NordenBladet — Regeringen föreslår att ett positivt kreditupplysningsregister ska inrättas. Syftet med registret är att bekämpa överskuldsättning genom att erbjuda ett effektivt sätt att bedöma kreditvärdigheten vid kreditgivning. För medborgarna är registret ett verktyg för att hantera den egna ekonomin. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Enligt propositionen är det meningen att det positiva kreditupplysningsregistret ska innehålla omfattande information om fysiska personers krediter. Dessutom registreras vissa av de uppgifter om en persons inkomster som ingår i inkomstdatasystemet.I registret ska dessutom ingå uppgifter om krediter för vilka betalningen har försenats med mer än 60 dagar. Informationen om dröjsmålet tas dock bort från registret när krediten har betalats.– Ett positivt kreditupplysningsregister ger kreditgivaren en bättre bild av låntagarens skulder och uppgifter om dennes inkomster. Det blir alltså lättare och mer tillförlitligt för kreditgivarna att bedöma låntagarens förmåga att återbetala krediten. Detta är ett viktigt verktyg för att bekämpa överskuldsättning. Att säkerställa ett starkt dataskydd för registret har också varit centralt i reformen, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Kreditgivarna blir skyldiga att anmäla kredituppgifter till registret. Anmälningsskyldigheten gäller i stor utsträckning kreditgivare, bland annat kreditinstitut och aktörer som ska registreras i registret över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån. Anmälningsskyldigheten gäller också en stor del av de utländska kreditgivare som är verksamma i Finland. Kreditgivaren ska från registret få endast de uppgifter som behövs för kreditgivningen.Registrerade fysiska personer ska få en sammanställning av alla registeruppgifter om sig själva via en e-tjänst. På detta sätt vill man förbättra medborgarnas möjligheter att hantera sin egen ekonomi. En fysisk person kan också kostnadsfritt föra in ett frivilligt kreditförbud i registret.Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen ska vara personuppgiftsansvarig för registretLagen om ett positivt kreditupplysningsregister avses träda i kraft i början av augusti, men på grund av registrets tekniska komplexitet införs det stegvis. Avsikten är att registret våren 2024 inledningsvis ska omfatta konsumentkrediter, och våren 2026 utökas det med krediter som en fysisk person beviljas för näringsverksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko företräder Finland vid finansministrarnas informella möte (Ekofin) i Paris den 25–26 februari och vid Eurogruppens möte den 25 februari. Det säkerhetspolitiska läget i Europa kommer också att tas upp vid mötet.De nationella centralbankscheferna kommer förutom finansministrarna att delta i den första mötesdagen. Huvudtema för mötet är hur Europas ekonomiska styrka ska utvecklas i ljuset av de globala utmaningarna. Ministrarna diskuterar den ekonomiska tillväxten efter coronakrisen, hinder för tillväxten och framtidens finanspolitik. Ministrarna kommer under mötets gång också att diskutera de förväntningar som den gröna och digitala omställningen ställer på finanssektorn.Ministrarna kommer på grund av de akuta geopolitiska händelserna också att få tillfälle att utväxla åsikter om det säkerhetspolitiska läget, sanktioner och deras inverkan på medlemsländernas ekonomi. 
 
Det fattas inga beslut vid det informella mötet.
Eurogruppen diskuterar makroekonomiska frågorEurogruppen sammanträder fredagen den 25 februari innan det informella Ekofin-mötet. Teman för mötet:den makroekonomiska utvecklingen och de politiska utsikterna i euroområdet i ljuset av kommissionens senaste ekonomiska prognos
förfarandet vid alltför stor makroekonomisk obalans med tanke på euroområdet
lägesöversikt om hur projektet för en digital euro framskrider 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp som leddes av inrikesministeriet har bedömt lagstiftningen inom inrikesförvaltningen och behoven av att ändra den med tanke på beredskap för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Enligt utredningen kan det göras sådana ändringar i utlänningslagen, mottagningslagen och gränsbevakningslagen som är till nytta när det gäller att svara på hybridpåverkan och hantera situationen. Arbetsgruppen föreslår en närmare utredning av lagstiftningsändringarna och bedömning av deras konsekvenser.Ändringarna hänför sig till asylförfarandet och gränssäkerheten. I utredningen behandlas endast den lagstiftning som gäller under normala förhållanden, där det i första hand ska föreskrivas om befogenheterna vid störningar under normala förhållanden. Bestämmelser om de ytterligare befogenheter som tas i bruk under undantagsförhållanden finns i beredskapslagen. En reform av beredskapslagen ska inledas vid justitieministeriet.Rörlighet förhindras fortsättningsvis genom gränsförfarandetNär det gäller asylförfarandet föreslås som eventuell ändring bland annat att gränsförfarandet ska tas in i utlänningslagen. Asylansökningar som vid gränsförfarandet bedöms vara ogrundade kan behandlas snabbt genast vid gränsen eller i dess närhet. På så sätt förhindrar man att sökande rör sig inom Finlands territorium eller vidare till andra EU-länder. Ansökningarna ska prövas individuellt, grundligt och rättvist även vid gränsförfarandet.Gränsförfarandet är också nära förknippat med återsändande av personer som fått avslag på sin asylansökan. Den praktiska verksamheten kring återvändande och återsändande ska utvecklas både nationellt och på EU-nivå i samarbete med länder utanför EU. I utredningen lyfts fram behovet av att ändra lagstiftningen när det gäller att främja stödsystemet för frivillig återresa.Ökade möjligheter till påskyndat asylförfarande och registrering av ansökningarI Finland tillämpas redan ett påskyndat asylförfarande. Det innebär att sökanden i vissa situationer inte automatiskt har rätt att stanna kvar i medlemsstaten och vänta på resultatet av ett eventuellt besvärsförfarande. I utredningen föreslås att man vid påskyndat förfarande också ska kunna pröva en ansökan från en person som på allvarliga grunder kan anses äventyra den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen i en medlemsstat.För närvarande ansvarar Gränsbevakningsväsendet och polisen för registreringen av asylansökningar. Enligt utredningen kan det vara motiverat att också Migrationsverket får befogenhet att registrera ansökningar. Det ger större flexibilitet i situationer som är mycket oförutsägbara. Det ger också Gränsbevakningsväsendet och polisen möjlighet att koncentrera sig på sina kärnuppgifter.Gränssäkerheten kan stärkas genom att utveckla gränsbevakningslagstiftningenI gränsbevakningslagstiftningen ingår flera befogenheter genom vilka man kan reagera även på situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Till exempel kan gränsövergångsställen vid behov stängas och stängsel sättas upp vid riksgränsen för att stödja hanteringen av situationen. Möjligheten att söka asyl förutsätter inte att det finns ett visst antal gränsövergångsställen som är öppna. Arbetsgruppen identifierade dock flera utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter i lagstiftningen.Regleringen om Gränsbevakningsväsendets tekniska övervakning kunde utvecklas så att begränsningarna av övervakningen minskas. En effektivare användning av teknisk övervakning möjliggör att arbetsinsatsen för Gränsbevakningsväsendets personal kan riktas på ett mer ändamålsenligt sätt. En utveckling av bestämmelserna om spärranordningar möjliggör att en spärranordning, såsom ett stängsel, mot full ersättning till markägaren också kan byggas någon annanstans än vid kanten av gränsöppningen. Dessutom identifierades ett behov av att kunna begränsa eller tillfälligt avbryta spårtrafiken om detta är nödvändigt. Så kan man göra redan nu när det gäller sjötrafiken.Reservister och studerande vid Gränsbevakningsväsendet kunde användas smidigare än för närvarande som stöd för Gränsbevakningsväsendets verksamhet. Finland skulle också ha nytta av en rätt att från en annan stat ta emot bilateralt bistånd. Detta skulle komplettera det gränssäkerhetsbistånd som samordnas av Frontex.Dessutom kunde privata aktörers skyldighet att överlåta egendom och tillhandahålla tjänster till Gränsbevakningsväsendet utvidgas när det är nödvändigt för att Gränsbevakningsväsendet ska kunna utföra sina lagstadgade uppgifter. Överlåtaren ska betalas full ersättning. Polislagen och räddningslagen innehåller redan motsvarande bestämmelser om privata aktörers skyldighet att stödja myndigheterna.För att hantera de situationer som behandlas i utredningen kan det uppstå ett behov av att tillfälligt begränsa gränstrafiken vid gränsövergångsställena vid de yttre gränserna och återinföra gränskontroll vid de inre gränserna. Såsom justitiekanslern redan tidigare har konstaterat måste gränsbevakningslagen preciseras till dessa delar.Genomsökning och lokalisering av mobiltelefoner är till nyttaI gränsbevakningslagen kunde preciseras på vilka sätt en person kan åläggas att vara närvarande vid utredningen av förutsättningarna för inresa när utredningen pågår längre än 12 timmar. I en situation med omfattande invandring är befogenheten av betydelse med tanke på gränssäkerheten.Arbetsgruppen föreslår dessutom en närmare utredning av genomsökning av utrustning, såsom mobiltelefoner. Genomsökning av utrustning kan vara till nytta både vid gränskontroll och vid registrering och behandling av asylansökningar. Allt fler av de resehandlingar som människor har med sig finns endast i elektronisk form.Arbetsgruppen föreslår dessutom att möjligheten att föreskriva om en ny befogenhet för radioteknisk övervakning utreds. Med radioteknisk övervakning avses rätt att upptäcka och lokalisera utrustning som sänder ut elektromagnetiska vågor, såsom mobiltelefoner. Den ger dock inte rätt att till exempel identifiera innehavaren av utrustningen eller innehållet i kommunikationen. Den radiotekniska övervakningen gör det möjligt att rikta personresurserna på ett ändamålsenligt sätt i situationer med omfattande invandring.Ministerierna behandlar bedömningarna av behoven av författningsändringarSituationer där migration utnyttjas som ett verktyg åtgärdas genom flera olika operativa, rättsliga, diplomatiska och ekonomiska medel. Det är i första hand diplomati som är lösningen på den politiska påtryckning som utnyttjar migration som verktyg och som en främmande stat utövar. Diplomati kräver samarbete både på EU-nivå och med länder utanför EU. Det behövs dock också tydlig lagstiftning och tillräckliga befogenheter för myndigheterna att i störningssituationer agera på ett förebyggande och effektivt sätt. Ramarna för de åtgärder som står till förfogande ställs i grundlagen, internationella konventioner samt EU:s lagstiftning och rättspraxis.Arbetsgruppen föreslår att utredningens bedömningar av behoven av författningsändringar ska behandlas vid de behöriga ministerierna utan dröjsmål.Vid inrikesministeriet pågår redan ett projekt som syftar till att bedöma hur gränsbevakningslagstiftningen fungerar och bereda de författningsändringar som behövs. Genom ändringarna säkerställs att författningarna är aktuella i den föränderliga omvärlden som även omfattar situationer med hybridpåverkan. Avsikten är att bereda de behov av författningsändringar som bedöms vara mest brådskande så att en regeringsproposition kan lämnas till riksdagen under höstsessionen 2022.Utredningen gjordes på uppdrag av regeringen i en arbetsgrupp som leddes av inrikesministeriet. Regeringen kommer att behandla arbetsgruppens utredning och det för sannolikt också en parlamentarisk debatt om den. Arbetsgruppen ingick förutom företrädare för inrikesförvaltningen också företrädare för utrikesministeriet, justitieministeriet, försvarsministeriet och statsrådets kansli. Under beredningen hördes också andra centrala myndigheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har fastställt Statens kärnavfallshanteringsfonds bokslut för 2021. Fonden består av tre delar: Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden.Vid utgången av 2021 var reserveringsfondens balansomslutning 2,68 miljarder euro (2,64 miljarder euro ett år tidigare). Fondens vinst, 38,3 miljoner euro (14,2 miljoner euro år 2020), adderas till de avfallshanteringsskyldigas fondandelar i proportion till hur vars och ens medel har stått till fondens disposition under kalenderåret.Till Reserveringsfonden inom Statens kärnavfallshanteringsfond insamlas medel för den händelse att staten blir tvungen att ansvara för kommande kostnader med anledning av kärnavfallshanteringen.Det belopp på 2,68 miljarder euro som finns i fonden täcker kostnaderna för den återstående hanteringen av allt kärnavfall som hittills uppstått i Finland. I beloppet ingår också kostnader för nedmontering av de befintliga anläggningarna. Reserveringsfondens kapital består av kärnavfallshanteringsavgifter och avkastningen från fondens utlånings- och placeringsverksamhet. Kärnavfallshanteringsavgifter ska betalas av dem vars verksamhet ger upphov till kärnavfall. Sådana är kraftbolagen Fortum Power and Heat Oy och Teollisuuden Voima Oyj (TVO) samt Teknologiska forskningscentralen VTT, som driver forskningsreaktorn FiR-1.Dessa s.k. avfallshanteringsskyldiga har rätt att, när de så önskar, mot en betryggande säkerhet årligen låna tillbaka 75 procent av den andel som de vid respektive tidpunkt har i fonden (fondandel). Staten har rätt att låna resten av medlen. De medel som har blivit oanvända på ovan nämnda sätt placerar fonden mot betryggande säkerheter.Till Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden insamlas årligen medel för att användas till finansiering av forskningen inom branschen. År 2021 insamlades drygt cirka 6,1 miljoner euro för kärnsäkerhetsforskningen och cirka 2,7 miljoner euro för kärnav-fallsforskningen.År 2022 förutspås förändringar i fondens verksamhetsmiljö som påverkar fondens verksamhet. Sådana är bl.a. inledandet av driften av TVO:s kraftverksenhet Olkiluoto 3 och avvecklingen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s forskningsreaktor FiR1.Ytterligare upplysningar:
Jukka Järvinen, verkställande direktör för fonden, tfn 029 504 7357
Riitta Elo, fondens sekreterare, tfn 029 506 3637
Liisa Heikinheimo, industriråd, ANM, tfn 029 504 7035

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd kommer att styra covid-19-vaccin som blir oanvända i Finland till andra EU-länder eller att donera dem till låginkomstländer och medelinkomstländer. Målet är att främja lika tillgång till vaccin och den globala hälsosäkerheten. Statsrådet beviljade tillstånd att donera och sälja vaccin den 24 februari.Finland har deltagit i den EU-gemensamma upphandlingen av vaccin genom förköpsavtal och upphandlingsavtal. Tack vare avtalen får Finland avsevärt mycket fler vaccin än det behöver för eget bruk, eftersom man i början av pandemin inte visste vilka vaccin som slutligen skulle fungera och få försäljningstillstånd. Avsikten var också att säkerställa att Finland skulle få vaccin så snabbt som möjligt efter att försäljningstillstånd hade beviljats.Finland har förbundit sig till internationell solidaritet för att främja lika tillgång till vaccin runt om i världen. Världshälsoorganisationen har satt som mål att 70 procent av världens befolkning ska kunna vaccineras före mitten av 2022. För närvarande har cirka 54 procent av världens befolkning fått en full vaccinationsserie mot covid-19, men i låginkomstländer har endast 11 procent av befolkningen fått minst sin första dos.Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd bedömer månatligen hur mycket vaccin som ska doneras eller säljas. Vid bedömningen beaktas det aktuella epidemiläget och hur mycket vaccin Finland behöver för eget bruk.
 
Finland började donera covid-19-vaccin till låginkomstländer och medelinkomstländer hösten 2021 genom utrikesministeriet. Vaccin har donerats inom mekanismen för vaccinsamarbete Covax AMC, som främjar lika tillgång till vaccin globalt.
Utrikesministeriets pressmeddelande 16.12.2021: Finland främjar vaccinationstäckningen globalt

Källa: Valtioneuvosto.fi