NordenBladet — Den 23 november ska EU:s utvecklingsministrar diskutera partnerländernas skuldsättning och skuldlättnader. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland vid den informella videokonferensen.Som en följd av coronapandemin har det ekonomiska läget förvärrats, vilket har ökat skuldkrisen i utvecklingsländerna. Därför har utvecklingsländernas skuldsättning fått internationell uppmärksamhet igen.  ”Finland betonar att det ligger i alla EU-medlemsländers intresse att säkerställa att utvecklingsländerna har en hållbar skuldsättning. Man måste beakta både Kinas och den privata sektorns roll, och uppmuntra dem att delta i talkot”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. EU:s utvecklingsministrar ska också diskutera om jämställdhet och om hur kvinnors egenmakt kan främjas i alla yttre förbindelser. EU har en ny handlingsplan för jämställdhet i EU:s yttre förbindelser, Gender Action Plan, som publiceras den 24 november. I år är det 25 år sedan man antog Pekings handlingsplan för kvinnors rättigheter och 20 år sedan man antog FN:s resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet”. ”Varje kvinna och flicka har rätt att bestämma om sin kropp och sexualitet och fatta egna beslut i frågor som berör graviditet och födsel. Att den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna gällande detta finns med i handlingsplanen främjar verkställandet av planen. Det är också viktigt att handlingsplanen omfattar alla yttre förbindelser. Finland följer FN:s resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och fortsätter arbetet med att stärka kvinnors roll i fredsprocesser”, konstaterar minister Skinnari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett Försvarsmaktens logistikverk fullmakt att med två företag i den nordiska ammunitionskoncernen, inhemska Nammo Lapua Oy och Nammo Vihtavuori Oy, underteckna ett strategiskt partnerskapsavtal.Det strategiska partnerskapsavtalet mellan Försvarsmakten, Nammo Lapua Oy och Nammo Vihtavuori Oy är en uppgörelse som gäller alla beredskapstillstånd och produktionen av ammunition och explosiva varor, med vilken man säkerställer grunden för den inhemska försörjningsberedskapen inom sektorn för ammunition och explosiva varor.Genom det strategiska partnerskapsavtalet etableras det långvariga samarbetet mellan Försvarsmakten och Nammo-koncernens inhemska bolag. Det har funnits tydliga tecken på ett partnerskap redan sedan 2014 då försvarsförvaltningen ingick ett försörjningsberedskaps- och partnerskapsavtal som berörde hela Nammo-koncernen.Det strategiska partnerskapsavtalet gäller tills vidare, och totalvärdet av upphandlingarna som ska göras på basis av det är cirka 20 miljoner euro/år. Detta inkluderar inte mervärdesskatt.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 20 november behandlade EU-ministerutskottet förordningen om den fleråriga budgetramen, kommissionens nya handlingsplan för kapitalmarknadsunionen samt två meddelanden som ingår i den europeiska gröna given.EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om den politiska kompromiss som rådet och Europaparlamentet nådde om förordningen om den fleråriga budgetramen den 10 november. Finland kan godkänna den politiska kompromissen. Efter att Europeiska rådet i juli enades om budgetramen och återhämtningspaketet har det tyska ordförandeskapet fortsatt arbetet med att färdigställa de förordningar som ingår i paketet. Det gäller förutom budgetramförordningen också bland annat förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget, rådets beslut om Europeiska unionens egna medel samt inrättandet av ett återhämtningsinstrument för EU.EU-ministerutskottet behandlade också kommissionens handlingsplan för att fördjupa kapitalmarknaden i EU och fastställde Finlands grundläggande ståndpunkter i fråga om den. I handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen redogör kommissionen för metoder och sätt att fördjupa och integrera unionens inre marknad när det gäller att effektivt mobilisera kapital.Dessutom behandlade ministerutskottet kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet. Staregin utgör en del av den europeiska gröna given, och syftet med den är att säkerställa ett effektivare skydd av människors hälsa och miljön mot skadliga kemikalier. Åtgärderna i strategin omfattar flera lagstiftningsinitiativ som gäller flera olika verksamhetssektorer. Lagstiftningsförslagen kommer att läggas fram under 2021–2024. Finland anser det vara viktigt att EU:s nya kemikaliestrategi för hållbarhet är en ambitiös och omfattande helhet som syftar till att stärka skyddet av människors hälsa och miljön samt främjar innovationer och på så sätt stöder en övergripande omställning till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Finland förespråkar ett horisontellt grepp och en bred inriktning av åtgärderna på olika samhällssektorer.EU-ministerutskottet behandlade också kommissionens meddelande om den så kallade renoveringsvågen, som också utgör en del av den europeiska gröna given. Syftet med meddelandet är att åtminstone fördubbla den årliga takten för energirenoveringar av bostadshus och andra byggnader fram till 2030 och att främja långtgående energirenoveringar. Finland understöder kommissionens mål, som i första hand bör ställas upp på EU-nivå så att ländernas särdrag beaktas i lösningen. Finland ser positivt på kommissionens princip ”energieffektivitet först”, men betonar att också energieffektiviteten hos byggnadsdelar och tekniska system samt hela energisystemet bör beaktas ur ett brett perspektiv.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:•    Videokonferens med utvecklingsministrarna den 23 november
•    Videokonferens med ministrarna med ansvar för konkurrenskraftsfrågor (forskning och innovation) den 27 novemberUtvecklingsministrarna kommer att diskutera främjandet av jämställdhet inom utvecklingspolitiken och i EU:s yttre förbindelser samt hållbar skuldsättning i utvecklingsländerna. Konkurrenskraftsministrarna ska å sin sida diskutera de mål för medlemsländernas investeringar i forskning och utveckling som kommissionen ställt upp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet ordnade i onsdags ett omfattande webbinarium om CAP-reformen. På webbinariet gavs flera lägesöversikter över beredningen. Antalet deltagare var närmare 1 200. Presentationerna finns tillgängliga som en helhet. Jord- och skogsbruksministeriet håller på att utarbeta svar på många av de frågor som ställdes på webbinariet. De publiceras under de närmaste dagarna på ministeriets webbplats CAP27. Förvaltningens och sektorns arbetsgrupper fortsätter att arbeta med den nationella GJP-planen. EU-länderna enade i oktober om en gemensam ståndpunkt om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, det vill säga CAP. Förhandlingarna mellan kommissionen, rådet (jordbruk) och Europaparlamentet inleds gradvis och CAP-reformen förväntas börja gälla vid ingången av 2023.Ett nytt element i CAP är de nationella CAP-planerna. Finlands plan bereds i arbetsgrupper. Planen sänds förmodligen på remiss 2021. EU-kommissionen förväntas behandla och godkänna den nationella planen i slutet av 2022.Det finns en övergångsperiod på två år mellan CAP:s pågående period, som löper ut i slutet av året, och den nya perioden. Under denna tid fortsätter verksamheten normalt.Finansieringsobjekten är desamma som nu, men medlen kommer från den nya perioden.   
EU nådde i somras ett avtal om en budgetram som också fastställer beloppet av CAP-finansieringen.Återhämtningsstöd för många åtgärderEtt av webbinariets teman handlade om  användningen av EU:s återhämtningsstöd inom jordbruket. Återhämtningsstöd kan användas bland annat för jordbruks- och företagsinvesteringar, bredband och digitala projekt, åtgärder för att främja cirkulär ekonomi, ekologisk produktion, djurens välbefinnande och innovationsprojekt.Gaias affärsverksamhetsdirektör Mari Saario presenterade en bedömning av miljökonsekvenserna av EU:s framtida jordbrukspolitik som jord- och skogsbruksministeriet hade beställt. Enligt henne beror konsekvenserna på den enskilda jordbrukarens val. Hur många jordbrukare som förbinder sig till miljöstödssystemen och tar till vara på möjligheterna att göra saker på ett mer hållbart sätt är av ännu större betydelse, sade Saario.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN:s barnfond Unicef utarbetar i samarbete med Finland internationella spelregler för användningen och utvecklingen av artificiell intelligens som gäller barn.Anvisningarna ska hjälpa stater, kommuner och företag så att lösningar som utnyttjar artificiell intelligens fungerar på ett sätt som tryggar barnens bästa. Bild: UnicefGlobalt sett är en tredjedel av Internetanvändarna barn under 18 år. Artificiell intelligens är närvarande i barnens liv på många sätt i form av interaktiva leksaker, videospel och mobilappar.Den snabba utvecklingen medför hisnande möjligheter för barn, till exempel när det gäller att främja lärande, hälsa och säkerhet. Samtidigt medför den många utmaningar, till exempel kränkningar av privatlivet, ojämlikhet vad gäller digitala kunskaper och frågor om hur de data som samlas in påverkar barnens framtid. Om det är svårt för vuxna att hålla koll på de spår de lämnar i den virtuella världen, är det ännu svårare för barn – och ansvaret bör inte ligga på barnens axlar.”Så som ofta när det gäller snabba teknisk utveckling är det en utmaning att hänga med i förändringen och säkerställa att artificiell intelligens tjänar oss på ett människoorienterat sätt”, säger utrikesministeriets innovationsambassadör Jarmo Sareva.”Människan har rätt till sin barndom, som ett speciellt livsskede. Om artificiell intelligens till exempel försämrar förutsättningarna för ett självständigt liv genom att produktifiera barndomen, är det inte rätt utveckling. Barn är mer sårbara än vuxna och därför behövs denna typ av särskilda anvisningar.”De internationella riktlinjer som nu utarbetas är de första i sitt slag. Syftet är att hjälpa stater, kommuner, företag och andra aktörer som använder och utvecklar artificiell intelligens, att beakta barnens behov och rättigheter. Under beredningen av anvisningarna har också barn och ungdomar fått komma till tals.Finländare testar anvisningarnaFinland är en naturlig samarbetspartner för Unicef tack vare sitt kunnande och sin erfarenhet. Finland hör till de första länderna som har publicerat en nationell strategi för artificiell intelligens och har också tidigare stött Unicefs innovationsprogram och innovationsfond.I utvecklingen och testningen av anvisningarna om artificiell intelligens deltar flera finländska användare. Deras erfarenheter hjälper att finslipa anvisningarna.”Olika typer av aktörer och verksamhetsmiljöer runt om i världen har valts ut för testningen. Till exempel Helsingfors universitetssjukhus hade redan fungerande virtuella program som lämpar sig väl för pilotförsök med dessa anvisningar”, berättar Sareva.Finländska innovationer som deltar i testningen är dialogroboten Milli som svarar på frågor om barns psykiska hälsa och kan hjälpa en ung person att bedöma hur allvarliga symtomen är och att få hjälp, och mobilappen Chilla som erbjuder övningar, tips och kamratstöd mot stress och spänning. I testningen deltar också programmet Nuora, som utvecklats av Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote och Fujitsu Finland för att föregripa och bekämpa risken för utslagning bland unga och en mobilapp som utvecklats av startupföretaget Someturva för barn, unga och vuxna som utsatts för trakasserier i sociala medier.Anvisningarna testas förutom i Finland också i Sverige, Storbritannien, Japan, Malta, Chile, Förenta staterna, Rwanda, Nigeria och Sierra Leone. Utifrån användarnas erfarenheter färdigställs anvisningarna och offentliggörs vid en internationell konferens i Helsingfors i slutet av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har inlett remissförfarandet för sin fjärde rapport om genomförandet av ett undertecknat protokoll om registret över utsläpp och överföringar av föroreningar (PRTR). Protokollet hänför sig till Århuskonventionen. Syftet med protokollet är att underlätta medborgarnas tillgång till information genom att i varje konventionsstat införa ett enhetligt, integrerat och landsomfattande register över utsläpp och överföringar av föroreningar.Via registret kan medborgarna delta i beslutsfattandet gällande miljöskydd och bidra till att minska eller förhindra uppkomsten av utsläpp.I rapporten behandlas bland annat de lagstiftningsåtgärder, tekniska åtgärder och tillvägagångssätt man tillämpat för att trygga protokollets mål i Finland.Finland rapporterar om genomförandet av PRTR-protokollet vart fjärde år. Rapporterna publiceras på protokollets webbplats och sekretariatet sammanfattar alla parters rapporter inför protokollets fjärde partsmöte, som hålls i oktober 2021.Skriftliga kommentarer om rapporten kan skickas till adressen [email protected] senast den 2 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland ordnar i samarbete med FN och Afghanistans regering en givarkonferens för Afghanistan måndagen och tisdagen den 23–24 november. Konferensen på ministernivå ordnas mitt i en historisk fredsprocess. Det är nödvändigt att det internationella stödet fortsätter för att fredsprocessen ska kunna lyckas och freden byggas på en stadig grund. Utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland vid mötet. På grund av coronarestriktionerna ordnas evenemanget virtuellt från Genève.”Under de rådande förhållandena är det en stor prestation av Finland att genomföra konferensen. Nu är det viktigt att stödja Afghanistan – betydande resultat har redan uppnåtts med internationellt och finländskt stöd. Det internationella stödet och det långsiktiga engagemanget för Afghanistan är viktigare än någonsin”, betonar Janne Taalas, som är Finlands särskilda sändebud vid Afghanistan-konferensen.Finland stöder, betydande resultat har uppnåttsFinland stöder Afghanistan genom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och civil och militär krishantering. Finland verkar i landet som en del av Europeiska unionen och det internationella samfundet. Finland främjar starkt kvinnornas och flickornas rättigheter i Afghanistan.Med internationellt och finländskt stöd har man hittills uppnått betydande resultat i Afghanistan till exempel när det gäller skolgång och hälsa. Antalet barn som går i skola har nästan tiodubblats och 40 procent av eleverna är flickor, det förväntade antalet levnadsår har stigit till nästan 60 och 80 procent av människorna omfattas av hälsovårdstjänster.Konferensen, som ordnas på måndag och tisdag, kan följas i direktsändning på FN:s webbplats och evenemanget tolkas till alla de sex officiella FN-språken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat inte bara den allmänna lägesbilden av ekonomin utan också statens riskposition, bedöms det i finansministeriets risköversikt.Statens ansvar har ökat redan under en längre tid. Statens direkta ansvar har ökat betydligt under de senaste dryga tio åren såväl nominellt som i förhållande till samhällsekonomins storlek. Statsskulden uppgick ännu år 2008 till ca 54 miljarder euro, medan det i slutet av förra året redan var över 106 miljarder euro.En motsvarande kraftig ökning kan ses i de borgen och garantier som staten beviljat. I slutet av förra året överskred statsborgen och statens garantier 60 miljarder euro, medan ansvarsstocken var cirka 23 miljarder euro för tio år sedan.Kommunernas ansvar har också ökat under en längre tidStatens totala riskexponering har också försämrats av utvecklingen av s.k. dolda exponeringar. Dolda exponeringar är inte juridiskt bindande för staten, men på grund av politiska och samhälleliga faktorer förväntas staten dock bära ansvaret för dem i sista hand. En av statens viktigaste dolda exponeringar hänför sig till lokalförvaltningen. Kommunernas ansvar har, i likhet med staten, ökat under en längre tid. Kommunernas lånestock har tredubblats på knappa 20 år till över 18 miljarder euro i slutet av fjolåret. Kommunernas borgensansvar ligger också på en betydligt högre nivå än för ett decennium sedan.  Coronakrisen har försämrat statens risktolerans ytterligareCoronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat den allmänna lägesbilden inom ekonomin och statens riskposition.Den försvagade ekonomiska utvecklingen och de olika stödåtgärder som syftar till att lindra de negativa effekterna av coronan inom olika ekonomiska delområden har ökat statens upplåning. Statens nettoupplåning ökar till nästan 20 miljarder euro i år. Statsskulden översteg 120 miljarder euro i höstas. Coronakrisen har också gett upphov till ytterligare behov i miljardklass när det gäller statliga borgen och garantier såväl nationellt som inom EU. Kommunerna har dessutom drabbats allt hårdare av krisen och de har anvisats stöd i tilläggsbudgetarna. Nödvändigt med beredskap inför kommande kriserStatens förmåga att reagera på ekonomiska överraskningar har under de senaste åren försämrats av den omfattande och kraftiga ökningen av ansvar samt av de svaga tillväxtutsikterna på längre sikt. Statens åldersrelaterade utgifter ökar också kontinuerligt.Coronakrisen och dess följdverkningar har försvagat statens risktolerans ännu mera än tidigare. Det blir svårt att stoppa ökningen av ansvar efter krisen, men det är ändå nödvändigt att förbereda sig inför kommande kriser.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.I utredningen studerades effekterna av olika klimatpolitiska åtgärder på den nationalekonomiska utvecklingen och inkomstfördelningen mellan hushållen med hjälp av en dynamisk beräkningsmodell för allmän jämvikt (CGE-modellen). Den kompletterades av en mikrosimuleringsmodell för hushållen. Studien omfattade förutom det ekonomiska referensscenariot sex alternativa scenarier för olika utsläppsminskningar. Med referensscenariot avses de åtgärder som hade fastställts fram till slutet av 2019 och den ekonomiska utveckling som följer av dessa.Enligt resultaten kan de samhälleliga kostnaderna av utsläppsminskningarna sannolikt minskas genom att de kompenseras exempelvis med lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster. Kompensationerna har effekter för såväl konsumenternas köpkraft som arbetskraftsutbudet och investeringarna. De påverkar även hur de ekonomiska kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan hushållen.Utredningen är högaktuell med tanke på Finlands klimatpolitiska mål. En viktig fråga när det gäller att uppnå målen är på vilket sätt kostnaderna för koldioxidskatter och andra klimatåtgärder kan kompenseras så att de negativa ekonomiska effekterna blir så små som möjligt samtidigt som åtgärdernas styrningseffekt inte minskar. Även inkomstfördelningseffekterna spelar en viktig roll när man försöker hitta politiskt godkännande för klimatåtgärderna.De sex scenarierna beskriver olika klimatåtgärders effekterI utredningen jämförs det framtida ekonomiska referensscenariot i Finland med sex alternativa scenarier inom vilka ytterligare klimatpolitiska åtgärder vidtas. Scenarierna ärscenariot för drivmedelsskatt,scenariot för drivmedels- och bilskatt,scenariot för torvskatt,scenariot för el- och uppvärmningsskatt,samverkningarna av scenarierna 1–4 samtscenariot för koldioxidskatt på konsumtion.I scenarierna analyserades åtgärdernas effekter då de extra inkomster som staten fått in cirkulerades tillbaka till hushållen, dvs. kompenserades. Kompenseringarna skedde genom att marginalerna för beskattningen av förvärvsinkomster eller samfundsskatten sänktes eller genom att återbäringar betalades alla till samma belopp i form av transfereringar. Delvis kompenseras hushållen för effekterna av klimatpolitiken även genom indexeringen av transfereringar.I scenariot för drivmedelsskatt beskrivs de höjningar av drivmedel som gjordes 1.8.2020, och i scenariot för drivmedels- och bilskatt slopas därutöver bland annat skatteundantaget för dieselbränsle medan lättnader införs i beskattningen av utsläppssnåla bilar. I scenariot för torvskatt höjs beskattningen av torv gradvis till samma nivå som övriga bränslen.I scenariot för el- och uppvärmningskatt justeras skatterna på många sätt, till exempel slopas energiskatteåterbäringen för den energiintensiva industrin. I scenariot för samverkningar bedöms som namnet antyder de gemensamma effekterna av samtliga fyra ovannämnda scenarion. I scenariot för koldioxidskatt på konsumtion påförs förbrukningen och importen en skatt baserad på koldioxidintensitet.I samtliga studerade scenarier minskade utsläppen av växthusgaser. Däremot ökade inkomstskillnaderna redan i referensscenariot i första hand på grund av att befolkningen åldras.Kompensationer minskar åtgärdernas negativa effekterI samtliga scenarier minskar kompensationerna åtgärdernas negativa effekter på tillväxten och välfärden. Samtidigt står det klart att kompensationssättet påverkar hur kostnaderna för klimatåtgärderna fördelas mellan hushållen.Skattelättnaderna på förvärvsinkomster gynnar proportionellt sett i första hand hushållen med medelinkomster, medan kompensationen av samfundsskatten gynnar höginkomsttagarna. På lång sikt gynnar dessa dock i allmänhet även hushållen med låga inkomster. Vid återbäringen till jämna belopp där de extra skatteintäkterna återbetalas till alla hushåll i lika stora klumpsummor, gynnas låginkomsttagarna av effekterna medan välfärden som helhet minskar mer än vid kompensationen av beskattningen av förvärvsinkomster. Däremot minskar utsläppen något mer i återbäringsalternativet än i de andra kompensationsalternativen.Vid planeringen av klimatpolitiken bör man beakta att de politiska effekterna på effektiviteten och inkomstfördelningen kan utvecklas i olika riktningar genom olika åtgärder. När man överväger klimatåtgärder och kompensationsmetoder bör man därför studera effekterna på många olika faktorer: utsläppen, inkomstfördelningen, effektiviteten och den ekonomiska välfärden som helhet.Enligt utredningen är det sannolikt motiverat att låta en del av de ökade skatteintäkterna cirkulera genom att sänka beskattningen av förvärvsinkomster, men detta gynnar i första hand medelinkomsttagarna. Därför bör man utreda en kombination av olika kompensationsmetoder till exempel så att de sänkta skatterna på förvärvsinkomster kombineras med direkta stöd i synnerhet för hushåll med lägre inkomster.Undersökningsrapporten om de klimatpolitiska effekterna på inkomstfördelningen har genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi