NordenBladet — De maximala boendeutgifter som beaktas vid beräkning av storleken på bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 0,9 procent vid ingången av 2021. Statsrådet utfärdade den 19 november en förordning om grunderna för bestämmande av bostadsbidraget för pensionstagare 2021. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.Enligt Folkpensionsanstaltens statistik har hyran för pensionstagare som bor i hyresbostad stigit från september 2019 till september 2020 med i genomsnitt 0,9 procent. Efter höjningen är de maximala boendekostnader som beaktas 6 804–8 433 euro per år beroende på i vilken kommun bostaden ligger.Beloppen av de separata vatten- och underhållskostnader som beaktas som boendeutgifter höjs. Som vattenkostnader beaktas nästa år månatliga kostnader på 29,81 euro. Som underhållskostnader beaktas 43,44 euro per månad. Beloppet av värmekostnaderna förblir detsamma som 2020, dvs. 1,32-1,60 euro i månaden per kvadratmeter.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att vissa av de ändringar i fråga om utkomstskydd för arbetslösa som gäller till utgången av 2020 ska fortsätta att gälla till utgången av mars 2021.Syftet med detta är att trygga löntagarnas försörjning i situationer där sysselsättningen upphör tillfälligt eller helt och hållet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin. De föreslagna lagändringarna innebär också att stödet för mottagandet av arbete och arbetskraftens regionala rörlighet fortsätter. Däremot föreslås giltigheten för undantagen i fråga om självriskdagar, arbetsvillkoret och maximitiden upphöra vid årsskiftet. Efter årsskiftet betalas det ingen arbetslöshetsförmån för den självrisktid som föreläggs i början av arbetslösheten, och för att uppfylla arbetsvillkoret krävs det som normalt 26 kalenderveckor arbete. Maximitiden för arbetslöshetsdagpenning börjar också löpa igen. Den enklare behandlingen av förmånsansökningar föreslås fortsättaVid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas före den 1 april 2021. Jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan fortsätter också. Arbetslöshetsförmåner kan också i fortsättningen betalas i förskott i större utsträckningArbetslöshetsförmån kan temporärt fortfarande betalas ut på basis av ansökan i förskott utan beslut för högst sex månader i stället för de normala två månaderna. Höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa fortsätter att gällaHöjningen från 300 euro till 500 euro i månaden av det skyddade beloppet vid jämkning av arbetslöshetsförmåner (från 279 euro till 465 euro under fyra kalenderveckor) fortsätter att gälla fram till utgången av mars 2021.Den kortare restiden i fråga om rörlighetsunderstöd hålls i kraftRörlighetsunderstöd kan fortfarande temporärt betalas för heltidsarbete, om personens dagliga resa till arbetet när anställningen inleds överstiger två timmar i stället för tre timmar som det föreskrivs normalt. Rörlighetsunderstöd kan betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som generaldirektör för Statistikcentralens söktes inom den utsatta tiden av 18 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts från och med den 1 februari 2021 för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Antti AhonenBror DahlstenPasi HenrikssonPäivi HutukkaMarianne HynninenAki JormanainenKirsi KellokangasTimo KoskimäkiJohanna Laiho-KauranneMikko LindholmMika MalirantaMikko MattinenJyrki NummelaIlpo NurminenLiisa RäsänenMarkus SovalaMarkus SyrjänenVille VertanenStatistikcentralen är ett ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde och det har till uppgift att sammanställa information till statistik och informationstjänster som kan utnyttjas av medborgare, företag, den offentliga förvaltningen och forskare. Statistikcentralen samordnar det nationella statistikväsendet samt medverkar i och samordnar Finlands internationella statistiksamarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den kompletterande budgeten tryggar de stora satsningarna på naturvården. Ett tilläggsanslag på 19,5 miljoner euro ska användas för de pågående projekten som försöker stoppa naturens utarmning.“Vår natur håller på att utarmas på grund av försämrade livsmiljöer. Nu ska vi verkligen försöka vända utvecklingen och restaurera värdefulla naturtyper, såsom myrar, vårdbiotoper, lundar, solexponerade miljöer, småvatten och fågelvåtmarker mer än någonsin tidigare. Det är viktigt att det arbete som kommit igång så bra fortsätter i samma takt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Till Helmi-programmet, som förbättrar de försämrade livsmiljöerna, anvisas ett tilläggsanslag på sju miljoner euro 2021. År 2020 har det gjorts utredningar och planer samt nödvändiga ändringar i bestämmelserna utöver de konkreta restaureringsåtgärderna. Nu kommer även de utmanande restaureringsprojekten igång i hela landet. När Helmi-programmets restaurerings- och vårdåtgärder har ökat, växer också Forststyrelsens arbetsmängd. Därför anvisas det ett tillägg på sex miljoner euro för Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter 2021. Pengar anvisas också för att främja naturskyddsområdenas hållbarhet och för att utveckla rekreationsanvändningens strukturer.För förvärv av naturskyddsområden reserveras ett tillägg på 6,5 miljoner euro nästa år. NTM-centralerna har rekryterat arbetskraft för skyddsområdesarbetet. Markägarnas växande intresse har ökat antalet skogar och myrar som de vill få skyddade och samtidigt har också antalet inrättade skyddsområden ökat.Stöd till Villmanstrand stads projekt Green Leaf För projektet Green Leaf 2021 reserveras 225 000 euro. Villmanstrand vann titeln European Green Leaf 2021 i en tävling som ordnades av Europeiska kommissionen.  Staden har målet att vara klimatneutral före 2030. Under Green Leaf-året ska staden ordna olika evenemang, internationella webbinarier, restaurering av naturobjekt samt verksamhet med kontaktgrupper.Satsningarna på att förebygga hyresgästernas ekonomiska problem fortsätterFör försöksprojektet ASTA som förebygger hyresgästernas ekonomiska problem anvisas 750 000 euro, vilket gör det möjligt att fortsätta projektet också 2021. Målet med projektet är att minska skulder och antalet vräkningar bland hyresgäster som har problem med att hantera sin ekonomi, återställa kreditvärdigheten och försäkringsbarheten samt att uppmuntra hushållen till bättre ekonomi- och livshantering.ASTA-projektet har utvecklat ekonomisk rådgivning för hyresgäster, vilket går ut på att det ekonomiska perspektivet ingår allt djupare i boenderådgivningen. Boenderådgivning är ett mycket effektivt sätt att minska bostadslöshet. I ASTA-projektet ordnar kommuner, hyreshusbolag och organisationer försök för att skapa och etablera lokala, multiprofessionella koncept för att förebygga hyresgästernas ekonomiska problem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen enades om kompletteringar i budgetpropositionen för 2021 torsdagen den 19 november. För Nödcentralsverket föreslås 0,5 miljoner euro för nödvändig utveckling av nödcentralsdatasystemet ERICA.Dessutom föreslår regeringen 1,181 miljoner euro för polisen och 0,290 miljoner euro för Gränsbevakningsväsendet för de extra hyreskostnader som genomförandet av Senatfastigheters lokalprojekt orsakar 2021. I fråga om polisen gäller det lokalerna vid polisinrättningen i Lappland i Rovaniemi och Polisstyrelsens lokallösning. I fråga om Gränsbevakningsväsendet gäller det Immolaområdet. Fortsatt verksamhet vid och nödvändig utveckling av Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot För inrikesministeriets omkostnader föreslås 0,170 miljoner euro för fortsatt verksamhet vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot. Under momentet för inrikesministeriets omkostnader har det anvisats anslag för utgifterna för kompetenscentrets beredskaps- och resiliensnätverk från 2017 till 2019. Avsikten är att nätverkets verksamhet ska fortsätta till den 31 augusti 2022.Tilläggsfinansiering till polisens teleavlyssningssystemFör en reform av polisens teleavlyssningssystem föreslås 1 miljon euro. För finansieringen av denna reform föreslogs 6 miljoner euro i den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020, och nu föreslås det en ytterligare investeringsfinansieringsandel för 2021. Teleavlyssningssystemet är ett viktigt informationssystem vid den operativa brottsbekämpningen, och det används i synnerhet när det gäller allvarlig brottslighet.För polisen föreslås också ett anslag på 0,443 miljoner euro för genomförandet av ändringen av SIS-förordningen.Regeringen föreslår anslagsminskningar under momenten för migrationDet föreslås att anslaget för asylutgifter minskas med sammanlagt 5,7 miljoner euro. Detta beror på det minskade antalet asylsökande till följd av coronaläget och det därigenom minskade behovet av mottagningsverksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt EU-kommissionens förslag ska medlemsstaterna som en tillfällig åtgärd kunna tillämpa en nollskattesats på leveranser av coronavirusvacciner och medicinska produkter för in vitro -diagnostik av coronaviruset (testförpackningar) samt på tillhandahållande av tillhörande tjänster. Dessutom kan medlemsstaterna provisoriskt tillämpa en reducerad skattesats på dessa testförpackningar och tillhörande tjänster.EU-kommissionen lade den 28 oktober fram ett förslag till ändring av direktivet om ett gemensamt system för mervärdesskatt.Lättnaden i skattebehandlingen gäller upphandlingar som gjorts både i hemlandet och i en annan medlemsstat. Ändringen gäller endast vacciner som godkänts av kommissionen eller en medlemsstat samt testförpackningar som uppfyller de krav på medicinska produkter som fastställs i unionsrätten. Åtgärderna kan tillämpas till utgången av 2022. En förlängning av tillämpningsperioden granskas vid behov på nytt före utgången av 2022.Regeringen sände en U-skrivelse om förslaget till riksdagen den 19 oktober. På grund av ärendets brådskande natur gavs riksdagen en E-skrivelse (EU2020/1577) före U-skrivelsen. U-skrivelser används i EU-ärenden då det är fråga om EU-lagstiftningsförslag eller andra förslag som omfattas av riksdagens behörighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen vill förbättra social- och hälsovårdens förmåga att bemöta olika störningssituationer och hot. Målet är att förenhetliga beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården och skapandet av en lägesbild och på så sätt bättre än för närvarande förbereda sig på riskerna på riksnivå.Regeringen överlämnade de förslag till ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som gäller beredskapsplanering till riksdagen den 19 november. Lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2021.Kommunerna och sjukvårdsdistrikten har redan nu en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen att göra upp regionala och lokala beredskapsplaner. Denna skyldighet kvarstår. 
Grunden för de regionala beredskapsplanerna är inte tillräckligt enhetlig, och därför har det i omfattande störningssituationer varit svårt att skapa en enhetlig lägesbild på riksnivå och mellan regionerna. Utvecklingsbehoven har konstaterats redan före coronapandemin. Under pandemin har behoven endast accentuerats i fråga om bland annat den materiella beredskapen.Enhetliga principer ska styra beredskapsplaneringenI propositionen föreslås bestämmelser om samarbetsstrukturen och det ansvar som ingår. Genom lagändringarna genomförs enhetliga principer och grunder för planeringen i fråga om beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården. I dem beaktas i synnerhet de centrala störningssituationer som överenskommits på riksnivå och hoten mot dem som fastställts i den nationella riskbedömningen. Störningssituationerna i den nationella riskbedömningen har indelats i hot och storolyckor som har samband med samhällets stabilitet, tekniken och logistiken samt hälsosäkerheten. Alla dessa berör direkt eller indirekt social- och hälsovården.Den riksomfattande enhetliga beredskapsplaneringen styrs av sjukvårdsdistrikten med universitetssjukhus inom fem geografiska specialupptagningsområden. Specialupptagningsområdena ska samarbeta sinsemellan och enligt enhetliga principer så att beredskapsplaneringen blir en riksomfattande helhet. För lägesbilden samlas information om bland annat servicesystemets funktion och belastning, personal- och materialresurser och stödtjänsternas funktion.Också beredskapen inom socialvården stärksEn enhetlig beredskapsplanering och skapandet av en lägesbild hör också till socialvårdens verksamhet. Till socialvårdslagen fogas en allmän skyldighet att vidta förberedelser som motsvarar bestämmelsen i beredskapslagen. En enhetlig beredskapsplanering för socialvården och hälso- och sjukvården ska göras så att kommunerna inom sjukvårdsdistriktets område utarbetar en gemensam plan under ledning av den myndighet som svarar för socialvården i den kommun där centralsjukhuset finns. Det organ som ansvarar för socialvården i kommunen ska på samma sätt som tidigare inom sitt eget område samla in och analysera information om sådana störningar och hot om störningar som äventyrar befolkningens sociala trygghet och välfärd samt genomförandet av socialvården. En enhetlig lägesbild skapas så att socialvården i städer med centralsjukhus samordnar lägesbilden av socialvården regionvis.Det tar tid att förnya processerna för att förbättra beredskapsplaneringen och lägesbilden, och det är viktigt att komma i gång med en enhetlig verksamhetsmodell. Avsikten är att genomföra en enhetlig beredskapsplanering som omfattar hela landet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 19 november 2020 överlämnade regeringen ett förslag till komplettering av budgeten för 2021 till riksdagen.Regeringen föreslår ett anslagstillägg på 25 miljoner euro för främjande av gång och cykling. För investeringsprogrammet för gång och cykeltrafik, dvs. för understöd till kommunerna, finns då 28,5 miljoner euro att tillgå 2021.Kommunikationsminister Timo Harakka anser att gång och cykling spelar en viktig roll både med tanke på miljön och hälsan.– Regeringen önskar att kommunerna även i fortsättningen ska ha möjlighet att förbättra förhållandena för gång och cykling runt om i landet. Detta är ett effektivt sätt att öka den hållbara rörligheten och människornas välbefinnande, säger minister Harakka.Staten stöder i år en förbättring av förhållandena för gång och cykling i kommunernas gatunät med ett rekordstort belopp, 31,5 miljoner euro. Avsikten är att understödsbesluten ska fattas före utgången av 2020.I år har kommunerna för första gången kunnat ansöka om statsunderstöd för utarbetning av program för att främja gång och cykeltrafik. Understöd kan sökas fram till utgången av november.Målet med programmet för att främja gång och cykling är att öka gång- och cykeltrafiken med 30 procent fram till 2030. Samtliga dessa åtgärder bidrar till att uppnå målet.Stöd för väghållningen av enskilda vägar och rådgivning och handledningRegeringen föreslår ett tilläggsanslag på 17 miljoner euro till bidrag för enskilda vägar. Totalt föreslås ett anslag på 30 miljoner euro för bidrag för enskilda vägar 2021. Bidraget kan anvisas för väghållning av enskilda vägar, för rådgivning och vägledning av väglag och för produktion av material och tjänster som stöder den samt för utvecklings-, planerings- och forskningsarbete som gäller enskilda vägar.Flygtrafiken till landskapsflygfälten tryggas också i coronaviruslägetPå grund av coronan föreslår regeringen ett anslag på 11,5 miljoner euro för 2021 för stödjande av landskapens flygförbindelser.Framställan baserar sig på ett förslag från arbetsgruppen som utrett flygtrafiken till landskapen. Arbetsgruppen som letts av statssekreterare Pilvi Torsti föreslog i sin slutrapport i september 2020 att staten ska köpa flygtrafik till flygplatserna i Karleby, Joensuu, Kajana, Jyväskylä och Kemi fram till utgången av 2021.Transport- och kommunikationsverket har inlett beredningen av en konkurrensutsättning i anslutning till upphandlingen av flygtrafiktjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet vill fortsätta med utbetalningen av matpenning också till beväringar som inleder sin tjänstgöring i januari 2021. Orsaken till detta är de fortsatta undantagsarrangemangen i truppförbanden på grund av coronapandemin.

För att täcka kostnaderna för matpenningen föreslår regeringen att anslagen för försvarsministeriets förvaltningsområde höjs med 7,1 miljoner euro i den kompletterande budgetpropositionen för 2021.

På grund av undantagsarrangemangen har truppförbanden delat in sina beväringar i tre grupper som turvis är i garnisonen och lediga. Sedan den 13 mars 2020 har matpenning betalats till beväringarna utöver dagpenningen under lediga perioder, då de inte har möjlighet till bespisning på garnisonen. Matpenningen uppgår till 13,50 euro per dag och beväringarnas försörjning tryggas genom den.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi