NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Leif Schulman till tjänsten som generaldirektör för Finlands miljöcentral för tiden 11.1.2021–31.10.2025. Utöver tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete på miljöområdet tillhandahåller Finlands miljöcentral experttjänster och är tillstånds- och tillsynsmyndighet bland annat i ärenden som gäller internationella avfallstransporter och internationell handel med hotade växter och djur.Filosofie doktor Leif Schulman har sedan 2010 arbetat som direktör för Naturhistoriska centralmuseet Luomus. Tidigare har Schulman bland annat arbetat som enhetschef vid Luomus, som direktör och intendent vid Helsingfors universitets botaniska trädgård och som forskare vid Åbo universitet.Tjänsten som generaldirektör blev ledig när Lea Kauppi, långvarig generaldirektör för Finlands miljöcentral, gick i pension. Tjänsten söktes av 22 personer inom utsatt tid.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att vissa av de lagändringar som rör arbetslöshetsförmånerna för permitterade och företagare samt arbets- och näringsbyråernas verksamhet ska fortsätta att gälla. Syftet med de temporära ändringarna är att trygga företagarnas och den permitterade personalens utkomst samt att underlätta behandlingen av utkomstskyddsärenden när coronaviruspandemin fortsätter.Regeringen lämnade en proposition till riksdagen den 19 november 2020. De tidigare temporära lagändringarna gäller fram till utgången av 2020. En del av dem kommer nu att förlängas. Propositionen hänför sig till en kompletterande budgetproposition för 2021.Studier påverkar inte den permitterade personens utkomstskydd för arbetslösaPermitterade personer har temporärt kunnat heltidsstudera utan att detta påverkat arbetslöshetsförmånen. Regeringen föreslår att lagändringen fortsätter att gälla fram till den 31 december 2021. Ändringen gäller den permitterade personal vars permittering har börjat den 16 mars 2020 eller därefter.Ändringen gör det enklare för de permitterade som studerar vid sidan av arbetet att söka och få arbetslöshetsförmån för permitteringstiden när arbets- och näringsbyrån inte bedömer om studierna är del- eller heltidsstudier.Företagare kan få arbetsmarknadsstöd till utgången av marsFöretagare har haft möjlighet att få temporärt arbetsmarknadsstöd om huvudsysslan i företaget har upphört på grund av coronaviruspandemin. Regeringen föreslår att bestämmelsen fortsätter att gälla fram till den 31 mars 2021.Betalning av arbetsmarknadsstöd till en person förutsätter att personen anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och att byrån ger Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om hens rätt till arbetsmarknadsstöd. Folkpensionsanstalten har betalat arbetsmarknadsstöd till sammanlagt cirka 42 500 företagare i april-september 2020.Flexibilitet på arbets- och näringsbyråerna för att undvika arbetstopparPå grund av coronapandemin har arbets- och näringsbyråerna kunnat ordna regelbundna intervjuer med arbetssökande på ett mer flexibelt sätt än vanligt. Intervjuer har ordnats när jobbsökningen inletts endast för de arbetssökande som har varit i ett särskilt stort behov av dem.  Regeringen föreslår att ändringen fortsätter att gälla fram till den 31 januari 2021.Även bestämmelsen om att en arbetslös arbetssökande inte förlorar rätten till arbetslöshetsförmåner på grund av att hen inte följer sysselsättningsplanen förlängs fram till den 31 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning genom vilken Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar sätts i kraft i Finland. Det handlar om den första rättsligt bindande internationella konventionen om handlingars offentlighet.Konventionen träder i kraft den 1 december 2020. Finland antog den redan 2015, men konventionen har väntat på det nödvändiga antalet ratifikationer som behövs för att den ska kunna träda i kraft internationellt.Genom konventionen tryggas rätten att få tillgång till myndigheters handlingar. Finlands lagstiftning överensstämmer redan nu med konventionen, men förbindelse till den har en särskild betydelse när det gäller att stöda öppenheten och därigenom demokratin i Europa.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att strafflagens bestämmelse om åtalsrätt för olaga hot ändras. Olaga hot ska höra under allmänt åtal om gärningen riktas mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag.Enligt propositionen får åklagaren väcka åtal för olaga hot om gärningen har riktats mot en person som arbetar till exempel inom kundbetjäning, förvaltning, social- och hälsovård, handel, undervisning eller justitie- och polisförvaltning. Bestämmelsen gäller också hot som riktas mot bland annat forskare, journalister eller konstnärer. Det saknar betydelse om olaga hot begås på offrets arbetsplats eller till exempel per e-post eller i sociala medier.När det gäller offentliga förtroendeuppdrag ska tillämpningsområdet omfatta till exempel kommunfullmäktige och kommunstyrelser, medlemmar i kommunala nämnder, direktioner och delegationer, riksdagsledamöter samt andra personer med offentliga förtroendeuppdrag.Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hans eller hennes personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara. I nuläget får åklagaren i princip väcka åtal för olaga hot endast om målsäganden yrkar på straff. Åklagaren får också väcka åtal om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver det.Också när det är fråga om ett brott som hör under allmänt åtal, förutsätts det att gärningen ska polisanmälas för att den ska bli föremål för undersökning. Brottet kan redan för närvarande anmälas till polisen av vem som helst, till exempel av arbetsgivaren.Reformen effektiviserar ingripandet i riktade trakasserier och andra former av olaga hotEn utvidgning av åtalsrätten för olaga hot förbättrar offrets ställning och myndigheternas möjligheter att ingripa i olaga hot. Lagändringen betonar att det inte är godtagbart att hota en person i en arbetsuppgift eller ett offentligt förtroendeuppdrag med våld eller något annat brott. Ändringen kan också bidra till att minska antalet olaga hot i den offentliga debatten och i synnerhet i sociala medier.Propositionen är ett led i genomförandet av det mål i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering som gäller att effektivare än i dag ingripa i systematiska och riktade trakasserier eller hot som äventyrar yttrandefriheten eller hotar myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beviljade torsdagen den 19 november behovsprövade höjningar av statsandelen för 2020. 66 kommuner understöds med sammanlagt 60 miljoner euro.I år ansökte 149 kommuner om höjning av statsandelen och det ansökta beloppet var sammanlagt nästan 346 miljoner euro. 66 kommuner beviljades höjning av statsandelen. År 2019 uppgick antalet sökanden till 89 stycken, av vilka 21 fick stöd och det utdelade stödet var 10 miljoner euro.  ”Det rekordstora antal som sökte och tar emot prövningsbaserat stöd visar hur exceptionellt läget är. Coronan har påverkat även större städer, några av dem finns bland mottagarna. Vid beviljandet av stöd har vi följt både tidigare bekanta kriterier och beaktat effekterna av coronan och de coronarelaterade stöd som redan betalats ut”, berättar kommunminister Sirpa Paatero.Beviljandet av stöd grundar sig på en helhetsbedömningBehovsprövad höjning av statsandelen kan beviljas kommuner som på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Dessutom beaktas de särskilda lokala förhållandena. Kommunerna motiverade höjningsbehovet bland annat med den försämrade ekonomiska situationen, de inkomstförluster och tilläggskostnader som coronaepidemin orsakat, den allmänna minskningen av skatteinkomsterna, ökningen av underskotten i boksluten och problemen med balanseringen av dem, nedskärningarna i statsandelarna, förändringar i servicebehovet samt exceptionella och oförutsedda utgifter inom social- och hälsovården. Kommunerna jämfördes förutom med de motiveringar som de lade fram i ansökan också med nyckeltal som beräknats utifrån boksluten för 2018–2019. Utifrån de ekonomiska nyckeltalen placerades de ansökande kommunerna på samma startlinje. Uppgifterna i boksluten för 2019 prioriterades i besluten. Urvalskriterierna fokuserade på de uppgifter som kommunen lämnat i sin ansökan i synnerhet gällande utvecklingen av ekonomin 2020, de faktorer som påverkar den och deras betydelse för den kommunala ekonomin. Som bedömningskriterier användes dessutom kommunens åtgärder för att stävja utgiftsutvecklingen, skatteredovisningar som skatteförvaltningen meddelat kommunerna samt andra stöd som betalats till kommunerna år 2020. Höjningar beviljades framför allt sådana kommuner vilkas ekonomi redan under 2020 påverkades avsevärt av de nämnda faktorerna. ”Det beslutades i samband med den 4:e tilläggsbudgeten i juni att beloppet av den behovsprövade statsandelen utökas i samband med andra kommunala stöd och understöd som staten betalar. Situationen är ny för alla och den har förändrats och förändras ännu under hösten. Kommunerna har haft en central roll när det gäller att klara epidemin på ett gott sätt. Syftet med de statliga stöden har varit att göra det möjligt att upprätthålla servicen på olika håll i Finland”, säger kommunministern.Plan för balansering av ekonomin ett villkor för förhöjningEtt villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen antagit en plan för att balansera kommunens ekonomi. Planen skulle fogas till ansökan. Statsandelsmyndigheten kan också ställa andra villkor som gäller kommunens ekonomi för beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen. Höjningen avses utgöra en del av kommunens egna saneringsåtgärder som kommunen bör bereda sig för oberoende av höjningen. Höjningen får inte leda till en motsvarande ökning av utgifter som kommunen beslutar om. Höjningarna betalas till kommunerna före utgången av detta år. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 19 november att inreserestriktionerna fortsätter fram till den 13 december 2020. Epidemiens accelerationsfas fortsätter och skillnaderna i epidemiläget mellan Finland och det övriga Europa är stora. Det är således inte motiverat att lätta på begränsningarna innan de kompenserande åtgärder som är under beredning finns att tillgå i tillräcklig utsträckning.I beslutet tillämpas gränsvärdet 25 nya sjukdomsfall per 100 000 personer under de föregående 14 dagarna. Detta gäller Schengenländerna, de EU-länder som inte hör till Schengenområdet och Förenade kungariket.Begränsningarna i trafiken över de inre gränserna ändras inteMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som hör till Schengenområdet. Inreserestriktionerna i trafiken över de inre gränserna gäller i trafiken mellan Finland och Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, med vissa undantag.Den dagliga trafiken mellan gränsorterna vid landgränserna mellan Finland och Sverige är dock möjlig,  likaså pendlingstrafik eller trafik på grund av andra nödvändiga skäl mellan gränsorterna vid Finlands och Norges landgräns. Från Sverige och Estland kan man dessutom pendla till arbete i Finland utan att det krävs karantän i 10 dygn på eget initiativ. Fritidsbåtstrafiken från EU-länderna och Schengenländerna till Finland begränsas inte heller.Vid de inre gränserna möjliggör inreserestriktionerna, bortsett från de undantag som nämns ovan, endast återresor till Finland, transittrafik, arbetsresor och resor på grund av andra nödvändiga skäl. De som anländer till landet rekommenderas att hålla sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.Små ändringar i begränsningarna i trafiken över de yttre gränsernaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som inte hör till Schengenområdet. Från och med den 23 november återinförs inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna för invånare i Uruguay i trafiken från Uruguay till Finland. Inga andra ändringar görs i beslutet av den 5 november.Inreserestriktionerna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Japan, Nya Zeeland, Rwanda, Singapore, Sydkorea och Thailand i fråga om invånarna i dessa länder.Inreserestriktionerna avvecklas också för invånare i Kina och i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao som reser från dessa områden till Finland, förutsatt att Europeiska unionens råd konstaterar att ömsesidigheten tillgodoses tillräckligt.Från följande europeiska länder kan man fortfarande komma till Finland på arbetsresa eller av någon annan nödvändig orsak: Andorra, Bulgarien, Cypern, Förenade kungariket, Irland, Kroatien, Monaco, Rumänien och San Marino. Dessa länders inreserestriktioner motsvarar begränsningarna i trafiken över de inre gränserna. De som reser in i landet rekommenderas att på eget initiativ hålla sig i karantän i 10 dygn.När det gäller övriga länder som inte hör till Schengenområdet möjliggör inreserestriktionerna endast återresor till Finland och andra EU- och Schengenländer, transittrafik på Helsingfors-Vanda flygplats och annan nödvändig trafik. Dessutom rekommenderas det att de som anländer till landet håller sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga resor till riskländerEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker resor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner.Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan och beakta de karantän- och testningsrekommendationer som gäller vid återkomsten till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 19 november utnämnde statsrådet juris kandidat Robin Lardot att fortsätta som chef för Centralkriminalpolisen. Tjänsten tillsätts för perioden 1.12.2020–30.9.2025.Robin Lardot har varit chef för Centralkriminalpolisen sedan 2013. Han har omfattande erfarenhet av krävande ledningsuppgifter inom polisen och av att genomföra utvecklingsprojekt. Lardot har ansvarat för många viktiga utvecklingsprojekt som gäller hela polisförvaltningen, såsom utbildningsprojektet Ponnistus, beredningen av åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt beredningen av strategin för bekämpning av organiserad brottslighet. Dessutom har Lardot i egenskap av chef för Centralkriminalpolisen inlett och ansvarat för flera utvecklingsprojekt vid Centralkriminalpolisen, såsom inrättandet av polisens central för bekämpning av cyberbrott, vittnesskyddsprogrammet och utvecklandet av Centralkriminalpolisens tjänster.– Även om den organiserade brottsligheten fortfarande är betydande, ökar it-brottsligheten, och även den traditionella brottsligheten flyttar allt mer till nätet. Dataintrång, bedrägerier, identitetsstölder och riktade trakasserier på nätet är redan en del av vardagen. Dessa utmaningar i att svara på ändringar i omvärlden fortsätter också under de kommande åren. Dessutom måste myndigheterna kunna sörja för att rättigheterna för särskilt utsatta grupper tryggas. Detta förutsätter att Centralkriminalpolisen även i fortsättningen samarbetar målmedvetet och effektivt med samarbetsparterna, säger Robin Lardot.Tidigare har Lardot varit biträdande chef för Centralkriminalpolisen 1999–2003. Dessutom har han annan långvarig erfarenhet av olika uppgifter vid Centralkriminalpolisen, bland annat som kriminalöverinspektör och kriminalkommissarie. Åren 2010–2013 var Lardot polisdirektör vid enheten för brottsbekämpning vid Polisstyrelsen och åren 2003–2009 polisöverinspektör vid inrikesministeriet. Chefen för Centralkriminalpolisen leder, utvecklar och övervakar Centralkriminalpolisens verksamhet och svarar för verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket och dess personal samt för verksamhetens resultat. Dessutom ska chefen för Centralkriminalpolisen bland annat avtala om ämbetsverkets resultatmål och anslag med Polisstyrelsen, fastställa ämbetsverkets strategiska riktlinjer och svara för Centralkriminalpolisens nationella och internationella samarbete med referensgrupper. Det har gjorts en omfattande säkerhetsutredning av chefen för Centralkriminalpolisen och ingåtts ett karensavtal enligt statstjänstemannalagen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi