NordenBladet — Förplägnadsrörelserna i landskapet Nyland, som befinner sig i coronavirusepidemins samhällsspridningsfas, omfattas av striktare begränsningar än övriga landskap. Statsrådets förordning om detta träder i kraft den 26 november 2020 kl. 00.00.Syftet med förordningen är att ingripa i den så kallade nattkaféverksamheten i Nyland genom att begränsa öppettiderna. Förplägnadsrörelserna kan i fortsättningen öppna sina dörrar på nytt efter stängning tidigast kl. 05 och hålla öppet fram till klockan 23. Begränsningarna av öppettiderna gäller inte förplägnadsrörelser som är verksamma i anslutning till servicestationer.
 
I Nyland upphör serveringen i alla förplägnadsrörelser fortsättningsvis kl. 22. Restauranger, vars huvudsakliga verksamhetsområde är servering av alkohol, får använda hälften av kundplatserna på samma sätt som tidigare. Restauranger, som i huvudsak serverar mat, får använda 75 procent av kundplatserna.  Begränsningarna för förplägnadsverksamheten i de landskap som befinner sig i accelerationsfasen oförändradeI de förplägnadsrörelser i landskapen Egentliga Finland, Birkaland, Egentliga Tavastland och Österbotten som befinner sig i accelerationsfasen är begränsningarna från och med den 26 november desamma som hittills. Servering av alkohol är tillåten i alla förplägnadsrörelser i dessa landskap mellan klockan 7 och 22. En restaurang, vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol, får vara öppen kl. 24–23 och hälften av kundplatserna får användas. Övriga restauranger får vara öppna kl. 01–24 och 75 procent av kundplatserna får användas.I andra landskap, där epidemin är på basnivån, begränsas kundplatserna fortsättningsvis inte. Alla förplägnadsrörelser får servera alkohol mellan klockan 7 och 24. En restaurang, vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol, får vara öppen kl. 02–01. Öppettiderna för övriga restauranger begränsas inte.Begränsningarna gäller endast så länge de är nödvändiga, och upphör senast den 15 december 2020. Regionernas egna bedömningar av epidemiläget ligger bakom begränsningarnaFör att förhindra spridningen av coronaviruset begränsas förplägnadsverksamheten enligt det rådande epidemiläget i varje landskap. Epidemiläget bestäms utgående från en bedömning som gjorts av de regionala samarbetsgrupperna och Institutet för hälsa och välfärd. Syftet med de begränsningar som fastställs utifrån landskapets epidemiläge är att minska de fysiska kontakterna mellan människor i sådana lokaler och situationer där risken för att coronaviruset sprider sig har konstaterats vara stor.Bestämmelserna om de begränsningar som gäller förplägnadsrörelser finns i den temporära 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar, som är i kraft till den 28 februari 2021. Närmare bestämmelser om begränsningarna utfärdas genom förordning av statsrådet. Begränsningen av förplägnadsrörelsers öppettider anges i förordningarna enligt landskap och typ av restaurang. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin diskuterade aktuella frågor per telefon med Schweiz förbundspresident Simonetta Sommaruga tisdagen den 24 november. I diskussionen framhävdes särskilt klimatpolitiken och coronapandemin.Statsminister Marin och förbundspresident Sommaruga utbytte goda erfarenheter av åtgärder mot coronapandemin. I Schweiz har situationen varit svårare än i Finland.Statsminister Marin och förbundspresident Sommaruga konstaterade att främjandet av klimatåtgärder inte får hamna i skuggan av coronapandemin. Schweiz siktar på att bli klimatneutralt till 2050 och Finland till 2035.Under mötet behandlades också förbindelserna mellan Schweiz och EU samt den bilaterala relationen mellan Finland och Schweiz.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s nya handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 antogs förra veckan. Finland deltog aktivt i förhandlingarna och ser handlingsplanen som ett betydande dokument som kommer att styra EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.Handlingsplanen stöder EU:s mål om globalt ledarskap för mänskliga rättigheter. Den bygger på ett engagemang i det internationella regelbaserade systemet, de universella mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin. EU fortsätter visa starkt stöd för människorättsförsvarare vars rörelseutrymme blir allt mindre i många länder.Arbetet för likabehandling fortsätterEU fortsätter att arbeta för jämställdhet, likabehandling och mångfald. Särskild uppmärksamhet fästs vid utsatta personers ställning och rättigheter. Detta är synnerligen viktigt under den pågående coronapandemin, som enligt flera studier ökat ojämlikheten och lett till kränkningar av de mänskliga rättigheterna för människor som redan tidigare var i en svag ställning, till exempel personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk samt sexuella minoriteter och könsminoriteter.I handlingsplanen ingår ett stort antal åtgärder som EU och medlemsländerna förbinder sig till i sin bilaterala och multilaterala verksamhet. EU fortsätter sitt långsiktiga arbete mot dödsstraff och tortyr, och de grundläggande fri- och rättigheterna förblir en viktig prioritering. Det fästs större vikt vid ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Främjandet av de mänskliga rättigheterna förblir också en central del av unionens handels- och utvecklingspolitik. Handlingsplanen tar på flera sätt upp de allvarliga problem angående de mänskliga rättigheterna som orsakas av klimatförändringar. Handlingsplanen tar ett rättighetsperspektiv på ny teknik och digitalisering och lyfter fram den privata sektorns roll i att främja de mänskliga rättigheterna.Genomförandet av handlingsplanen inleds genast och genomförandet följs regelbundet upp i rådets olika konstellationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Möjligheterna att utföra distansarbete utvidgas avsevärt både inom försvarsministeriet och Försvarsmakten.I fortsättningen ska alla personer och personalgrupper vid försvarsministeriet kunna arbeta på distans. Inom Försvarsmakten är det möjligt och meningen att öka distansarbetet så att cirka 60 procent av Försvarsmaktens anställda i framtiden ska kunna arbeta på distans i stället för nuvarande 40 procent.De riktlinjer som fastställts i samarbete med Försvarsmakten baserar sig på en av försvarsminister Antti Kaikkonen i november 2019 inledd utredning om utökat platsoberoende arbete inom försvarsförvaltningen samt på coronatidens erfarenheter inom försvarsförvaltningen.Enligt utredningen har distansarbetet haft en positiv inverkan på personalens ork, på engagemanget i arbetet och på utförandet av arbetet i allmänhet. Man har också upplevt att det har främjat möjligheten att kombinera arbete och privatliv på ett utmärkt sätt.– De utvidgade möjligheterna till distansarbete innebär att arbetstagaren har möjligheter till en flexiblare vardag och ett flexiblare boende och familjeliv. Coronatiden har visat att distansarbete också kan ha en positiv inverkan på arbetsgemenskapens prestationsförmåga, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.Vid försvarsministeriet har det den 1 november 2020 utarbetats en ny anvisning om distansarbete för personalen. Anvisningen ger alla anställda vid ministeriet omfattande distansarbetsrättigheter. Anvisningarna gäller också efter coronapandemin. Distansarbete kan utföras oberoende av plats (hemma, på sommarstugan, osv.) under förutsättning att platsen och förhållandena för utförandet av arbetet uppfyller försvarsministeriets krav i fråga om säkerhet och sekretess.Enligt utredningen har man även inom Försvarsmakten goda möjligheter till distansarbete. Cirka 60 procent av Försvarsmaktens uppgifter är sådana där distansarbete kan utföras. Utgångspunkten är att distansarbete kan främjas vid alla förvaltningsenheter inom Försvarsmakten. Ledning av distansarbete kommer också i fortsättningen att utgöra en del av utbildningen av chefer vid Försvarsmakten. På basis av erfarenheterna uppdaterar Försvarsmakten under 2021 sina befintliga anvisningar för tiden efter pandemin.– Även i framtiden baserar sig distansarbete på frivillighet, betonar försvarsminister Kaikkonen.– Försvarsförvaltningen har naturligtvis också uppgifter som inte kan skötas på distans, till exempel uppgifter som gäller beredskap, underrättelse och lägesbilden, utbildning av beväringar och reservister samt stödjande av andra myndigheter och militär krishantering.Inom försvarsförvaltningen följer man också i fortsättningen noga upp arbetstagarnas erfarenheter av distansarbete och utvärderar distansarbetets långtidseffekter för personalen, trivseln i arbetet och utförandet av arbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi