NordenBladet — Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel den 22 mars. På dagordningen står förberedelser inför Europeiska rådets möte i mars, ändring av stadgarna för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, den europeiska planeringsterminen och konferensen om Europas framtid. Europaminister Tytti Tuppurainen företräder Finland vid mötet.Allmänna rådet ska diskutera utkastet till slutsatser från Europeiska rådets möte den 24–25 mars. På dagordningen för Europeiska rådets möte står Rysslands invasion av Ukraina, säkerhet och försvar, energi, ekonomiska frågor, EU:s coronaåtgärder och yttre förbindelser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för fjortonde gången tisdagen den 22 mars 2022. Temat för mötet är markanvändningssektorns klimatplan, som ska sändas på remiss inom de närmaste veckorna. Rundabordsforumet ska diskutera om de planerade åtgärderna bildar en balanserad och verkningsfull helhet samt hur rättvisa ska beaktas i planen. Ordförande för rundabordsforumet är statsminister Sanna Marin.Under denna regeringsperiod ska markanvändningssektorn i enlighet med regeringsprogrammet i allt högre grad integreras i planeringen och genomförandet av den nationella klimat- och energipolitiken. Markanvändningssektorns klimatplan, som bereds under ledning av jord- och skogsbruksministeriet, innehåller metoder för att minska klimatutsläppen inom markanvändningssektorn och stärka kolsänkorna och kollagren så att klimateffekten är minst tre megaton CO2-ekvivalenter före 2035. Beredningen av markanvändningssektorns klimatplan har samordnats med den klimatpolitiska planen på medellång sikt samt klimat- och energistrategin.Centrala åtgärder som redan inletts är bland annat stödet för beskogning av impediment, askgödsling i torvskogar och Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer. Dessutom har övriga åtgärder preliminärt skisserats och beretts. Till dessa hör till exempel verkställandet av den nationella GJP-planen, olika åtgärder för att förebygga avskogning, åtgärder som främjar användning av torvåkrar på ett sätt som är hållbart med tanke på klimatet samt användning av torvmarker på ett sätt som är hållbart med tanke på klimatet. Ett ytterligare mål är att främja odling som binder kol och marknaden för kolbindning samt andra åtgärder som främjar kolbindning och kollagring. De preliminärt skisserade åtgärderna, vars beredning genomfördes som arbetsgruppsarbete, grundar sig på utredningar (bland annat projekten ILMAVA och HIISI) och samråd, och de stöds av information och erfarenheter som tagits fram inom forsknings- och utvecklingsprojektet Fånga kolet.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035. Man kan följa med diskussionerna om klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn under hashtaggen #fångakolet och diskussionerna om markanvändningssektorns klimatplan under hashtaggen #MISU2035.Markanvändningssektorns klimatplan (JSM)Markanvändningssektorns klimatåtgärdprogram Fånga kolet (JSM)Rundabordsforumet för klimatpolitik

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har för första gången tagit fram en långsiktig plan för Finlands internationella klimatfinansiering som löper fram till 2026. Under denna regeringsperiod kommer klimatfinansieringen att nästan fördubblas jämfört med perioden innan och en allt större del av finansieringen ska gå till kritiska anpassningsåtgärder i utvecklingsländerna. Även företagssamarbetet får större tonvikt än tidigare eftersom det krävs starka insatser från den privata sektorn för att klimatmålen ska uppnås.Med Finlands internationella klimatfinansiering avses den finansiering som kanaliseras till klimatåtgärder i utvecklingsländerna med medel för utvecklingssamarbete. Enligt utrikesministeriets första långsiktiga plan har klimatfinansieringen till utvecklingsländerna ökats i enlighet med regeringsprogrammet. Finansieringen ska nästan fördubblas under denna regeringsperiod jämfört med tidigare: den planenliga ökningen är 93 procent. Nästa år är ett toppår eftersom klimatfinansieringen kommer att uppgå till 249 miljoner euro. Därefter ska finansieringen ligga på cirka 200 miljoner euro per år fram till 2026.– Klimatfinansieringen är ett av våra åtaganden enligt klimatavtalet från Paris. Vi höjer finansieringen målmedvetet fram till 2026 och satsar på samlade lösningar. Genom denna offentliga finansieringsplan vill vi visa de olika finansieringskanalernas betydelse, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Avsikten med klimatfinansieringen är att på ett balanserat sätt reagera på de utmaningar som bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen medför. Att bekämpa betyder att vi försöker bromsa klimatförändringen och att anpassa att vi vänjer oss att leva med förändringarnas direkta konsekvenser, såsom extremt väder. Finansieringen består av stöd i form av donationer, investeringar och lån. I enlighet med regeringsprogrammet beräknas stödet i form av donationer fördelas jämnt mellan bekämpnings- och anpassningsåtgärderna från och med 2022.Förutom finansieringens nivå och riktning innehåller planen en beskrivning av finansieringens mål, genomslag, kanalisering, uppföljning, rapportering och kommunikation. I planen ingår också en beskrivning av hur vi mobiliserar mer privata medel för verksamheten utöver den offentliga klimatfinansieringen. Ökad klimatfinansiering är en möjlighet för finländska aktörerFinansieringen hjälper att uppnå många resultat: utöver att vi minskar utsläpp, bidrar vi till kolupptag, förebygger dödsfall till följd av katastrofer och hjälper de mest utsatta samhällena att anpassa sig till klimatförändringar och mobiliserar privat finansiering.Den större klimatfinansieringen är också en stor möjlighet för finländska företag och andra aktörer. En betydande del av finansieringen kanaliseras via tillförlitliga internationella klimatfonder.  Finländska aktörer kan via Team Finland-konceptet hitta nya affärsmöjligheter som följer av den allt större klimatfinansieringen. – I vår verksamhet försöker vi bättre än tidigare möta de finländska aktörernas kunnande, produkter och intresse för den växande marknaden. Vi  arbetar hårdare för att förnya de delvis splittrade finansieringsinstrumenten och utveckla den tematiska ansökan om finansiering, säger Skinnari. Finansieringsplanen (på finska)BakgrundMed Finlands offentliga internationella klimatfinansiering avses den finansiering som kanaliseras till klimatåtgärder i utvecklingsländerna med medel för utvecklingssamarbete. Vid granskningen sommaren 2021 rekommenderade statens revisionsverk att utrikesministeriet ska ta fram en klimatfinansieringsplan. Utvecklingspolitiska kommissionen gav ut en egen utredning i januari 2022.Klimatfinansieringen styrs av flera internationella avtal och riktlinjer. De viktigaste är FN:s klimatkonvention, klimatavtalet från Paris och målen för hållbar utveckling (SDG). Regeringsprogrammets föresatser om finansieringen baserar sig på internationella avtal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Helsingfors i november 2021 ordnades ett seminarium om bästa praxis i de nordiska länderna i arbetet mot människohandel. I den seminarierapport som nu färdigställts rekommenderas att det inrättas ett nordiskt nätverk mellan de nationella samordnarna av arbetet mot människohandel.Vid seminariet om bästa praxis i de nordiska länderna i arbetet mot människohandel delade de nordiska myndigheterna och olika aktörer inom det civila samhället med sig av sin bästa praxis och kompetens. Vid seminariet diskuterades också vilka behov och möjligheter det finns att intensifiera det nordiska samarbetet för att bekämpa människohandel. Experter inom olika områden framförde sina önskemål om ett intensifierat samarbete och föreslog konkreta mål och metoder för samarbetet.I den rapport om seminariet som nu publicerats rekommenderas att det inrättas ett nordiskt nätverk mellan de nationella samordnarna av arbetet mot människohandel. Syftet med nätverket ska vara att stödja informationsutbyte och samarbete mellan myndigheterna för att förebygga och bekämpa människohandel i de nordiska länderna. Såväl representanterna för de nordiska polisväsendena som personer som arbetar med att hjälpa offer för människohandel är intresserade av praktiskt samarbete. Inrättandet av ett nätverk kan för sin del också vara ett svar på den nordiska allmänhetens önskemål om att det ska utvecklas åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet. Önskemålet kom fram i en enkät som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet genomförde i fjol. Enkäten kartlade vilka synpunkter nordborna har på samarbetet.Seminariet om bästa praxis i de nordiska länderna i arbetet mot människohandel ordnades som ett led i Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, och de observationer som gjordes och de förslag som framfördes under seminariet utnyttjas i en utredning om saken som de nordiska justitieministrarna enades om vid sitt möte i juni 2021. Utredningen kommer att lämnas till justitieministrarna under Norges ordförandeskap, som pågår just nu.Seminar on Nordic Best Practices against Trafficking in Human Beings

Källa: Valtioneuvosto.fi