NordenBladet — Den försäkrade har rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom utan ett beslut om karantän eller isolering när covid-19-smittan konstaterats genom PCR- eller antigentest och det på grund av smittorisken inte är tillrådligt att den försäkrade arbetar. Samma rätt gäller också vårdnadshavare till barn under 16 år om det på grund av risken för smittspridning inte är tillrådligt att barnet deltar i småbarnspedagogik eller går till läroanstalten och vårdnadshavaren därför är förhindrad att arbeta. . Frånvaro från arbetet för att förhindra smittspridning är nödvändig endast när det inte är möjligt att arbeta till exempel på distans. Om arbetstagaren är symptomfri eller endast har lindriga symtom och är arbetsför, ska han eller hon komma överens med arbetsgivaren om att arbetet ordnas på distans, om arbetsuppgifterna tillåter det.Bestämmelsen om tid som är likställd med arbetad tid i semesterlagen och semesterlagen för sjömän ändras så att tid som är likställd med arbetad tid, utöver vad som anges i bestämmelser som utfärdats av en offentlig myndighet för att hindra spridning av en sjukdom, också är sådan frånvaro från arbetet som berättigar till dagpenning vid smittsam sjukdom. Den testning som behövs för intyget kan utföras av den offentliga eller privata hälso- och sjukvården.Bestämmelserna om karantän och isolering i den gällande lagen om smittsamma sjukdomar ändras inte, och rätten att få dagpenning gäller fortfarande under tiden i karantän eller isolering.Lagarna träder i kraft den 28 februari 2022 och gäller till och med den 30 juni 2022. Lagarna tillämpas retroaktivt om frånvaron på grund av smitta har börjat den 1 januari 2022 eller därefter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har upphävt 3 § 3 mom. samt 4 och 6 § i den förordning (1223/2021) som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. Detta innebär att begränsningarna för restauranger i fråga om servering, öppettider, kundantal och sittplatser inte längre är i kraft.Ändringen av förordningen träder i kraft den 1 mars 2022 i hela landet. Begränsningar som gäller förplägnadsrörelser övervägs på nytt, om epidemiläget förändras och belastningen på sjukhusen ökar avsevärt.De allmänna hygienkraven för restauranger gäller i alla områdenDe allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden fram till slutet av mars.En förplägnadsrörelse ska på ett synligt sätt informera anländande kunder om att personer som har symtom som kan vara ett tecken på coronavirusinfektion inte får besöka förplägnadsrörelsen. Förplägnadsrörelsen ska särskilt se till att det inte uppstår onödig trängsel i dess utrymmen och att kundernas ankomst till rörelsen ordnas på ett sådant sätt att det hålls tillräckliga avstånd mellan kunderna och mellan olika sällskap.Förplägnadsrörelsen ska se till att utrymmena och ytorna rengörs och att kunderna får möjlighet att rengöra händerna.Förplägnadsrörelsen ska göra upp en skriftlig plan över hur rörelsen fullgör de skyldigheter och iakttar de begränsningar som föreskrivits för dess verksamhet och användning av utrymmen inomhus och utomhus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I de nya Fånga kolet-projekten utvecklas och pilottestas regionalt och lokalt klimatarbete samt marknaden och kompensationssystemen för koldioxid. Dessutom stärks kunskapsunderlaget för inventering av växthusgaser inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen.De kompletterande projekten i klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som inleddes 2020, är en del av de ytterligare åtgärder inom markanvändningssektorn som enligt regeringsprogrammet ska genomföras för att nå en årlig klimateffekt på sammanlagt minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2035. I och med de nya finansieringsbesluten är antalet Fånga kolet-projekt över hundra stycken.I den kompletterande ansökningsomgången som öppnades i oktober 2021 inkom 55 ansökningar om utvecklingsprojekt. Ansökningsomgången resulterade i att betydande finansiering beviljas för utveckling av koldioxidmarknaden och system för koldioxidkompensation. I de nya projekten fokuseras det dessutom på till exempel bedömning av planläggningens klimatkonsekvenser, bekämpning av skogsskador, förlängda omloppstider och stärkande av kunskapsunderlaget för odling av skog med varierande åldersstruktur. Utöver det kommer projekten också bland annat att stärka jordbrukarnas kompetens inom kolinlagrande jordbruk och inom förutsägbart och flexibelt utnyttjande av odlingsmetoder.“Varje ansökan genomgick en omfattande bedömningsprocess. Särskild vikt fästes vid hur väl projektet genomför målen för helheten Fånga kolet. Dessutom bedömdes projektens genomförbarhet, expertis, användbarhet och främjande av hållbar utveckling. Nivån på projekten var hög, och tyvärr var det många projekt med bra ansökan som inte beviljades finansiering”, berättar Reetta Sorsa, ledande sakkunnig med ansvar för samordningen av helheten Fånga kolet.Utöver klimat- och miljökonsekvenserna fäster man i Fånga kolet-projekten också vikt vid att stärka mångfalden, vattenhanteringen samt den ekonomiska och sociala hållbarheten. Den kunskap som fås fram genom projekten stöder genomförandet av markanvändningssektorns klimatplan. Avsikten är att utkastet till klimatplan ska sändas på remiss i början av april.“När vi strävar efter att bli koldioxidneutrala är det viktigt att vi samtidigt ser till att omställningen är ekonomiskt hållbar och rättvis. Jag tycker det är viktigt att vi kan stödja jord- och skogsbrukets klimatarbete, trygga skogarnas kolinlagring och kontrollera utsläppen”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.De nya projekten stärker kunskapsunderlaget för koldioxidmarknadenInom helheten Fånga kolet har det tidigare gjorts en förstudie om projekt för koldioxidkompensation inom markanvändningssektorn. Dessutom har Naturresursinstitutet sedan 2021 arbetat med att utveckla en informationstjänst som ska stödja den frivilliga koldioxidmarknaden. Informationstjänsten kommer att byggas upp under 2022 och 2023. Nu har det beviljats finansiering till fyra nya projekt som har som mål att ytterligare stärka kunskapsunderlaget för koldioxidmarknaden och främja försöksverksamhet. I projekten utvecklas metoder för kolinlagring inom jord- och skogsbruket och i marken.Dessutom görs en mer omfattande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av koldioxidmarknaden, och samarbetet mellan de aktörer som erbjuder koldioxidkompensation främjas i syfte att utveckla gemensamma spelregler för branschen. Målet är att hitta de bästa tillvägagångssätten och metoderna som behövs för att säkerställa att olika slag av frivillig utsläppskompensation är tillförlitlig.Utvecklingen av koldioxidmarknaden stöds också av ett projekt inom markanvändningssektorns informationsprogram där beräkningen av växthusgaser från enskilda åkerskiften ska preciseras med beaktande av odlingsåtgärderna och jordarten. Jord- och skogsbruksministeriet bereder dessutom åtgärder tillsammans med andra ministerier för att skapa klarhet i verksamhetsbetingelserna för koldioxidmarknaden.Klimatåtgärdspaketet Fånga kolet består av genomgripande åtgärder, utvecklingsprojekt, ett informationsprogram och ett forsknings- och innovationsprogram som alla syftar till att främja klimatresiliens inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen. I samband med den kompletterande ansökningsomgången beviljades finansiering till fem forsknings- och innovationsprojekt, som det informerades om den 11 februari.I fråga om de projekt som stöder skogsbrukets klimatresiliens och skogarnas biologiska mångfald och som ingår i Finlands program för hållbar tillväxt pågår fortfarande förhandlingar med Europeiska kommissionen och därmed är det delvis ännu oklart när finansieringsbesluten om dem kommer att fattas. Sökandena kommer att informeras separat när tidsplanen har klarnat.Nya utvecklingsprojekt som får finansiering

Tema 1 Regionalt och lokalt klimatarbete

Maankäyttösektorin ilmastotoimenpiteiden yhteissuunnittelu Kiiminkijoen valuma-alueella, MATKIGenomförare: Naturresursinstitutet, Uleåborgs universitet, Finlands skogscentralKontaktperson: Aleksi Räsänen/NaturresursinstitutetHiiliviljelyä tilannetajuisesti, HITTIGenomförare: Baltic Sea Action Group (BSAG)Kontaktperson: Eija Hagelberg/BSAGRahkasammalen paluuGenomförare: Finlands naturskyddsförbund rf, Östra Finlands universitetKontaktperson: Tuuli Hakulinen/Finlands naturskyddsförbund rfAlueelliset ratkaisukeinot eloperäisten maatalousmaiden ilmastovaikutusten hillitsemisessä, ARMIGenomförare: NaturresursinstitutetKontaktperson: Hanna Kekkonen/NaturresursinstitutetHiiltä ja kasvua Etelä-Suomen savipelloille, HIKKAGenomförare: Tavastlands yrkeshögskola, Naturresursinstitutet, ProAgriaKontaktperson: Jari Hyväluoma/Tavastlands yrkeshögskolaKaavoittajan karttatyökalu, HIILIKARTTAGenomförare: Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Avoin ryKontaktperson: Kari Oinonen/Finlands miljöcentralSiipikarjatilojen monimuotoisuutta ja hiilen sidontaa lisäävien toimien yhteensovittaminen – alueelliset ja paikalliset pilotit, SiipiHiiliGenomförare: Pyhäjärvi-instituutti, Finlands Fjäderfäförbund rfKontaktperson: Reija Hietala/Pyhäjärvi-instituuttiMetsätuhot kuriin Kaakkois-Suomessa – yhteistoimintamallin kehittäminen ja pilotointi metsätuhojen torjunnan tehostamiseksi, METUKKAGenomförare: Finlands skogscentral, NaturresursinstitutetKontaktperson: Pekka Kuitunen/Finlands skogscentralTieto käyttöön, hiili peltoonGenomförare: MTK-Varsinais-Suomi ry, Valonia/Egentliga Finlands förbund, Pro-Agria Västra Finland/rådgivningenKontaktperson: Aino Launto-Tiuttu/MTK-Varsinais-Suomi ryHiilestä kiinni pelloilla ja pientareilla, HiiltäPeltoonGenomförare: Savonia-ammattikorkeakoulu, Savon ammattiopisto, Ylä-Savon ammattiopistoKontaktperson: Heli Tossavainen/Savonia-ammattikorkeakouluLuomuviljelyn viljelyvarmuuden ja ilmastokestävyyden parantaminen sekaviljelyn ja syyskylvöisten valkuaiskasvien avulla, LuoVaMixGenomförare: Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet, Tavastlands yrkeshögskolaKontaktperson: Sari Iivonen/NaturresursinstitutetPidennetyn kiertoajan mahdollisuudet ja menetelmät metsien hiilensidonnassa, PIKMAGenomförare: Tapio Ab, Finlands skogscentral, NaturresursinstitutetKontaktperson: Tommi Tenhola/Tapio AbVesienpalautuksen vaikutukset talousmetsien hiilensidontaan, HIILI-VESPAGenomförare: Tapio Ab, Naturresursinstitutet, Finlands skogscentralKontaktperson: Samuli JoensuuTema 2: Försök på koldioxidmarknadenRuoantuotanto hiilineutraaliksi hiilimarkkinoiden ja päästökompensaatioiden avulla, RUUHIGenomförare: Naturresursinstitutet, Aalto-universitetetKontaktperson: Janne Rämö/NaturresursinstitutetHiilikompensaatioiden kehityspolkujen vaikutukset, KolKomGenomförare: Pellervon taloustutkimus ryKontaktperson: Paula HorneKiertoajan pidennyksen ja lannoituksen tuottaman lisäyksen kaupallistaminenGenomförare: Skogsvårdsföreningarnas Service SVFS AbKontaktperson: Jouni Tiainen/SVFS AbHiilensidontayhteisöGenomförare: Rud Pedersen Public Affairs Company OyKontaktperson: Kimmo Collander/Rud Pedersen Public Affairs Company OyTema 3: Genomförande av informationsprogrammet för markanvändningssektornKohti peltolohkokohtaista kasvihuonekaasulaskentaa: uudet päästökertoimet ja mallitusratkaisut sekä päivitettävä järjestelmä, LOHKO-KHKGenomförare: Meteorologiska institutet, NaturresursinstitutetKontaktperson: Jari Liski/Meteorologiska institutetJatkuvapeitteisen metsänkasvatuksen mallit Metsäkeskuksen metsävaratietoon, Jatko-JatkaGenomförare: Finlands skogscentral, NaturresursinstitutetKontaktperson: Miia Saarimaa/Finlands skogscentralMålet med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, är att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra aktörer som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet gav den 24 februari finansministeriet rätt att på finska statens vägnar godkänna fusioneringen av det helt statsägda Suomen Kaasuverkko Oy med Gasgrid Finland Oy.I Finland svarar Gasgrid Finland Oy för gasöverföringen. Staten äger en del av Gasgrid direkt och en del via specialuppgiftsbolaget Suomen Kaasuverkko. Suomen Kaasuverkko hade banklån till ett belopp av nästan 288 miljoner euro. I enlighet med statsrådets finanspolitiska ministerutskotts riktlinjer togs i den tredje tilläggsbudgeten för 2021 in ett anslag som behövs för kapitalisering av Suomen Kaasuverkko och för återbetalning av banklån, med vilket bolaget betalade bort banklånet i augusti 2021. Samtidigt upphörde Suomen Kaasuverkkos roll som bolag med specialuppgifter och fusionen med Gasgrid (s.k. motströmsfusion) blev möjlig och ändamålsenlig. Gasgrids ägarstruktur blir tydligare till följd av bolagsfusionerna när statens direkta ägar- och rösträttsandel i Gasgrid är 100 procent.Arrangemanget har inga direkta konsekvenser för statens budgetekonomi och det medför inga skattepåföljder. Förenklingen av ägarstrukturen minskar i någon mån de administrativa kostnaderna när holdingstrukturen avvecklas.Gasgrid Finland Oy är ett bolag av strategiskt intresse för staten, och därför ska staten förbli en stark ägare, och staten har inte något behov av att överföra den affärsverksamhetsrisk som hänför sig till gasnätsverksamheten på en utomstående finansiär.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Simo Nurmi har varit överdirektör för Energimyndigheten sedan 2015 och fortsätter i sitt uppdrag. Statsrådet fattade beslut om utnämningen den 24 februari 2022 för den sjuårsperiod som börjar den 1 april.Nurmi har mångsidig, över tjugo års erfarenhet av ledande uppgifter inom energisektorn.Innan han blev överdirektör arbetade Nurmi vid Energimyndigheten i sammanlagt cirka fem år med uppgifter inom den högsta ledningen. Dessförinnan har han varit utvecklingsdirektör och direktör vid Pori Energia Sähköverkot Oy samt vid Helsingfors Energi som sektionschef, enhetschef samt ekonomiingenjör i elnätsverksamheten.Nurmi är diplomingenjör.Fyra personer sökte uppdraget som överdirektör för Energimyndigheten. Energimyndigheten utövar tillsyn över och följer el- och gasmarknaden och främjar dess funktion. Energimyndigheten främjar också energieffektiviteten och användningen av förnybar energi samt genomför uppgifter inom energi- och klimatpolitiken, utsläppshandeln och energieffektiviteten. Energimyndigheten hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte den 23 februari en arbetsgrupp som ska utveckla lagstiftningen om covidintyget för den händelse att epidemiläget blir sämre. Covidintyget togs i bruk hösten 2021 som ett alternativ till regionala begränsningar, vilket underlättade till exempel restaurang- och evenemangsbranschens verksamhet.I Finland används EU:s digitala covidintyg ,som behövs när man reser i EU-länder och i många länder också för att få tillträde till offentliga utrymmen och evenemang. Varje medlemsland bestämmer genom sin egen lagstiftning hur covidintygen används nationellt. I Finland går det nationella införandet under namnet coronapass. Den nya arbetsgruppen ska utvärdera hur lagstiftningen om covidintyget bör utvecklas och bereder en regeringsproposition om detta. Arbetsgruppens mandattid är 23.2.–31.5.2022. Beredningen leds av social- och hälsovårdsministeriet och dessutom deltar arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, finansministeriet samt de viktigaste intressegrupperna.I Finland har coronapasset använts vid offentliga tillställningar och i kundutrymmen som ett alternativ till regionala coronarestriktioner. Begränsningen av användningen av coronapass gäller till och med den 28 februari.Beslut om tillsättande (pdf, på finska)Social- och hälsovårdsministeriet ger

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands miljöcentrals utredning om alternativen för genomförandet av kommunernas klimatplaner är klar. Enligt utredningen kan man stärka klimatarbetet i medelstora och små kommuner genom lagstadgade klimatplaner. Avsikten är att skyldigheten enligt vilken kommunerna ska göra upp klimatplaner ska ingå i klimatlagen.Finland har som mål att bli klimatneutralt före 2035. Klimatlagen revideras i syfte att uppnå målet. Hösten 2021 fastställde regeringen vid budgetförhandlingarna att det i lagstiftningen ska tas in en skyldighet för kommunerna, regionerna eller landskapen att göra upp en klimatplan.Miljöministeriet bad Finlands miljöcentral göra en utredning om hur man i klimatlagen kunde ta in en bestämmelse som förpliktar kommunen att ensam eller tillsammans med andra kommuner utarbeta en plan för att begränsa klimatförändringarna.Finlands miljöcentral föreslår att klimatplanen ska omfatta ett kommunalt åtgärdsprogram med syfte att stävja klimatförändringarna, övervakning av genomförandet och framskridandet av programmet samt styråtgärder genom vilka kommunen minskar utsläppen från invånare och övriga aktörer. Finlands miljöcentral rekommenderar dessutom att åtgärder för anpassning till klimatförändringarna tas in i klimatplanen.Finlands miljöcentral föreslår också åtgärder till stöd för kommunernas klimatarbete. Till åtgärderna hör att säkerställa tillräcklig finansiering för utarbetandet av kommunernas planer, säkerställa kontinuiteten i den nationellt centraliserade produktionen av kommunernas utsläppsberäkningsdata, producera noggrannare planeringsanvisningar samt inrätta ett riksomfattande kompetensnätverk till stöd för arbetet med att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna.Kommunerna hörs på bred front under beredningenFinlands miljöcentrals utredning presenterades vid ett diskussionsmöte som ordnades för kommunerna och regionerna den 15 februari. Vid mötet hade deltagarna möjlighet att framföra sina åsikter om den reglering som rör kommunerna som ska tas in i klimatlagen. Över 180 instanser deltog i diskussionsmötet. Dessutom har kommunerna fått svara på en enkät som samlar in deras synpunkter till stöd för beredningen av klimatlagen.”Kommunerna spelar en viktig roll i Finlands strävan efter att bli klimatneutralt 2035, och kommunernas skyldighet att utarbeta en klimatplan stöder detta mål. Det framgick både i kommunernas yttranden och i Finlands miljöcentrals utredning”, konstaterar miljörådet Jarmo Muurman.Avsikten är att regeringens proposition med förslag till ny klimatlag ska överlämnas till riksdagen i början av mars. Propositionen innehåller inte bestämmelserna om kommunerna. Den skyldighet som ska åläggas kommunerna bereds i en annan proposition som ska bli klar på hösten och som kompletterar reformen av klimatlagen som genomförs i mars.Rapport om olika alternativ för genomförandet av kommunernas klimatplaner i klimatlagenFinlands miljöcentrals pressmeddelande 23.2.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 24 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa efter att Ryssland anfallit Ukraina.Finland fördömer skarpt de krigshandlingar som Ryssland inlett i Ukraina. Rysslands åtgärder riktas mot Ukraina, men de är också ett angrepp mot den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands angrepp är ett grovt brott mot internationell rätt. Ryssland måste omedelbart upphöra med krigshandlingarna och återgå till förhandlingsbordet.Finland står fast bakom Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet. Finland utreder sätt att stärka sitt stöd till Ukraina.Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi