmöjligheterna och Finlands synlighet samt bistå finländska högskolor, forskningsinstitut och andra aktörer i innovationsekosystemet i syfte att öka samarbetet med brittiska aktörer.Nätverket Team Finland Knowledge består av åtta andra experter på högre utbildning och forskning, som arbetar runt om i världen. Utöver London finns det specialsakkunniga i Abu Dhabi, Buenos Aires, Moskva, New Delhi, Peking, Pretoria, Singapore och Washington. De specialsakkunniga vid Team Finland Knowledge arbetar vid Finlands ambassader i nära samarbete med Team Finland-nätverket. Team Finland Knowledge stärker finländarnas tillgång till betydande FoUI-nätverk och främjar den utbildningsbaserade invandringen.Storbritannien skiljer sig från andra stationeringsländer på grund av våra länders gemensamma EU-historia. EU-programmen har haft stor betydelse för främjandet av rörligheten och forskningssamarbetet mellan länderna, och samarbetet mellan EU-länderna är fortfarande centralt när det gäller att bygga upp ett nytt partnerskap mellan Storbritannien och EU. –  Samarbetet med andra EU-länder kommer också att spela en viktig roll vid utvecklingen av bilaterala relationer, säger Birgitta Vuorinen. Vad händer med högskolesamarbetet och rörligheten mellan länderna?Finländska och brittiska universitet har ingått ett stort antal bilaterala avtal och samarbetar nära inom forskning. Båda länderna har satt upp ambitiösa mål för att öka FoUI-finansieringen och göra den mer internationell, vilket också skapar goda förutsättningar för att utveckla verkningsfulla FoUI-nätverk och partnerskap.Finland ingår i elva olika europeiska universitetsnätverk som bygger upp nya former av samarbete mellan högskolor och gränsöverskridande undervisningssamarbete. I två av de finländska högskolenätverken ingår också ett brittiskt universitet. Nätverken får finansiering från programmen Erasmus+ och Horisont. Finansieringsvillkoren för programmen styr verksamheten, vilket innebär att Storbritanniens utträde ur EU samt eventuella avtal om programsamarbete även i fortsättningen kommer att återspeglas i verksamheten för dessa nätverk.Storbritannien nådde sitt mål för 2030 om 600 000 utländska examensstuderande tio år i förtid. En betydande del av de brittiska universitetens inkomster består av terminsavgifter, vilket innebär att de internationella examensstuderandena också har stor ekonomisk betydelse. I och med utträdet ur EU har de internationella examensstuderandenas terminsavgifter stigit, ja till och med fyrdubblats. De stigande kostnaderna, inreserestriktionerna, coronapandemin och de därav ökade möjligheterna till distansundervisning har minskat antalet sökande och studerande från EU-länderna. Till exempel uppgick antalet finländska sökande i den så kallade huvudansökan till cirka tusen åren 2015–2016, men endast 240 år 2021. Storbritannien vill dock fortfarande ha internationella examensstuderande, och vid den internationella studentrekryteringen har man vänt blicken mot särskilt Asien och Afrika. Enligt statistik från början av februari ökade det totala antalet internationella examensstuderande vid de brittiska universiteten med 4 procent jämfört med året innan. Finland strävar efter att tredubbla antalet utländska examensstuderande vid högskolorna före 2030. Storbritannien har ett stort utbud av högre utbildning och ett lånekoncept som balanserar terminsavgifterna och beaktar inkomstnivån, vilket inte skapar någon stark drivkraft för brittiska studerande att studera utomlands. Rörligheten främjas dock av att Storbritannien stöder sina egna studerandes studier utomlands med sammanlagt 330 miljoner pund genom det så kallade Turing-programmet, åtminstone under de närmaste tre åren. Storbritannien vill att de brittiska studerandena ska bli mer internationella, medan Finland vill öka antalet utländska examensstuderande och utbytesstuderande. Båda länderna behöver kunnig arbetskraft, så det finns en stark vilja att sysselsätta högutbildade personer. Samverkan mellan olika politikområden är viktig när det gäller att locka kunniga personer. Därför håller man i Storbritannien och Finland som bäst på att se över bland annat inresebestämmelserna. –  För närvarande är det till exempel svårt för praktikanter att resa till Storbritannien, och tillsammans med andra EU-länder vill vi fästa den brittiska regeringens uppmärksamhet vid detta, konstaterar Birgitta Vuorinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi