NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett reformprojekt för att bereda justeringar i det riksomfattande utbildningssystemet för, utbildningsprogrammen och examina inom och finansieringen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten. Målet är att reformera utbildningssystemet för räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten så att det motsvarar de nationella behoven och förändringarna i omvärlden.I projektet bedöms bland annat de framtida personalbehoven inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten och utreds vilka krav omvärlden ställer på utbildningen inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten. Avsikten är också att lägga fram förslag om eventuella examensreformer och deras kostnadseffekter samt om organiseringen av utbildningen.− Jag anser att det är ytterst viktigt att utbildningen av yrkespersoner inom den inre säkerheten är av högsta kvalitet i världen och följer med sin tid. Dagens studerande kan vara i arbetslivet ännu på 2060-talet, och därför är det helt centralt att ha inlärnings- och utvecklingsförmåga. I samband med utbildningsreformen har vi också möjlighet att granska hur vi kunde locka allt fler kvinnor och representanter för minoriteter att söka sig till räddningsutbildning, säger inrikesminister Maria Ohisalo. I projektet bereds inga författningsändringar, utan eventuella lagändringar bereds utifrån den information som nu samlas in, detta i ett lagstiftningsprojekt som ska tillsättas separat.Reformprojektet har tillsatts för tiden 11.11.2020–31.12.2022. Avsikten är att det nya utbildningssystemet ska tas i bruk 2023–2024.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Typiskt för det aktuella epidemiläget är att läget i de olika regionerna förändras snabbt. Finland har i internationell jämförelse fortfarande goda möjligheter att bemästra epidemin, förutsatt att människor orkar fortsätta vara försiktiga och tålmodigt följa myndigheternas anvisningar och rekommendationer. Något snabbt slut på epidemin är inte att förvänta.För att förhindra att epidemin sprids behövs det kontinuerliga, regionala åtgärder i rätt tid och i tillräcklig utsträckning samt snabb testning och effektiv smittspårning. Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 1,15–1,2 (sannolikhetsintervallet 90 %).
Under vecka 45 kunde de flesta smittfallen spåras till hemlandet. Andelen människor som smittades utomlands var cirka 8 procent, och i några av dessa fall spreds viruset vidare i Finland.   Under den senaste uppföljningsveckan (vecka 45) anmäldes det 1 397 nya fall till registret över smittsamma sjukdomar jämfört med den föregående veckans 1 452 fall. Incidensen av nya fall var 25 per 100 000 invånare, medan den var 26 den föregående veckan.Det sammanlagda antalet nya fall under de två senaste veckornas uppföljningsperiod (veckorna 44–45) var 2 849 jämfört med 2 499 nya fall under veckorna 42-43. Incidensen av nya fall var cirka 51 per 100 000 invånare, och under den föregående tvåveckorsperioden 45 fall per 100 000 invånare.Coronafallen ökar i de stora städernaEnligt regionernas egna rapporter befann sig Helsingfors och Nylands, Egentliga Tavastlands, Länsi-Pohjas, Birkalands, Vasas och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samt landskapet Åland i accelerationsfasen den 11 november 2020. Epidemin i de övriga 14 sjukvårdsdistrikten befinner sig på basnivå, men enskilda städer i de sjukvårdsdistrikt som ligger på basnivå har kommit in i accelerationsfasen. Dessa är Kouvola, Kuopio och Siilinjärvi samt Rovaniemi.Coronafallen har ökat i Finlands största städer (Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors och Åbo). I flera regioner har man dock lyckats få läget under kontroll, och situationen i regionen har lugnat sig. Detta har skett till exempel i Vasa. De flesta smittfall konstateras fortfarande hos unga vuxna, men nu ökar smittfallen en aning också i de äldre åldersklasserna. Särskilt viktigt är att försöka skydda de människor som hör till riskgrupperna.  Man försöker alltid utreda smittkällanI cirka 55 procent av de nya fallen i hela landet har man kunnat spåra smittkällan. Andelen har sjunkit en aning jämfört med förra veckan. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) kunde smittkällan under vecka 45 spåras i cirka 40 procent av fallen. I de övriga delarna av landet, med undantag för HUS-området, kunde smittkällan spåras i cirka 80 procent av fallen. Liksom under de föregående veckorna gällde en tredjedel av de nya fallen personer som var i karantän när smittan konstaterades.  I över hälften av de smittfall som spåras för närvarande (56%) har människan smittats av en person som hör till samma hushåll. I 15 procent av de konstaterade coronafallen kunde smittan spåras till sociala sammankomster i privatlivet (träffar med närstående och privata sammankomster), i cirka 10 procent av fallen till arbetsplatsen och i cirka 7 procent av fallen till hobbyverksamhet.  I de flesta sjukvårdsdistrikt fanns det också skolelever bland de smittade, men de flesta av dem hade smittats någon annanstans än i skolmiljön. I dessa fall blev eleverna och lärarna försatta i karantän även om risken för att viruset skulle spridas vidare var liten. Inom småbarnspedagogiken har det bara konstaterats några enstaka smittfall. Förplägnadsverksamhetens andel av alla smittfall var 4 procent. Detta tyder på att restriktionerna har varit effektiva.  Antalet personer som behöver sjukhusvård ökar någotAntalet patienter som behöver sjukhusvård och intensivvård är fortfarande rätt lågt, men det totala antalet coronapatienter har ökat under de senaste veckorna. Den 11 november 2020 vårdades sammanlagt 73 patienter på sjukhus, och av dessa var 14 personer i intensivvård.Antalet människor som tillfrisknat är uppskattningsvis cirka 14 000, vilket är cirka 75 procent av alla konstaterade coronafall. Hittills har det rapporterats sammanlagt 18 345 coronafall i Finland. Sammanlagt 365 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:Uppföljningen av coronaviruset (THL)Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Handlingsplan för genomförande av rekommendationer och begränsningar enligt hybridstrategin för hantering av coronakrisen efter covid -19-epidemins första fas (social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:26)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fyra av fem finländare säger att utvecklingssamarbetet är viktigt trots det exceptionella året. Människorna är av den åsikten att på grund av coronapandemin borde man fokusera utvecklingssamarbetet mer på hälso- och sjukvården och utbildningen. Detta framgår av en opinionsundersökning som Taloustutkimus gjort för utrikesministeriet.Totalt 78 procent av dem som deltog i undersökningen säger att utvecklingssamarbetet är mycket eller ganska viktigt. Det starkaste stödet finns bland personer under 25 år och högutbildade.Understödet har sjunkit jämfört med i fjol då 89 procent av svarspersonerna ansåg att utvecklingssamarbetet var mycket eller ganska viktigt.”Trots det ovanliga året får utvecklingssamarbetet brett understöd och arbetets genomslagskraft bidrar starkt till en positiv inställning. Det internationella samarbetet är viktigare än någonsin”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Drygt hälften av svarspersonerna är av den åsikten att coronapandemin inte har förändrat inställningen till utvecklingssamarbetet. En femtedel säger sig vara mer positiva och en femtedel mer negativa.Fyra av fem anser dock att utvecklingssamarbetet borde riktas på ett annat sätt på grund av coronapandemin. Mest vill finländarna satsa på hälso- och sjukvården, utbildningen samt vatten- och sanitetssystemen. Hälften av svarspersonerna säger att utvecklingssamarbetet är ett effektivt sätt att bekämpa coronapandemins konsekvenser i utvecklingsländerna.Utbildning och multilateralt samarbete  de viktigaste enligt finländarnaI opinionsundersökningen ingick en öppen fråga där svarspersonerna fick uppge inom vilka områden av utvecklingssamarbetet Finland enligt dem har mest att ge. Här var utbildning, kunnande och yrkeskompetens klart nummer ett (45 procent).De viktigaste samarbetsformerna är däremot multilateralt samarbete och det samarbete som görs via EU. Med multilateralt utvecklingssamarbete avses arbete som sker till exempel via FN eller utvecklingsfinansieringsinstituten, såsom Världsbanken. Det internationella beskattnings-, miljö- och klimatsamarbetet ingår också i det multilaterala samarbetet.I undersökningen deltog 1 071 personer runt om i Finland. Intervjuerna gjordes i september 2020. Hälften av intervjuerna var personliga besöksintervjuer och den andra hälften distansintervjuer via en internetpanel. Den statistiska felmarginalen är 3 procentenheter med en konfidensgrad på 95 procent.

Källa: Valtioneuvosto.fi