NordenBladet – WOW air reser sig igen från askan, men denna gång har flygbolaget en bestämd plan för att starta affärsverksamhet. Pressmötet som hölls på morgonen den 5 november, rapporterat av Visir.is, förklarade detaljerna om en eventuell förändring. Det nya isländska flygbolaget, som fått ett nytt namn PLAY, har stora ambitioner.
Lågprisflygbolaget WOW Air på Island upphörde sin verksamhet för sju månader sedan. Nu fyller ett nytt prisvärt flygbolag Play detta vakuum. Enligt den nya VD Arnar Már Magnusson är A321, med upp till 200 passagerare, väl lämpad för sina planerade destinationer på grund av dess bränsleeffektivitet. Flygbolaget börjar erbjuda både person- och godstransporter.
På sin hemsida flyplay.com meddelar flygbolaget att det kommer att börja flyga till olika städer i Europa och flyg till Nordamerika planeras också från och med nästa vår. Om alla planer går i lås, kommer företaget att börja sälja flygbiljetter i slutet av nästa månad.
NordenBladet — 06.46 SOS larmade om en trafikolycka på riksväg 47 i västlig riktning, öster om Vetlanda. Två personbilar var inblandade i en sidokrock och två personer var drabbade.
07.02 Polis på plats. Vägen var avstängd i båda riktningar under räddningsarbetet. Båda bilarna behövde bärgas därifrån.
07.51 En man i 55-årsåldern har förts till sjukhus med ambulans, preliminärt med lindriga skador. Den andra föraren var oskadd. Vägen är fortfarande avstängd i östergående riktning, men trafiken flyter på växelvis.
09.30 Polis fanns fortfarande kvar på platsen. Det ena krockade fordonet behövde bärgas med kranbil, vilket påverkar framkomligheten. Trafiken leds om under bärgningsarbetet.
10.05 Bärgningen var avklarad och trafiken flöt normalt. Det var full framkomlighet i båda riktningar.
NordenBladet — SOS-alarm meddelar att en bilist har kört av vägen och in i ett träd utefter LV669 i höjd med Källänget. Det är oklart om någon person har blivit skadad i samband med olyckan.
Polisen är på väg till platsen för att undersöka vad som har hänt.
UPPDATERING kl. 10.01.
Ingen person skadades i samband med olyckan men föraren fick åka med ambulansen för kontroll då anledningen till olyckan misstänks vara ett sjukdomsfall.
Polisen misstänker inget brott i samband med olyckan.
NordenBladet – Tisdagen den 12 november bjöd Kungaparet in till representationsmiddag på Kungliga slottet. Gästerna togs emot och hälsades välkomna av Kungaparet, Kronprinsessparet och Prinsparet i Vita Havet. Middagen serverades i Karl XI:s galleri.
Inbjudna var representanter från diplomatiska kåren, riksdag, regering, myndigheter, vetenskap, idrott, näringsliv, kultur samt personer som Kungafamiljen mött vid resor.
Bordsplacering
Kungen förde första vice talman Åsa Lindestam till bordet. På sin vänstra sida hade Kungen Rwandas ambassadör Christine Nkulikiyinka.
Drottningen fördes till bordet av statsrådet Tomas Eneroth och hade på sin högra sida Algeriets ambassadör Ahcène Kerma.
Kronprinsessan fördes till bordet av Ryska federationens ambassadör Victor Ivanovitj Tatarintsev och hade statsrådet Tomas Eneroth på sin högra sida.
Prins Daniel förde Rwandas ambassadör Christine Nkulikiyinka till bordet. På sin vänstra sida hade Prins Daniel riksdagsledamot Emma Hult.
Prins Carl Philip förde Nederländernas ambassadör Goverdina Christina Coppoolse till bordet. På sin vänstra sida hade Prins Carl Philip första vice talman Åsa Lindestam.
Prinsessan Sofia fördes till bordet av Algeriets ambassadör Ahcène Kerma och hade på sin högra sida riksdagsledamot Anders W Jonsson.
Middagsgästerna i Karl XI:s galleri på Kungliga slottet. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna
Bordet smyckat med krysantemum, eklöv, bär och blommande eukalyptus. Foto: Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna
Kvällens meny. Foto: Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna
Dukning
Porslinet vid kvällens middag var en gåva från riksdag och regering till Kungen på 50-årsdagen 1996. Servisen är från Hackman-Rörstrand Gustafsberg och designad av Karin Björquist.
Glasservisen är från Kosta, designad av Sigurd Persson. Glasen fick Kungaparet 1976 i bröllopsgåva av riksdag och regering.
Bordssilvret tillhör Brasilianska servisen. Servisens namn kommer av att den tidigare tillhört den brasilianska kejsarfamiljen. Efter kejsarinnan Amalias död 1873 ärvdes den av hennes syster, änkedrottning Josefina av Sverige.
Bordslinnet är vävt av Klässbols väveri mellan 1993 och 1998 av vävmästare Hans Thomsson med formgivning av Karin Björquist.
Foto: Kungafamiljen hälsar på gästerna i Vita Havet. (Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna)
Källa: Kungahuset.se
NordenBladet —Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkast till förordningar som gäller naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Norra Karelen. Alla de områden som ska inrättas ägs av staten. Områdena har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål, och de omfattas till största delen av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. En del av områdena har förvärvats av staten genom bland annat METSO-handlingsplanen.
Avsikten är att genom en förordning av statsrådet inrätta 66 naturskyddsområden i Norra Karelen med en sammanlagd areal på ca 33 990 hektar. Genom en förordning av miljöministeriet inrättas 108 naturskyddsområden med en areal på ca 2 520 hektar. De nya naturskyddsområdena har en sammanlagd areal på ca 36 500 hektar. Omkring 1 730 hektar av arealen utgörs av vattenområden.
De nya naturskyddsområdena representerar alla kommuner i landskapet Norra Karelen. Två av skyddsområdena ligger delvis i Kuhmo stad och Sotkamo kommun i landskapet Kajanaland och ett av områdena delvis i Parikkala kommun i landskapet Södra Karelen.
De områden som föreslås ingå i skyddet har betydande naturvärden. Naturskyddsområdena inrättas för att skydda representativa lundar, gamla skogar, myrar och fågelvåtmarker samt strand- och skärgårdsnatur i landskapet Norra Karelen, för att bevara det byggda kulturarvet och traditionella landskap samt för friluftsliv, undervisning och forskning.
Till de mest omfattande skyddsområdena hör naturskyddsområdena Kesonsuo, Koitajoki, Mujejärvi, Murtovaara, Paistinvaara, Patvi, Petkeljärvi-Putkelanharju, Puohtiinsuo och Ukonsärkkä-Jäkäläkangas. Merparten av områdenas areal ingår också i nätverket Natura 2000. De innehåller också delar som ingår i flera olika naturskyddsprogram. Områdena är mångsidiga och betydelsefulla områden för naturtyper och arter i myrmarker, småvatten, gamla skogar och åsskogar.
Jägarna använder områdena flitigt, och i de preliminära diskussionerna har det framförts många synpunkter som rör ordnande av jakt. Enligt naturvårdslagen är jakt i regel förbjuden i naturskyddsområdena i södra delen av Finland, medan jakt i regel är tillåten i nordligare naturskyddsområden. De naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Norra Karelen är inte belägna i det nordliga område i Finland som avses i 8 § i jaktlagen, med undantag för naturskyddsområdena Paistinvaara och Piilopirtinaho-Marjomäki, där mindre delar är belägna inom Kuhmo stad och Sotkamo kommun, som hör till landskapet Kajanaland.
Till exempel älgdrev och jakt på främmande arter är med tillstånd av Forststyrelsen trots allt tillåtet i alla de naturskyddsområden som nu inrättas. Forststyrelsen kan dessutom bevilja tillstånd att i skyddsområdet avlägsna individer av arter som orsakar hot mot säkerheten eller hot om skada.
Genom förordning av statsrådet kan dessutom annan jakt tillåtas, om det inte äventyrar det syfte som området inrättats för eller inverkar skadligt på annan användning av området. Enligt den förordning av statsrådet som nu är på remiss ska jakt på älg, skogshare och vildsvin tillåtas i vid utsträckning, och i en del av områdena ska dessutom jakt på orre och tjäder samt jakt på mårdhund och mink tillåtas.
De områden som planeras ingå i skyddet ska bevaras i naturtillstånd. Vid behov kommer man att trygga en störningsfri utveckling hos dessa genom att iståndsätta förändrade naturmiljöer och vårdbiotoper. Inom ramen för allemansrätten kan områdena också användas för till exempel friluftsliv och hobbyer i naturen samt forskning och undervisning.
Inrättandet av naturskyddsområdena har beretts vid miljöministeriet och Forststyrelsen, som har hört olika aktörer i samband med de 22 lokala diskussionsmöten som ordnats.
De utkast till förordningar som nu är på remiss ingår i en mer omfattande lagberedning som innebär att det på olika håll i Finland inrättas naturskyddsområden på en areal som motsvarar sammanlagt ca 670 000 hektar. Alla områden ägs av staten.
Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 15 januari 2020.
Mer information:
Johanna Korpi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 050 550 94 83, johanna.korpi@ym.fi
Tommi Kinnunen, specialplanerare, Forststyrelsens naturtjänster, tfn 0206 395 709, tommi.kinnunen@metsa.fi
Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkast till förordningar som gäller naturskyddsområden som ska inrättas i landskapet Norra Karelen. Alla de områden som ska inrättas ägs av staten. Områdena har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål, och de omfattas till största delen av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. En del av områdena har förvärvats av staten genom bland annat METSO-handlingsplanen.
Utvärderingen av polisutbildningens genomslagskraft har för första gången jämfört poliser som avlagt grundexamen för polis och polisexamen (YH). Målgruppen för undersökningen, poliser som utexaminerades under åren 2016–2017, omfattade både personer som avlagt den gamla och sådana som avlagt den nya examen. De bedömde sin egen kompetens och polisutbildningens arbetslivsmotsvarighet med tanke på kunskapskraven i polisyrket.
Utifrån polisernas bedömningar verkar det som att den gamla grundexamen för polis och polisexamen (YH) har sina egna profiler som tydligt skiljer sig från varandra.
Den gamla grundexamen för polis karaktäriseras bland annat av
stark teknisk polisutbildning på olika delområden inom övervaknings- och larmverksamhet, trafikövervakning och utredning vad gäller arbetslivsmotsvarighet
uppfattningen av yrket som ett kall som en del av motivet till att söka sig till utbildningen och yrket
intresset hos utexaminerade poliser för uppdrag inom teknisk brottsutredning i den kommande karriären.
Den nya polisexamen (YH) karaktäriseras bland annat av
utexaminerade polisers uppfattning om bra kompetens i teamarbete
uppfattning om statistisk brottsanalys och kompetens inom analysverksamhet
intresse för vidareutbildning samt för polisens internationella uppdrag under den kommande poliskarriären.
Mycket bra sysselsättning för utexaminerade poliser
I likhet med tidigare undersökningar om genomslagskraften granskades i undersökningen även sysselsättningen bland utexaminerade poliser samt bedömningar av polisutbildningens arbetslivsmotsvarighet ur olika aspekter. Enligt resultaten är sysselsättningen bland utexaminerade poliser mycket bra. När enkätundersökningen genomfördes i maj 2018 arbetade ca 97 procent av de utexaminerade poliserna som svarade på enkäten i polisens tjänst. Även polisutbildningens arbetslivsmotsvarighet är bra enligt bedömningarna.
– De fysiska och psykiska grundläggande färdigheterna för polisyrket upplevs nästan undantagslöst vara utmärkta och man anser att grundläggande kompetens och färdighet förvärvas på ett heltäckande sätt under polisutbildningen. Denna uppfattning delades av både utexaminerade poliser själva och deras närmaste chefer vilka fick en egen separat enkät i undersökningen, berättar specialplanerare Matti Vuorensyrjä från Polisyrkeshögskolan.
Som grund för den nya utvärderingen av polisutbildningens genomslagskraft användes en enkätundersökning som genomfördes i maj 2018. Enkäten skickades till poliser som utexaminerades under åren 2016 och 2017. Urvalet omfattade sammanlagt 313 utexaminerade poliser och svarsprocenten för enkäten var lite drygt 40. I jämförelsen mellan examen användes kombinerat material för poliser som utexaminerats under åren 2014–2017 där det fanns sammanlagt 223 utexaminerade poliser och där svarsprocenten var lite drygt 40.
Undersökningen finns tillgänglig på Polisyrkeshögskolans webbplats på adressen www.polamk.fi/julkaisut.
Utvärderingen av polisutbildningens genomslagskraft är en serie studier där man har genomfört fem separata undersökningar under åren 2011–2019.
Uppgifter om publikationen:Matti Vuorensyrjä: Utvärdering av polisutbildningens genomslagskraft 2019. Sysselsättningen bland poliser som utexaminerades under åren 2016–2017 och bedömningar av utbildningens arbetslivsmotsvarighet. Polisyrkeshögskolans rapporter 135, Tammerfors 2019.
NordenBladet — Två lastbilsekipage blockerar länsväg 129 mellan Mariannelund och Silverdala, i höjd med Svartfall. Enligt uppgift är det mycket halt på platsen och ekipagen står dels på tvären över vägbanan, dels i diket intill vägen. Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård skickas till platsen.
Föraren av det ena lastbilsekipaget är förd till sjukhus med ambulans, skadeläget är okänt för Polisen.
En av dragbilarna har vält.
Vägen är helt avstängd i båda körriktningarna.
Bärgare är beställd till platsen.
Lv129 i höjd med Svartfall. Två lastbilsekipage i kollision.
NordenBladet —
Under 2019 har det skett 44 skjutningar i region Mitt, varav tre med dödlig utgång och 18 skadade. Varannan skjutning har inträffat i Uppsala och skjutvapenvåldet ökar även i Västerås. Skjutningarna sker allt oftare på allmänna platser och i tätbebyggda områden under tider då människor är i rörelse.
– Vi har en mycket oroande utveckling i region Mitt med att skjutvapenvåldet ökar men också att allt fler skjutningar sker på allmän plats vid tider då människor är i rörelse säger regionpolischef Carin Götblad.
Polisen samlar nu resurserna såväl nationellt som i region Mitt för att farligare personer i ett tidigare skede ska gripas och lagföras.– Det är mycket vapen och narkotika i samhället och i regionen kommer resurser därför att styras mot gatunivån. På kort sikt kommer vi att kunna frigöra poliser till detta men det krävs att andra i samhället kliver fram. Det finns flera saker som går att göra genast utan några som helst lagändringar, till exempel tar psykiskt sjuka människor och fyllerister idag mycket av polisens tid och resurser, säger Carin Götblad.
Vid pressträffen redogjordes även för regionens mordutredningar där uppklaringsnivån är relativt hög. Under perioden 2017-2019 har det skett 44 mord i region Mitt. Av dessa har 29 mordutredningar fått fällande domar. En hög uppklaringsgrad på 66 procent av alla mordutredningar i regionen och domarna är oftast långa fängelsestraff, redovisade Rickard Johansson, chef utredningsenheten.
– En oroande utveckling är också att så många barn under 15 år är anmälda för våldsbrott som till exempel personrån. Här har skola, föräldrar och socialtjänst ett stort arbete att göra, avslutar Carin Götblad.
NordenBladet — När polisen kom till garaget var mannen kvar. Han greps och är misstänkt för ringa narkotikabrott, olaga intrång, häleri samt egenmäktigt förfarande.
De två sista brottsmisstankarna handlar om att han har haft med sig en mobiltelefon som polisen misstänker är stulet samt haft med sig en identitetshandling som är förlustanmäld.Uppdatering klockan 21:59Efter förhöret togs kontakt med åklagaren som beslutade att mannen inte längre ska vara frihetsberövad. Misstankarna mot honom kvarstår.
Polisen fick samtal om att en man tagit sig in i ett garage på Sankt Göransgatan
NordenBladet — Händelsenotiser på polisen.se och samtal från journalister hanteras i mån av tid av befälen på regionledningscentralen (RLC).
Telefonnummer till RLC-befäl
Jämtland: 010-569 40 27
Norrbotten: 010-569 40 28
Västerbotten: 010-569 40 25
Västernorrland: 010-569 40 26
Kommunikatör i tjänst igen från klockan 07:00 i morgon.
