NordenBladet — Husbolagens tidsfrist för att överföra aktieböckerna till bostadsdatasystemet förlängs med ett år fram till den 31 december 2023. Därutöver ska bestämmelserna om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem preciseras. Statsrådet godkände en proposition med förslag till lagändringar i dag den 12 november 2020. Lagarna träder i kraft så fort som möjligt.Den elektroniska tjänsten för överföring av aktieböcker togs i bruk våren 2020. Via tjänsten har bostadsaktiebolag som grundats före 2019 kunnat överföra aktieböcker till Lantmäteriverket och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Avsikten har varit att de bostadsaktiebolag som har en disponent i huvudsak ska överföra sina aktieböcker via ett gränssnitt som byggs upp i disponentsystemen. Detta arbete har dock dragit ut på tiden och överföringen av aktieböckerna beräknas börja i mars 2021.Enligt den gällande lagstiftningen ska bostadsaktiebolagen överföra aktieböckerna till Lantmäteriverket före utgången av 2022. Om tidsfristen för överföringen inte förlängs, har bolagen i förhållande till de ursprungliga målen endast ett och ett halvt år på sig att göra överföringen. Det är också avgiftsfritt att överföra aktieböckerna inom utsatt tid, senare ska det tas ut en avgift.Överföringen är ett viktigt steg i processen att sluta använda aktiebrev i pappersform. För att se till att överföringarna sker smidigt, är det skäl att husbolagen förbereder sig på detta. Innan aktieböckerna överförs är det bra för husbolagen att kontrollera att informationen i handelsregistret om disponenten och ordföranden för husbolagets styrelse är aktuell. De får rätt att använda överföringstjänsten enligt informationen i handelsregistret. De egna företagsrollerna kan kontrolleras på suomi.fi/handelsregisteruppgifter. Om det inte finns några roller ska uppgifterna uppdateras i handelsregistret.För ömsesidiga fastighetsaktiebolag som grundats före 2019, är det frivilligt att överföra aktieböckerna och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Bestämmelsen om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem ska preciseras. Detta i syfte att det blir fullständigt klart att ikraftträdandet av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem inte påverkar sådana gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag som inte vill ansluta sig till aktielägenhetsregistret.För att säkra att verksamheten i nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag löper störningsfritt är det också nödvändigt att förtydliga lagen om bostadsaktiebolag så att valet av aktiebolagslag som tillämplig lag begränsas i stället för bestämmelserna om aktielägenhetsregistret i lagen om bostadsaktiebolag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgivaren ska i fortsättningen betala arbetstagaren ersättning för alla konkurrensförbudsavtal, medan ersättningsskyldigheten nuförtiden endast gäller avtal som varar över sex månader. Målet är att minska antalet ogrundade konkurrensförbudsavtal som gör arbetsmarknaden stelare.– I Finland används konkurrensförbudsavtal för närvarande i stor utsträckning. I strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen används de rutinmässigt för nästan alla arbetstagargrupper oberoende av om det är fråga om en nyckelperson för företaget eller inte, beskriver arbetsminister Tuula Haatainen.– Jag är glad över att man har hittat en lösning som gör konkurrensförbudsavtalen mer riktade. Ersättningsmodellen säkerställer att konkurrensförbud meddelas endast personer vars arbetsuppgifter genuint förutsätter det, säger arbetsminister Haatainen.Genom konkurrensförbudsavtalet begränsas arbetstagarens rätt att övergå till anställning hos en arbetsgivare som bedriver konkurrerande verksamhet och rätten att bedriva konkurrerande verksamhet för egen räkning efter att anställningsförhållandet upphört. Regeringen föreslår att det i lagen ska föreskrivas om en mer omfattande ersättningsskyldighet än för närvarande, om tidpunkten för betalning av ersättning och om arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal.Ändringarna görs i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal från och med den 1 januari 2022. Den nya regleringen gäller också konkurrensförbudsavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande efter en övergångsperiod på ett år, med vissa undantag. Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 12 november 2020.Längden på konkurrensförbudet inverkar på ersättningsbeloppetFör ett konkurrensförbudsavtal ska betalas en ersättning vars storlek beror på arbetstagarens lön och den avtalade längden på konkurrensförbudet, dvs. bindningstiden. För en bindningstid på högst sex månader ska ersättning betalas till 40 procent av arbetstagarens lön för motsvarande tid. Om bindningstiden är över sex månader, är ersättningen 60 procent av lönen för hela bindningstiden. Ett konkurrensförbud kan även i fortsättningen meddelas för högst ett år.I lagen finns det för närvarande inga bestämmelser om tidpunkten för när ersättningen ska betalas. Enligt regeringens proposition ska ersättningen i regel betalas under bindningstiden. Betalningsdagen är densamma som dagen för löneutbetalning under anställningsförhållandet.Nytt är också arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal under anställningsförhållandet när förhållandena förändras. Då ska en uppsägningstid iakttas som är en tredjedel av den bindningstid som avtalats i konkurrensförbudsavtalet, dock minst två månader. Arbetsgivaren kan dock inte säga upp ett konkurrensförbudsavtal längre efter det att arbetstagaren har sagt upp sitt anställningsförhållande.Användningen av konkurrensförbudsavtal har blivit vanligareIngåendet av ett konkurrensförbudsavtal förutsätter att det finns synnerligen vägande skäl som har samband med arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållandet. Konkurrensförbudsavtal används allmänt. Regeringen har som mål att minska antalet konkurrensförbudsavtal som strider mot de villkor som anges i lagen. Lagändringarna bedöms förebygga ogrundade avtal.Lagändringarna bereddes av en arbetsgrupp på trepartsbasis. Arbets- och näringsministeriet ordnade en remissbehandling om ändringarna i april–maj 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har lagt fram en proposition för att möjliggöra interoperabilitet mellan mobilapplikationen Coronablinkern och applikationer som tagits fram i andra EU- och EES-länder eller i Schweiz. En användare av Coronablinkern kunde i samband med sin smittoanmälan i appen lämna uppgift om en eventuell exponering också till användaren av en motsvarande app i ett annat land och själv få information om eventuell exponering av en applikationsanvändare i ett annat land. I propositionen föreslås att det i lagen om smittsamma sjukdomar ska föreskrivas om behandling av personuppgifter i samband med gränsöverskridande användning av ett informationssystem. Utkastet till regeringens proposition med förslag till temporära ändringar av lagen om smittsamma sjukdomar var på remiss 13–30 oktober 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I regeringens proposition föreslås det att det stiftas en lag om bolagisering av Institutet för hälsa och välfärds kommersiella vaccinforskningstjänster. Avsikten är att också Tammerfors högskolestiftelse ska ansluta sig till det nya vaccinforskningsbolaget. Den oberoende ställning som Institutet för hälsa och välfärd bör ha när det gäller besluten om vaccinanskaffningar stärks genom att funktionerna för institutets kommersiella vaccinforskning överförs till ett separat aktiebolag. Regeringens proposition baserar sig på justitiekanslerns beslut från maj 2019 enligt vilken den kommersiella vaccinforskningsverksamheten och upphandlingen av vaccin vid Institutet för hälsa och välfärd borde separeras tydligare från varandra.Syftet med bolaget är att säkerställa och stärka den finländska kompetensen inom vaccinforskning så att Finland och världen kan få effektiva och säkra vacciner som undersökts vetenskapligt. Verksamheten förväntas också öka investeringarna i forskning i Finland.  Den personal vid Institutet för hälsa och välfärd som arbetar med vaccinforskning
kommer att övergå i anställning hos det nya aktiebolaget. De kommersiella vaccinforskningstjänster som överförs till bolaget innefattar inga sådana uppgifter som är lagstadgade för Institutet för hälsa och välfärd. Propositionen får inte heller några konsekvenser för personalen vid den avdelning för hälsosäkerhet som ansvarar för vaccinupphandlingen och vaccinationsprogrammet vid Institutet för hälsa och välfärd. Det bolag som bildas ska vara ett bolag med statliga specialuppgifter, och social- och hälsovårdsministeriet ska svara för ägarstyrningen av bolaget. När aktiebolaget bildas tecknar staten majoriteten av dess aktier. En minoritetsandel av aktiestocken tecknas av Tammerfors högskolestiftelse, som överlåter den kliniska vaccinforskningsverksamheten vid vaccinforskningscentralen i Tammerfors till bolaget. I en kompletterande budget för 2021 ska staten reservera 8 miljoner euro för bildandet av bolaget, varav statens investering i bolagets fria egna kapital uppgår till uppskattningsvis 7 miljoner euro.När den kommersiella vaccinforskningen övergår till bolaget minskar den externa finansieringen för Institutet för hälsa och välfärd. För Institutet för hälsa och välfärd betyder detta ett finansieringsunderskott på cirka 650 000 euro, som enligt förslaget ska täckas i en kompletterande budget för 2021. Bildandet av aktiebolaget inleds genast efter att den föreslagna lagen har stadfästs. Avsikten är att aktiebolaget ska inleda sin verksamhet i början av 2021.Propositionen hänför sig till en kompletterande budgetproposition för 2021 och ska behandlas i samband med den.Den föreslagna lagen ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I nya flerbostadshus installeras i fortsättningen fjärravläsbara lägenhetsspecifika mätare för mätning av förbrukningen av både varmt och kallt vatten, och faktureringen för vatten baserar sig på den faktiska uppmätta förbrukningen. Regeringen föreslår lagändringar i anslutning till detta för fastställelse av republikens president den 13 november 2020.Efter lagstiftningens ikraftträdande (23.11.2020) gäller kraven nya byggnader som det söks bygglov för. Befintliga husbolag övergår till fakturering enligt förbrukning i takt med att lämpliga fjärravläsbara vattenmätare installeras i dem i samband med stambyte.Genom lagstiftning som fastställs genomförs de ändringar i energieffektivitetslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om hyra av bostadslägenhet, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, aravabegränsningslagen och lagen om bostadsrättsbostäder som EU:s energieffektivitetsdirektiv förutsätter.Reformen främjar energisparande genom att styra hushållens förbrukning av vatten och värmeenergi i en energieffektivare riktning. Samtidigt ska faktureringen basera sig på den faktiska förbrukningen, och tillgången till information om energiförbrukningen säkras.I en stor del av husbolagen är vattenavgiftsvederlaget för tillfället fortfarande baserat på till exempel antalet boende i en lägenhet eller enhetskostnaden för vattnen per yta. Den ersättning för vatten som hyresvärden tar ut av hyresgästen är ofta baserad på en fast vattenavgift.Installering av vattenmätare som mäter vattenförbrukningen i varje lägenhet blev obligatoriskt i nya byggnader redan 2011 och i samband med stambyte 2013. Däremot har det tidigare inte föreskrivits om användning av vattenmätare för mätning av förbrukningen och fakturering enligt förbrukning.Aktieägaren i ett bostadsaktiebolag, hyresgästen och bostadsrättshavaren ska i samband med uttaget av den ersättning som tas ut för vatten ges information om den uppmätta vattenförbrukning som utgör grund för faktureringen och om andra grunder för fastställande av faktureringen. Avsikten är att det genom förordning av statsrådet ska utfärdas närmare bestämmelser om den information som ska ges.Ändringar av mätningen och faktureringen av uppvärmning och kylningDen fjärrvärme och fjärrkyla som levereras till nya byggnader ska avläsas med fjärravläsbara mätare. Redan installerade mätare för fjärrvärme och fjärrkyla ska göras fjärravläsbara eller ersättas med fjärravläsbara mätare senast den 31 december 2026.Skyldigheten för försäljaren av fjärrvärme att lämna förbruknings- och bränsleuppgifter till sina kunder ska utvidgas. Kunden ska få uppgifter om sin energiförbrukning, klimatpåverkan av sin förbrukning, bränslen för energiproduktionen samt jämförelseuppgifter om andra likadana konsumenters energiförbrukning i fakturan eller till exempel via internet.Närmare bestämmelser om fördelningen av kostnaderna för förbrukningen av värme, kyla och vatten kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare kan i fortsättningen förvärvas även genom att endast avlägga ett prov. Närmare bestämmelser om avläggandet av prov utfärdas genom en förordning som träder i kraft den 16 november 2020. Dessutom utfärdas det genom förordning närmare bestämmelser om bl.a. anordnare och bedömare av prov samt om kraven på simulatorer för prov.Syftet med försöksmodellen är att erbjuda mer flexibla alternativ för att uppnå yrkeskompetens för förare. Modellen bl.a. snabbar upp och underlättar tillträdet till yrket för personer som redan har tidigare förvärvad kompetens på området.Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 12 november 2020.I försöksmodellen ska man mäta samma kompetens som i det nuvarande utbildningsalternativet, men kompetensen kommer enbart att bedömas utifrån provprestationen. Försöksmodellens prov skiljer sig från det prov som ingår i utbildningsmodellen.Provet för grundläggande yrkeskompetens består av ett teoriprov och ett praktiskt prov. Teoriprovet ska bestå av minst två delar, av vilka den ena kan innehålla flervalsuppgifter eller frågor med direkta svar eller en kombination av dessa typer. Den andra delen av teoriprovet ska bestå av fallstudieuppgifter som kan innehålla frågor som baserar sig på en skriftlig händelsebeskrivning och på bilder och videor.Högst 30 minuter av den praktiska delen av provet för grundläggande yrkeskompetens får avläggas med simulator eller på övningsbana. Den simulator som används i provet ska bland annat vara avancerad och ha en bred vy samt manöveranordningar som motsvarar manöveranordningarna för fordonet i den körkortskategori som ska avläggas. Den programvara som används i simulatorn får inte styra provprestationen.Strängare kompetenskrav för bedömareDet ska finnas minst två bedömare av ett prov för grundläggande yrkeskompetens. Minst en av bedömarna ska ha behörighet som ansvarig föreståndare för provet. För att säkerställa provets kvalitet ställs högre kompetenskrav på den som är ansvarig föreståndare för provet än på den som är ansvarig föreståndare för utbildningen.Den föreståndare som ansvarar för provet ska ha gällande yrkeskompetens för lastbils- eller bussförare samt trafiklärartillstånd. Han eller hon ska ha avlagt pedagogiska studier för lärare och den del av specialyrkesexamen för trafiklärare som gäller arbete som yrkeskompetensutbildare.Utöver dessa ska han eller hon ha minst ett års erfarenhet av framförande av tunga fordon på heltid eller alternativt en yrkesexamen inom person- eller godstransportbranschen eller grundexamen i logistik.Bestämmelser om behörighetskraven för bedömare av prov och för de ansvariga föreståndarna för prov som avläggs inom försvarsmakten utfärdas särskilt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ändras temporärt. Genom propositionen förlängs giltighetstiden för de exceptionella undervisningsarrangemangen till slutet av vårterminen 2021 för att det ska vara möjligt att ordna undervisningen på ett tryggt sätt i det rådande smittläget. Statsrådet lämnade på torsdagen en regeringsproposition om detta.Lagändringen gör det möjligt för utbildningsanordnarna att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang om coronaepidemiläget kräver det. Om undervisningen på grund av ett beslut som meddelas med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning, kan man genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, om det är nödvändigt för att undervisningen ska kunna ordnas. Under exceptionella undervisningsarrangemang ordnas undervisning med hjälp av distansförbindelser helt eller delvis på något annat sätt än som närundervisning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionen har utnämnt utrikesrådet vid utrikesministeriet Anne Meskanen till biträdande chef för EU:s rådgivande insats EUAM Irak.Anne MeskanenDen civila krishanteringsinsatsen EUAM Irak (European Union Advisory Mission in support of Security Sector Reform in Iraq) stöder en reform av Iraks säkerhetssektor. Insatsens mandat är att genom rådgivning stödja de irakiska myndigheterna så att civilbefolkningens perspektiv beaktas i genomförandet av säkerhetssektorns reform.EUAM Irak bidrar med expertis om olika aspekter av reformen, till exempel om bekämpandet av terrorism, organiserad brottslighet, penningtvätt och korruption, om utvecklandet av gränssäkerheten, planering av verksamheten, de mänskliga rättigheterna, lagstiftning och personalförvaltning. Målet är en civil säkerhetssektor som är effektiv, följer principerna för god förvaltning, tillgodoser de mänskliga rättigheterna och åtnjuter befolkningens förtroende.I insatsen arbetar kring 60 experter från olika länder samt ca 25 lokalt anställda. Finland bidrar med 10 experter. Insatsens högkvarter ligger i Bagdad. Anne Meskanens kandidatur och utnämning är ett led i Finlands konsekventa politik för att stabilisera läget i Irak. Meskanen har gedigen erfarenhet av internationella uppdrag. Hon har bland annat varit Finlands ambassadör i Afghanistan, chef för ambassaden i Kosovo och biträdande ambassadchef i Damaskus. Meskanen har därtill arbetat vid FN-representationen i New York och vid Finlands ambassad i Rumänien.

Källa: Valtioneuvosto.fi