Helena-Reet Ennet

Helena-Reet Ennet
27629 POSTS 0 COMMENTS

Flygande kamerabevakning på gång i Uppsala

NordenBladet —
+3

Visa föregående bild

Område i Gottsunda som kan komma att bevakas med hjälp av UAS. Bild: Polisen

Område i Gränby som kan komma att bevakas med hjälp av UAS. Bild: Polisen

Område i Stenhagen som kan komma att bevakas med hjälp av UAS. Bild: Polisen

Område i Sävja som kan komma att bevakas med hjälp av UAS. Bild: Polisen

Visa nästa bild
Bild /4

Stäng

Polisen i Uppsala börjar använda UAS med kameror, så kallade drönare, i sitt brottsbekämpande och trygghetsskapande arbete.

Polisen har beslutat att använda kamerabevakning med hjälp av UAS, unmanned aerial system, i Gottsunda, Gränby, Stenhagen och Sävja. Inom de angivna områdena finns det risk för allvarlig brottslighet. Utifrån den risken finns det skäl för polisen att bedriva kamerabevakning både med hjälp av realtidsbevakning och med bildinspelning.
Bevakningen kommer att bedrivas som ett komplement till polisens patrullering och andra trygghetsskapande åtgärder i områdena. Flygande kamerabevakning kan komma att ske dygnet runt på allmänna platser. Polisen filmar dock inte särskilt integritetskänsliga platser som bostäder.
Beslutet som har fattats gäller från den 14 januari 2020 och tre månader framåt.

Om kamerabevakning med UAS

Polisen har rätt att bevaka en plats med kamera utan tillstånd om det finns risk för allvarlig brottslighet och syftet med bevakningen är att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
Polisen har också rätt att använda filmmaterialet i utrednings- och lagföringsarbetet. Materialet kan komma att användas som bevismaterial i en rättegång.
Läs mer om polisens arbete med UAS, och om hur polisen behandlar personuppgifter.

Nyhet från
Polisen

Publicerad 14 januari 2020 10:26

Polisen i Uppsala börjar använda UAS med kameror, så kallade drönare, i sitt brottsbekämpande och trygghetsskapande arbete.

Källa: Polisen.se

Alva – blivande polis

NordenBladet —
Alva Cronehag läser på polisutbildningen i Borås. Bild: Gith Thedvall

Polisen har från och med 2 januari ett nytt ansökningsförfarande till polisutbildningen. Det betyder bland annat att det går att ansöka till utbildningen hela året. Funderar du på att söka? Möt Alva – student på polisutbildningen i Borås.

”Det är vi som kommer att sitta i samma bil i framtiden, då måste vi alla vara säkra på vad vi ska göra.” Det säger Alva Cronehag som går sin andra termin på polisutbildningen i Borås.
Alva Cronehag är 21 år och en av de yngre på polisutbildningen i Borås. Flera av hennes släktingar är poliser så har hon många förebilder inom yrket.– Jag har alltid velat bli polis och eftersom jag rider så ser jag mig i framtiden som ridande polis, säger hon.
Intensiva studier
Det som överraskat Alva efter första terminen är studietakten. Hon tycker det ibland blir väldigt intensivt med flera kurser och tentor samtidigt. Och att det är mer teoretiska studier än hon hade förväntat.– Men samtidigt är jag motiverad att läsa de teoretiska ämnena eftersom jag vill vara säker när jag kommer ut. Sen är det bra att det inte finns några tävlingsmoment i utbildningen – alla i klassen måste klara uppgifterna för vi vet att vi kanske kommer att sitta i samma bil i framtiden, säger Alva.
Beteende och bemötande
Redan första terminen läste de flera beteendevetenskapliga ämnen som psykologi och socialpsykologi.– Genom att vi utmanar oss själva både i de teoretiska studierna och i övningarna så förstår vi hur vi fungerar både själva och i grupp, det är otroligt intressant och nyttigt.
Nu under andra terminen kommer de att börja läsa kriminologi.– Då får vi ännu en viktig pusselbit inom beteendevetenskapen – varför folk begår brott och hur de som gör brott agerar och reagerar, säger Alva.

Mer om Alva

Alva Cronehag, 21 år, går andra terminen på polisutbildningen i Borås.Hon kom in vid första ansökan. Hade sökt utbildningen i Växjö men blev tillfrågad om hon ville gå i Borås när den utbildningen öppnade.

Förebilder för polisyrket: Stora delar av släkten är poliser.
Framtid inom polisen: Gärna ridande polis.
Vem ska söka till polisen: Den som vill arbeta med människor och har en vilja att hjälpa människor i olika situationer. Den som vill vara den som springer mot det som andra springer från. Och framför allt den som vill utmana sig själv. Är man ute efter en macho utbildning ska man nog söka något annat. Den här utbildningen är så mycket mer.
Vad ska blivande studenter tänka på vid prövningen: Var dig själv! Har du rätt fysik och rätt meriter så kommer du in.

Nyhet från
Polisen i region Väst

Publicerad 14 januari 2020 09:36

Polisen har från och med 2 januari ett nytt ansökningsförfarande till polisutbildningen. Det betyder bland annat att det går att ansöka till utbildningen hela året. Funderar du på att söka? Möt Alva – student på polisutbildningen i Borås.

Källa: Polisen.se

Finansiering av den gröna omställningen: Investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning

NordenBladet – EU har föresatt sig att bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. Detta kommer kräva stora investeringar av både EU och medlemsstaternas offentliga och privata sektorer. I dag presenteras en investeringsplan för den gröna given – investeringsplanen för ett hållbart Europa – som ska mobilisera offentliga investeringar och frigöra privata medel med hjälp av EU:s finansieringsinstrument, framför allt InvestEU. Syftet är att få fram minst 1 biljon euro för investeringar.

Alla medlemsstater, regioner och sektorer måste göra sin del men hur stor utmaningen blir för var och en av dem varierar. Vissa regioner kommer att påverkas kraftigt och måste genomgå en djupgående ekonomisk och social omvandling. Mekanismen för rättvis omställning ska ge specialanpassat ekonomiskt och praktiskt stöd för att hjälpa arbetstagare och få till stånd nödvändiga investeringar i dessa regioner.

– Det är människorna som står i centrum för den europeiska gröna given, vår vision om att EU ska vara klimatneutralt senast 2050, säger Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Omställningarna som ligger framför oss är utan motstycke. Och det fungerar bara om det sker rättvist – och om det fungerar för alla. Vi kommer att stödja de individer och de regioner som måste göra större ansträngningar vid denna omställning och se till att ingen hamnar på efterkälken. Med den gröna given följer betydande investeringsbehov som vi kommer att göra om till investeringsmöjligheter. Den plan som vi lägger fram idag, som handlar om att mobilisera minst 1 biljon euro, kommer att peka ut riktningen och frigöra en våg av gröna investeringar.

– Den nödvändiga omställningen till klimatneutralitet kommer att öka människors välbefinnande och stärka EU:s konkurrenskraft, säger Frans Timmermans, verkställande vice ordförande med ansvar för den gröna given. Men den kommer att kräva mer av invånare, sektorer och regioner som är mer beroende av fossila bränslen än andra. De som påverkas mest av omställningen kommer att få stöd från mekanismen för rättvis omställning, som ska göra investeringar mer attraktiva och lägga fram ett ekonomiskt och praktiskt stödpaket värt minst 100 miljarder euro. Det är ett löfte i solidaritetens och rättvisans namn.

– För att Europa ska kunna ställa om till en klimatneutral ekonomi krävs både politiskt engagemang och omfattande investeringar, tillägger Valdis Dombrovkis, verkställande vice ordförande med ansvar för en ekonomi för människor. Den gröna given visar vår beslutsamhet att tackla klimatförändringarna som vi nu backar upp med en finansieringsplan. För det första kommer vi att använda EU:s budget för att frigöra privata medel till gröna projekt över hela Europa och stötta de regioner och människor som kommer att påverkas mest av omställningen. För det andra kommer vi att skapa rätt regleringsincitament för att få gröna investeringar att blomstra. Och vi kommer sist men inte minst att hjälpa myndigheter och marknadsaktörer att hitta och utveckla sådana projekt. EU byggdes inte på en dag och detsamma gäller det gröna Europa. För att hållbarhet ska hamna i centrum för våra investeringar måste vi ändra vårt sätt att tänka. I dag tar vi ett viktigt steg i denna riktning.

Investeringsplanen för den europeiska gröna given

Investeringsplanen för den europeiska gröna given ska mobilisera EU-medel och skapa en miljö som uppmuntrar och underlättar de offentliga och privata investeringar som behövs för omställningen till en klimatneutral, grön, konkurrenskraftig och inkluderande ekonomi. Planen kompletterar övriga initiativ inom den gröna given och fokuserar på tre aspekter:

  • Finansiera: minst 1 biljon euro i hållbara investeringar ska mobiliseras under det kommande decenniet. Mer medel från EU:s budget än någonsin tidigare ska satsas på klimat- och miljöåtgärder, vilket i sin tur ska locka privata investerare och där har europeiska investeringsbanken en central roll att spela.
  • Möjliggöra: skapa incitament för att få till stånd och styra om offentliga och privata investeringar. EU ska ge investerare verktyg genom att sätta hållbar finansiering i centrum för det finansiella systemet. Dessutom ska myndigheters hållbara investeringar underlättas genom att grön budgetering och upphandling ska uppmuntras och förfarandena för att godkänna statligt stöd till regioner förenklas, förutsatt att syftet är att säkerställa en rättvis omställning.
  • Praktiskt stöd: kommissionen ska hjälpa offentliga förvaltningar och projektansvariga att planera, utforma och genomföra hållbara projekt.

Mekanismen för rättvis omställning

Mekanismen för rättvis omställning är mycket viktig för att se till att omställningen till en klimatneutral ekonomi äger rum på ett rättvist sätt och att ingen hamnar på efterkälken. Alla regioner kommer visserligen att behöva finansiering, vilket också beaktas i investeringsplanen, men mekanismen ska ge riktat stöd för att få fram minst 100 miljarder euro under perioden 2021–2027 i de regioner som kommer att påverkas mest och på så sätt lindra omställningens socioekonomiska effekter. Mekanismen ska finansiera nödvändiga investeringar för att hjälpa arbetstagare och samhällen som är beroende av värdekedjan för fossila bränslen. Stödet ges utöver det betydande bidraget från EU:s budget via alla instrument som har direkt anknytning till omställningen.

Denna mekanism för rättvis omställning ska finansieras från tre huvudkällor:

1) En fond för rättvis omställning ska få 7,5 miljarder euro i nya EU-anslag utöver kommissionens förslag till EU:s nästa långtidsbudget. För att få tillgång till sin andel av fonden måste medlemsstaterna i samråd med kommissionen ange stödberättigade territorier i särskilda territoriella omställningsplaner. De måste också förbinda sig att matcha varje euro från fonden med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden plus. De ska dessutom skjuta till nationella resurser. Sammantaget kommer detta att resultera i 30–50 miljarder euro i finansiering, vilket i sin tur kommer att mobilisera ännu mer investeringar. Bidrag från fonden ska främst ges till regioner. De ska till exempel hjälpa arbetstagare att utveckla sin kompetens för framtidens arbetsmarknad och stötta små- och medelstora företag, nystartade företag och företagsinkubatorer för att skapa nya ekonomiska möjligheter i dessa regioner. Bidragen ska också stötta investeringar i övergången till ren energi, exempelvis energieffektivitet.

2) Ett särskilt program för rättvis omställning inom ramen för InvestEU i syfte att mobilisera upp till 45 miljarder euro i investeringar. Programmet ska försöka locka privata investeringar, bl.a. i hållbar energi och transport, som gynnar dessa regioner och hjälper deras ekonomier att hitta nya tillväxtkällor.

3) En lånefacilitet för offentlig sektor hos Europeiska investeringsbanken som backas upp med medel från EU-budgeten för att mobilisera 25–30 miljarder euro i investeringar. Den ska ge lån till offentlig sektor för bl.a. investeringar i fjärrvärmesystem och renovering av byggnader. Kommissionen ska lägga fram ett förslag om lånefaciliteten i mars 2020.

Mekanismen för rättvis omställning omfattar inte bara finansiering: kommissionen ska genom en plattform för rättvis omställning ge medlemsstater och investerare tekniskt bistånd och se till att berörda samhällen, lokala myndigheter, arbetsmarknadsparter och icke-statliga organisationer är delaktiga. Mekanismen för rättvis omställning ska ha en stark styrningsstruktur som ska utgå från de territoriella omställningsplanerna.

Bakgrund

Den 11 december 2019 presenterade kommissionen den europeiska gröna given, vars mål är att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. Europas omställning till en hållbar ekonomi förutsätter stora investeringar inom alla sektorer. För att nå klimat- och energimålen för 2030 krävs ytterligare investeringar på 260 miljarder euro om året fram till 2030.

Alla berörda aktörer måste medverka för att investeringsplanen för den europeiska gröna given ska bli en framgång. Det är av största vikt att medlemsstaterna och Europaparlamentet håller fast vid den höga ambitionsnivån i kommissionens förslag under förhandlingarna om nästa budgetram. Det är också viktigt att förslaget till en förordning om en fond för rättvis omställning antas snabbt.

Kommissionen kommer att noggrant följa och utvärdera hur denna omställning fortskrider. Som ett led i detta ska kommissionen varje år anordna ett toppmöte om hållbara investeringar för alla relevanta intressenter och fortsätta att arbeta för att främja och finansiera omställningen. Kommissionen uppmanar investerarna att dra full nytta av de gynnsamma regleringsvillkoren och växande behoven av hållbara investeringar. Myndigheterna uppmanas att aktivt försöka upptäcka och sprida information om sådana investeringsmöjligheter.

Läs mer

Faktablad: The European Green Deal Investment Plan and the Just Transition Mechanism explained

Fler faktablad:

Kommissionens meddelande om investeringsplanen för ett hållbart Europa

Förslag till förordning om inrättande av Fonden för rättvis omställning

Ändringar av förordningen om gemensamma bestämmelser

Den europeiska gröna given

Europeiska kommissionen presenterar tankar om ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning

NordenBladet – I dag offentliggör EU-kommissionen ett meddelande om vägen till ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning. I meddelandet beskriver kommissionen hur dagens utmaningar och möjligheter kan bemötas med socialpolitik, ger förslag på vad som kan göras på EU-nivå de närmsta månaderna och ber om synpunkter på ytterligare åtgärder på alla nivåer inom sysselsättning och sociala rättigheter. Redan i dag inleder kommissionen ett första samråd med arbetsmarknadens parter – företag och fackföreningar – om frågan om rättvisa minimilöner för arbetstagare i EU.

– EU går i dag igenom stora förändringar vad gäller miljön, den digitala utvecklingen och den åldrande befolkningen. I mötet med dessa förändringar vill kommissionen se till att människorna fortsätter att stå i centrum och att ekonomin gagnar dem. Vi har redan ett verktyg, nämligen den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Nu vill vi försäkra oss om att EU, medlemsländerna och de berörda parterna är redo att driva igenom politiken i pelaren, säger Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande för en ekonomi för människor.

– Miljoner européers arbetsliv kommer att förändras de närmsta åren. Vi måste arbeta för att framtidens arbetskraft ska utvecklas. EU:s innovativa och inkluderande sociala marknadsekonomi måste handla om människor och erbjuda dem bra jobb med rimliga löner. Inget medlemsland, ingen region och ingen människa får lämnas utanför. Vi måste fortsätta att sträva efter hög standard på arbetsmarknaderna, så att alla européer kan leva ett anständigt och ambitiöst liv, säger Nicolas Schmit, kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter.

Dagens EU är en unik plats där välstånd, rättvisa och en hållbar framtid är lika viktiga mål. I EU finns några av världens högsta levnadsstandarder, bästa arbetsvillkor och mest ändamålsenliga sociala skyddsnät. Med det sagt står EU i dag inför ett antal förändringar, bl.a. omställningen till en klimatneutral ekonomi, digitaliseringen och förändringar i befolkningsstrukturen. Dessa förändringar innebär nya utmaningar och möjligheter för arbetstagarna. Den europeiska gröna given – kommissionens nya tillväxtstrategi – måste försäkra att EU även i framtiden har världens mest avancerade välfärdssystem och är ett nav för innovation och konkurrenskraftigt entreprenörskap.

Meddelandet som publiceras i dag bygger på den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av EU:s institutioner och ledare i november 2017. Kommissionen uppmanar alla EU-länder, regioner och samarbetspartner att dela med sig av sina åsikter om vägen framåt och sina planer på att agera mot pelarens mål. Detta kommer att bidra till en handlingsplan som ska utarbetas 2021 och spegla alla bidrag. Handlingsplanen kommer att läggas fram för godkännande på den högsta politiska nivån.

För egen del presenterar kommissionen i dag planerade initiativ som redan bidrar till att genomföra pelaren. Viktiga åtgärder 2020 är bland andra:

  • Rättvisa minimilöner för arbetstagare i EU
  • En europeisk jämställdhetsstrategi och bindande åtgärder för lönetransparens
  • En uppdaterad kompetensagenda för Europa
  • En uppdaterad ungdomsstrategi
  • Toppmöte om plattformsarbete
  • Grönbok om åldrande
  • Strategi för personer med funktionshinder
  • Demografisk rapport
  • Det europeiska systemet för arbetslöshetsåterförsäkring

Initiativen bygger på arbete som EU redan har gjort sedan pelaren proklamerades 2017. Men det räcker inte med åtgärder enbart på EU-nivå. Nyckeln till framgång finns hos nationella, regionala och lokala myndigheter samt arbetsmarknadens parter och berörda aktörer på alla nivåer. Alla européer bör ha samma möjligheter att utvecklas– vi behöver bevara, anpassa och förbättra vad våra föräldrar och deras föräldrar har byggt.

Samråd om rättvisa minimilöner

Antalet anställda i EU är rekordhögt. Men många arbetande människor kämpar fortfarande för att få ekonomin att gå ihop. Ursula von der Leyen har uttryckt ett önskemål om att alla arbetstagare i EU ska ha en rättvis minimilön som ger dem anständiga levnadsförhållanden var de än arbetar.

Kommissionen inleder i dag ett första samråd med arbetsmarknadens parter – företag och fackföreningar – om frågan om en rättvis minimilön för arbetstagare i EU. Kommissionen är beredd att lyssna. Den vill veta om arbetsmarknadens parter tycker att EU behöver agera, och om de i så fall vill förhandla om det själva.

Målet är inte att alla ska ha samma minimilön. Alla eventuella förslag, om de så handlar om kollektivavtal eller lagstiftning, ska ta hänsyn till nationella traditioner. Några länder har redan utmärkta system, Kommissionen vill se till att alla system är ändamålsenliga, tillräckligt täckande, omfattar grundliga samråd med arbetsmarknadernas parter och har en lämplig uppdateringsmekanism.

Bakgrund

Social rättvisa är grunden för den europeiska sociala marknadsekonomin och EU-samarbetet. I grunden för dessa ligger också tanken att social rättvisa och välstånd är hörnstenar i ett motståndskraftigt samhälle med världens högsta välståndsnivå.

Vi befinner oss i förändringens tid. Klimatförändringar och miljöförstöring kräver att vi anpassar vår ekonomi och industri, hur vi reser och arbetar och vad vi köper och äter. Artificiell intelligens och robotteknik förväntas skapa nästan 60 miljoner nya jobb världen över de kommande 5 åren, medan många jobb kommer att förändras eller till och med försvinna. Europas befolkningsstruktur förändras – i dag lever vi längre och hälsosammare liv, tack vare framsteg inom medicin och folkhälsa.

Dessa förändringar, möjligheter och utmaningar påverkar alla länder och alla européer. Det är rimligt att bemöta dem tillsammans och att börja genast. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är kommissionens svar på dessa grundläggande ambitioner. Den sociala pelaren omfattar 20 principer och rättigheter som är centrala för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem i 2000-talets EU.

Läs mer

Frågor och svar: ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning

Faktablad: ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning

Meddelande ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning

Första fasen av samråd med arbetsmarknadens parter om rättvisa minimilöner i EU

Webbsida för synpunkter om genomförandet av pelaren

Uppdaterad 14 januari 03:50: 14 januari 00:06, Trafikolycka, personskada, Stockholm

NordenBladet — I samband med förföljandet så har bilen som polisen förföljt kolliderat med två andra personbilar i korsningen Örbyleden/Grycksbovägen i Bandhagen.
Tre personer har skadats mycket allvarligt i trafikolyckan. Dessa är förda med ambulans och ambulanshelikopter till sjukhus.
Föraren av det fordon som polisen förföljde är misstänkt för grov vårdslöshet i trafik och grovt vållande till kroppsksada.
Enligt normala rutiner så underrättas åklagare vid särskilda åklagarkammaren då någon skadats allvarligt i samband med ett polisingripande.
Uppdatering klockan 03.44
Bilen som polisen förföljt visade sig vara tillgripen.
Två bilar som det ska utföras teknisk undersökning på är bärgade från platsen.
Vägen som var avstängd under räddningsarbetet är nu öppen för trafik igen.

I samband med ett förföljande så har bilen som polisen förföljt kolliderat med två andra bilar i Bandhagen.

Källa: Polisen.se

Uppdaterad 14 januari 03:35: 14 januari 01:33, Rån, Sollentuna

NordenBladet — Tre gärningspersoner har rånat en person på personliga tillhörighter vid station Häggvik. I samband med rånet har den utsatte personen fått en stickskada i benet.
Förundersökning gällande grovt rån är inledd.
En polisinsats pågår för att leta efter gärningspersonerna.
Ingen är gripen i nuläget.
Uppdatering klockan 03.35
Den skadade personen är förd med ambulans till sjukhus.

Polis och ambulans kallas till Häggvik i Sollentuna med anledning av ett en person blivit rånad.

Källa: Polisen.se

13 januari 21:52, Brand, Växjö

NordenBladet — Brand i villa, Folkungagatan.

Larm inkommer om brand i en villa. Branden är fullt utvecklad och det slår ut lågor. Polis, räddningstjänst och ambulans skickas till platsen. De boende uppges vara ute.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Brand i villa, Folkungagatan.

Källa: Polisen.se

13 januari 20:51, Stöld, Södertälje

NordenBladet — En patrull beordrades till en matbutik i Södertälje efter att en en person gripits misstänkt för att ha stulit varor.
En anmälan om ringa stöld har upprättats. Sedan midnatt har totalt fjorton anmälningar om misstänkt stöld alternativt ringa stöld upprättats runt om i länet.
Nyligen höjdes värdegränsen för ringa stöld vid butikstillgrepp från 1000 kronor till 1 250 kronor.

Anmälan upprättad efter misstänkt ringa stöld i matbutik i Södertälje.

Källa: Polisen.se

Uppdaterad 13 januari 22:07: 13 januari 21:03, Rån, Gävle

NordenBladet — Ett larm inkommer till polisen från en butik på Sörby där ett rån ska ha ägt rum. Flera patruller beordras dit och arbetar just nu i ärendet.
Uppdatering 22.06
En man har vid stängning tagit sig in i en butik på Sörby och men hjälp av ett vapenliknande föremål tillgripit kontanter. Mannen har sedan avvikit från platsen. Kort därefter anländer flera patruller, men ingen misstänkt gärningsman grips.
Förhör med personal har genomförts och delar av butiken kommer att spärras av i väntan på teknisk undersökning.
En förundersökning gällande rån är inledd.

Flera patruller larmas till butik på Sörby.

Källa: Polisen.se

13 januari 21:59, Övrigt, Jämtlands län

NordenBladet — Händelsenotiser på polisen.se och samtal från journalister hanteras i mån av tid av befälen på regionledningscentralen (RLC).
Telefonnummer till RLC-befäl
Jämtland: 010-569 40 27
Norrbotten: 010-569 40 28
Västerbotten: 010-569 40 25
Västernorrland: 010-569 40 26
Kommunikatör i tjänst igen från klockan 07:00 i morgon.

Ingen kommunikatör i tjänst under natten.

Källa: Polisen.se