NordenBladet — Miljöministeriet har kompletterat sitt förslag till uppdaterande inventering av nationellt värdefulla landskapsområden. I det kompletterande förslaget ingår sex nya landskapsområden i inventeringen. Dessutom minskas eller utvidgas 26 områden. Det föreslås också att två områden som ingick 2016 avskaffas. Utlåtanden om ändringarna kan lämnas 24.11–23.12.2020.De nya områden som föreslås i den uppdaterande inventeringen är Verla och Suur-Selänpää kulturlandskap i Kouvola, Orisberg kulturlandskap i Storkyro och Seinäjoki, Gamla Vasa kulturlandskap i Vasa, landskapen Kitkajärvet och Riisitunturi i Kuusamo och Posio, Ratasjärvi kulturlandskap i Pello och kulturlandskapet Juujärven jokivarsikylä i Kemijärvi.Av dessa ingår Gamla Vasa, Ratasjärvi och Juujärvi i den gällande förteckningen över nationellt värdefulla landskapsområden som fastställdes 1995. I det kompletterande förslaget till uppdaterande inventering mister Bromarvs och Tenalas åsodlingslandskap i Raseborg och kulturlandskapet vid Harrström ådal i Närpes sin status som nationellt värdefullt landskapsområde.Behovet av att uppdatera inventeringen har uppstått på grund av förändringarna i landsbygdslandskapet under 1990- och 2000-talen. Den uppdaterande inventeringen har fokuserat på landskap som uppstått till följd av traditionella näringar inom primärproduktionen, men bland förslagen finns också kulturlandskap som anknyter till skärgårdsnäringarna, skogsbruk och vilthushållning samt renskötsel och samisk kultur. I den uppdaterande inventeringen ingår också välkända, unika och kulturhistoriskt betydelsefulla landskapssevärdheter.Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen utvärderar den uppdaterande inventeringen av landskapsområden: ”Jag värderar finska landskap högt, och gläder mig över ny aktuell kunskap om de mest värdefulla områdena. Nationellt värdefulla landskapsområden är finska landsbygdens mest representativa kulturlandskap. Deras värde baserar sig på en mångformig kulturpåverkad natur, ett vårdat odlings- och betesmarkslandskap, samt ett traditionellt byggnadsbestånd.”Finland har för närvarande 156 nationellt värdefulla landskapsområden som angetts i statsrådets principbeslut 1995.Säg din åsikt om de föreslagna ändringarnaInvånare, markägare och andra berörda kan säga sin åsikt om de föreslagna nya landskapsområdena och de övriga ändringarna i den uppdaterande inventeringen. I samband med samrådet kan man också framföra åsikter och ställningstaganden om beskrivningarna och avgränsningarna av de övriga landskapsområdena och allmänt om den uppdaterande inventeringen. Samtidigt ordnas ett remissförfarande för intressentgrupper och myndigheter.Läs dokumenten och säg din åsikt (utlåtande.fi)Ett heltäckande urval av Finlands mest representativa kulturlandskapLandskapsområdena ska bidra till att representativa och livskraftiga landsbygdslandskap bevaras som en del av områdes- och markanvändningen och näringsverksamheten på landsbygden. Metoderna för att värna om landskapen bygger på planering av markanvändningen, frivillighet och stödsystem för att främja lokal och gemenskapsbaserad landskapsvård. Status som nationellt landskapsområde är en grund för beviljande av statsunderstöd för vård av byggnadsarvet och miljövård i skärgården och för inrättande av landskapsvårdsområden enligt naturvårdslagen. Landskapsvärden kan också beaktas i samband med jordbrukets miljöstöd eller Leader-verksamheten. Dessutom kan t.ex. NTM-centralerna bevilja projektfinansiering för vård och underhåll av landskapsområden.Det första skedet av den uppdaterande inventeringen av nationellt värdefulla landskapsområden genomfördes landskapsvis under NTM-centralernas ledning 2010–2015. Efter att de regionala inventeringarna färdigställts utarbetade styr- och evalueringsgruppen för den uppdaterande inventeringen (MAPIO) ett nationellt sammandrag som behandlades i ett offentligt samråd och remissförfarande i början av 2016. I det andra skedet, som nu avslutats, föreslås ändringar baserade på responsen från 2016 och de kompletterande utredningar som gjorts sedan dess.www.ym.fi/landskapssamradFöreslagna nationellt värdefulla landskapsområden, de två första skedena av den uppdaterande inventeringen (karttjänst)De nuvarande områdena (ymparisto.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jyväskylä, Tammerfors, Högfors och Vichtis startade ett projekt där man på ett förutseende sätt och i rätt tid tar itu med barns, ungas och familjers problem. Målet är att öka välfärden och minska kostnaderna för korrigerande tjänster samt behovet av arbetslöshetsförmåner.Nytt i projektet är att kommunerna endast betalar för uppnående av resultatmålen för projektet, till exempel för avläggande av examen på andra stadiet, sysselsättning eller minskning av antalet olovliga frånvarofall i skolan. I försöket utnyttjades modellen Social Impact Bond (SIB), som är en form av investeringar med samhällseffekt. Projektverksamheten finansieras med investerarnas privata kapital, som kommunerna utöver en skälig avkastning betalar tillbaka endast om resultatmålen nås.Avläggande av examen på andra stadiet och sysselsättning är centrala faktorer för att etablera sig som samhällsmedlem. Cirka 15 procent av de unga – till och med hälften av de unga som fått vård utom hemmet inom barnskyddet – blir dock utan examen efter grundskolan. Kostnaden för samhället för en ung person som står utanför utbildning och arbete är cirka 18 000 euro per år.Kommunerna fastställde målen för projekten
Projektet i Jyväskylä har två målgrupper. Målet är att 70 procent av de unga som deltar i projektet och löper risk att falla ur andra stadiet ska få avgångsbetyg. Det andra målet är att placeringarna inom barnskyddet för lågpresterande sjätteklassare som löper risk att bli klienter inom barnskyddet minskar med 50 procent för deltagarna och att skolframgången förbättras.– Det är nödvändigt att hitta nya finansierings- och verksamhetssätt för att förebygga problem. I projektet prövar Jyväskylä ett nytt förebyggande tillvägagångssätt och en ny finansieringsmodell, och vi hoppas att resultaten talar för sig själv, sammanfattar Eino Leisimo, sektordirektör för utbildningen i Jyväskylä stad, målen för försöket.Målet för Tammerfors är att 80 procent av de unga inom vård utom hemmet får minst examen på andra stadiet och 80 procent är i förvärvsarbete eller studerar vid 25 års ålder.Högfors, Vichtis och samkommunen för grundtrygghet Karviainen som ägs av dem har som mål att minska behovet av korrigerande tjänster med hjälp av stöd i rätt tid och i ett tidigt skede till barnfamiljerna.Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling, som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet, har berett projektet tillsammans med kommunerna. För genomförandet av projektet och för insamlingen av investerarnas kapital svarar FIM Kapitalfonder Ab, som valts genom den konkurrensutsättning som förutsätts i upphandlingslagen, tillsammans med Centralförbundet för Barnskydd. Projektet påbörjas i början av 2021 och pågår i tio år.– Coronakrisen har ökat behovet av snabbt och tidigt stöd, särskilt för utsatta barn, unga och familjer, samtidigt som de offentliga aktörernas ekonomiska resurser går till att finansiera korrigerande barnskyddstjänster. Genom att kombinera det kapital för investeringar i samhällsutveckling som fås från privata investerare med den förebyggande tjänst som produceras av de bästa aktörerna strävar projektet efter att uppnå utveckling av välbefinnandet samtidigt som det minskar kostnaderna för barnskyddet. Om projektet lyckas är både familjer och den offentliga sektorn och investerarna vinnare, berättar direktören för FIM Kapitalfonder Ab Jani Kempas som ansvarar för genomförandet av projektet.Ett motsvarande SIB-projekt som syftar till barns och ungas välbefinnande har redan tidigare inletts i Helsingfors, Tavastehus, Kimitoön, Lojo och Vanda. I Finland har SIB-modellen dessutom utnyttjats för att främja välbefinnandet i arbetet inom den offentliga sektorn samt för att sysselsätta invandrare och långtidsarbetslösa. Det planeras också andra projekt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av oktober sammanlagt 312 700 arbetslösa arbetssökande. Det är 88 000 fler än ett år tidigare. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 3 100. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av oktober fanns det i hela landet 74 900 permitterade, vilket är 58 300 fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 57 200, vilket är 46 300 fler än i oktober i fjol. Från och med september ökade antalet permitterade på heltid med 400.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 82 000. Detta är 20 700 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 114 400, det vill säga 28 200 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 9 600 fler än i oktober i fjol, det vill säga sammanlagt 36 300. I januari–oktober avslutades i genomsnitt 64,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 3,7 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb minskadeTill arbets- och näringsbyråerna anmäldes under oktober 53 000 nya lediga jobb, det vill säga 12 100 färre än i oktober i fjol. Allt som allt fanns det i oktober 100 600 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är 20 400 färre än för ett år sedan.I slutet av oktober deltog 118 500 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 5 500 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 7,4 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i oktober 26 000 färre sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 71,5 procent, dvs. 0,5 procentenheter lägre än i oktober i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 203 000, vilket är 34 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 7,4 procent, dvs. 1,2 procentenheter högre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi