NordenBladet — Youtuberns andra video om hållbar utveckling jämför tankar hos unga från när och fjärran och visar hur Finland främjar Agenda 2030-målen ute i världen.De som följer Miisas kanaler på sociala medier debatterade särskilt ojämlikheten och klimatförändringen.Videon läggs ut den 20 november, samma dag som vi firar internationella barndagen, en av milstolparna för FN-samarbetet. Också målen för hållbar utveckling är en historisk bedrift för världsorganisationen: 2015 utarbetades en plan för alla stater om vilken framtid vi ska sträva efter fram till 2030.I samarbete med utrikesministeriet frågade youtubern Mmiisas, dvs. Miisa Rotola-Pukkila, i september sina följare på sociala medier vad de har för önskemål för världens framtid. På en video som publiceras i dag berättar hon vad hon har fått för svar. Även unga från Nepal, Etiopien och Tanzania får uttrycka sina framtidsönskningar.Liknande önskemål i Finland och ute i världenDet som lyftes fram bland FN:s 17 mål för hållbar utveckling var minskad ojämlikhet, klimatåtgärder och andra miljömål samt jämställdhet mellan könen.”Det intressanta var att också unga i andra delar världen till stor del lyfte fram samma teman som mina egna följare i Finland”, funderar Miisa.”Visserligen skiljer sig omfattningen på fenomenen. I Finland kan klimatuppvärmningen märkas som milda vintrar, medan en ung man från Nepal skrev att följden är fler naturkatastrofer, såsom översvämningar eller jordskred.”Finland främjar Agenda 2030-målen genom utvecklingssamarbeteFN:s handlingsprogram Agenda 2030 siktar på att avskaffa fattigdom och trygga välfärd på ett sätt som är hållbart för miljön. Programmet förpliktigar alla världens länder att främja hållbar utveckling både i hemlandet och globalt. Ute i världen främjar Finland FN:s mål i synnerhet genom utvecklingssamarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår i den kompletterande budgeten för 2021 en anslagsökning på 8 miljoner euro för att utveckla livskraften och välfärden i glesbygden. För utveckling av glesbygden föreslås ett anslag på sammanlagt 12 miljoner euro för 2021.Med anslaget kan finansieras bland annat den parlamentariska glesbygdsarbetsgruppens handlingsprogram samt de åtgärder och försöksprojekt som ingår i det. Arbetsgruppen har som mål att stärka livskraften i glesbygden bland annat genom försök. De första försöksprojekten är tänkta att köra igång i början av 2021.Glesbygden täcker en stor del, det vill säga över 68 procent, av Finlands areal. Området är nationellt betydande eftersom det hyser största delen av de materiella och immateriella råvarorna i Finlands natur. På glesbygden finns dock många utmaningar som beror på långa avstånd och gles bebyggelse. Cirka 5 procent av befolkningen bor permanent i glesbygden. Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden 
Regeringen enade om kompletteringar i budgetpropositionen för 2021 (pressmeddelande 19.11.2020) 
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nationellt världsarvsforum ordnades för första gången 10 –11.11.2020, och gick ut på att utbyta samlade erfarenheter av och synpunkter på hur man utvecklat turismen vid våra sju världsarv i Finland i hållbar riktning. Världsarven bidrar till att stimulera den regionala ekonomin, och kan tjäna som exempel på hur man utvecklar turismen i ansvarsfull riktning, såväl med tanke på miljön som det omgivande samhället. Utvecklingen av världsarven i vårt land har sin utgångspunkt i den Nationella världsarvsstrategin 2015–2025.Undantagsförhållandena i våras och i somras blev synliga vid våra världsarv. Dessutom blev det rätt så stora förändringar ifråga om antalet besökare. Till exempel drabbades Sveaborg, liksom det övriga Helsingfors, i synnerhet av bortfallet av inte bara internationella, utan också inhemska besökare. Situationen för företagare i resebranschen försvårades av att gruppresorna upphörde, men juli var trots det särskilt livlig på många håll i landet. ”Många finländare återupptäckte sitt eget land och dess smultronställen, i och med att de hade tid att bekanta sig med resmål i hemlandet”, konstaterade generaldirektören för Museiverket, Tiina Merisalo. Under coronapandemin hittade finländarna också resmål på nära håll, och i synnerhet ökade resorna till våra naturarv.  ”Folk som inte tidigare besökt våra världsarv är intresserade av att göra utflykter till dem”, berättade regiondirektör Henrik Jansson vid Forststyrelsens Naturtjänster. Ökningen i besökarmängderna visade också på behovet av ännu

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det vårdarvode som betalas som stöd för närståendevård höjs på grund av en indexjustering.Fr.o.m. 1.1.2021 är vårdarvodets minimibelopp 413,45 euro i månaden. Beloppet av det vårdarvode som betalas under en tung behandlingsfas är minst 826,90 euro per månad.Bestämmelser om storleken på och de lägsta beloppen av vårdarvode som betalas till närståendevårdare finns i lagen om stöd för närståendevård. Vårdarvodena justeras varje kalenderår med en lönekoefficient. Den lönekoefficient som fastställts för 2020 är 1,446 och den som fastställts för 2021 är 1,465.

Källa: Valtioneuvosto.fi