NordenBladet — Arbetsgruppen för utvecklingen av de samiska språken samt undervisningen i och på samiska har låtit göra en utredning om tillgången till och utbildningsvägarna för den samiskspråkiga undervisnings- och småbarnspedagogiska personalen. Samtidigt färdigställdes två utredningar om hur kunskapen om samerna syns i läromedlen inom den grundläggande utbildningen respektive om läget gällande läromedlen. Utredningarna offentliggjordes tisdagen den 1 december.Hur kunskapen om samerna framträder i läromedlenEnligt utredningen är mängden kunskap om samerna i de finsk- och svenskspråkiga läromedlen inom den grundläggande utbildningen liten och av varierande kvalitet. När det gäller kunskap om samerna ligger betoningen på  det förflutna i stället för på dagens samhälle, illustrationerna upprepar stereotypier och de samiska språken och kulturerna reduceras till ett enda språk och en enda kultur. I läromedel görs kunskapen om samerna inte till en del av Finlands historia och dagens samhälle. Dessutom togs kunskapen om samerna upp med tanke på elever som inte är samer, varvid man inte beaktar de behov som samiska elever i finsk- eller svenskspråkig undervisning har av att få information om sitt eget språk och sin egen kultur. Läromedlen inom den grundläggande utbildningen bör i fråga om kunskapen om samerna utvecklas så att samerna i högre grad beskrivs via situationen idag. Det vore också bra att beakta den nyare historien, från 1900-talet framåt. I bildmaterialet bör man fästa vikt vid hur samerna presenteras. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid förekomsten av rasistiska stereotypier i tecknade illustrationer samt på vilket sätt samedräkter används på foton. Innehållet i läromedlen förenklar ofta de samiska språken och kulturerna till ett enda språk och en enda kultur. Läromedlen bör beakta minst de tre samiska språk som talas i Finland och dessa språkgruppers kulturer, samt i den mån det är möjligt även övriga samiska språk som talas i sameområdet.
De nuvarande läromedlen redogör också väldigt lite för bakgrunden till varför samernas rättigheter i Finland inte tillgodoses, och varför de samiska språken är hotade. Läget gällande läomedlenI den andra utredningen granskas nuläget för tryckta och digitala läromedel inom samiskspråkiga småbarnspedagogiken (småbarnspedagogik inklusive kultur- och språkbon), förskolepedagogiken och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen. Dessutom kartläggs förnyelsebehoven gällande dessa läromedel.   Det har gjorts ett systematiskt utvecklings- och förnyelsarbete inom produktionen av samiskspråkiga läromedel. Det har producerats mycket nytt material, också i digital form. Läget är ganska bra när det gäller material i samiska som modersmål och som främmande språk, även om det finns stora luckor. Ett av de största problemen är det föråldrade material som utgör merparten av materialet i läroämnena. Dessa motsvarar inte läroplanen. Nytt material som motsvarar läroplanen bör produceras i snabb takt. Dessutom saknas det helt material i en väldigt stor del av läroämnena på de lägre klasserna och nästan helt på de högre klasserna. Läget är bäst för nordsamiska och sämst för skoltsamiska. På gymnasienivå finns det material bara i samiska som modersmål och som främmande språk , och då nästan enbart i nordsamiska. På enaresamiska och skoltsamiska finns det bara en liten mängd material.Tillgången till undervisnings- och småbarnspedagogisk personal    En utredning om tillgången på samiskspråkig undervisnings- och småbarnspedagogisk personal visar att det inom småbarnspedagogiken och undervisningen på samiska inte finns tillräckligt med personal som är utbildad för uppgiften och som kan samiska. Läget är detsamma i alla kommuner inom samernas hembygdsområde (Utsjoki, Enare, Enontekis, Sodankylä) samt på de orter utanför hembygdsområdet där det finns samiskspråkig småbarnspedagogik (Helsingfors, Uleåborg, Rovaniemi). Så mycket som 40 procent av personalen saknar formell behörighet. Bristen på personal påverkar också hurdan småbarnspedagogik det går att ordna och hur den ordnas. Det är till exempel omöjligt att utveckla den samiskspråkiga ämnesundervisningen och gymnasieundervisningen om det inte utbildas ämneslärare. Situationen är densamma för alla de tre samiska språken som talas i Finland.Först bör man fatta beslut om vilka läroanstalter som ska ansvara för att utbilda yrkespersonal inom samiskspråkig fostran och undervisning. Det behövs skräddarsydda flerformsutbildningar på som ordnar samernas hembygdsområde och ger möjligheter att bli behörig för uppgifter inom småbarnspedagogik eller som lärare där utbildningarna är sådana att samiska, samisk kultur och samisk pedagogik har beaktats i studierna. I följande skede behöver man utveckla studiehelheter för samiskspråkiga studerande vid läroanstalternas finskspråkiga linjer. Det mest brådskande är att åtgärda två problem: 1) personalläget när det gäller personal som kan skoltsamiska och 2) bristen på ämneslärare i ämnen som lärs ut i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet som rör alla samiska språk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 2 december deltar utrikesminister Pekka Haavisto i Natos utrikesministermöte.Nato håller utrikesministermöte den 1–2 december 2020. Den 2 december har Nato bjudit in sina partnerländer Finland, Sverige, Australien, Sydkorea, Japan och Nya Zeeland samt EU:s höga representant för utrikes frågor. Utrikesminister Pekka Haavisto företräder Finland vid mötet.Mötet ordnas som videokonferens och temat för diskussionen är Kina. Eftersom Kina har en allt mer framstående global roll diskuteras nu Kinas verksamhet på olika forum, också inom Nato. Finland anser att det är viktigt att Nato och partnerländerna har en fungerande dialog i frågor som gäller säkerhetsmiljön. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s hälsoministrar diskuterar coronavirusläget och EU:s läkemedelsstrategi vid sin informella videokonferens onsdagen den 2 december. Finland representeras vid rådsmötet av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.I början av mötet, som ordnas av ordförandelandet Tyskland, kommer hälsoministrarna att höra ECDC:s (Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar) lägesrapport om coronasituationen. Rådets slutsatser om lärdomarna av covid-19-pandemin inom hälsosektorn har beretts under Tysklands ledning. Delområdena i slutsatserna är stärkandet av hanteringen av hälsokrisen inom EU, tryggande av tillgången till läkemedel, utbyte och användning av hälsoinformation samt stärkandet av EU:s roll i den globala hälsan. Finland stöder slutsatserna.Vid mötet kommer ministrarna dessutom att höra en presentation av de nya förslag som kommissionen lade fram den 11 november och som ingår i upprättandet av den så kallade europeiska hälsounionen. Med detta avses en omfattande lagstiftningshelhet som syftar till att förbättra EU:s beredskap inför nödsituationer och hälsokriser. För det andra kommer hälsoministrarna att diskutera den nyligen offentliggjorda europeiska läkemedelsstrategin utifrån ordförandens frågor. Syftet med strategin är att skapa en gemensam EU-lagstiftning som beaktar både innovationer inom läkemedelssektorn och patienternas behov. Det centrala målet för läkemedelsstrategin är att säkerställa en bättre tillgång till läkemedel och skäligheten i fråga om läkemedelspriser inom EU. Finland understöder en gemensam europeisk läkemedelsstrategi. Med hjälp av den kan man förbättra möjligheterna att ingripa i medlemsländernas gemensamma problem.Inga beslut fattas vid det inofficiella hälsoministermötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har inrättat ett landskapsvårdsområde i Naapurinvaara i Sotkamo. Syftet med Naapurinvaara landskapsvårdsområde är att skapa förutsättningar för att bevara och vårda landskapsbilden och kulturlandskapets skönhet, dess historiska särdrag och andra därmed sammanhängande särskilda värden. Landskapsvårdsområdet inrättades med stöd av naturvårdslagen.Miljöministeriet och NMT-centralen i Kajanaland informerar”Inrättandet av Naapurinvaara landskapsvårdsområde är en viktig milstolpe för Finlands landskapsvård. Att inrätta ett landskapsvårdsområde förutsätter både stark vilja och god beredskap att värna om det lokala kulturarvet. Naapurinvaara och Sotkamo har haft rikligt med båda. Det här ett viktigt steg mot ett nätverk av landskapsvårdsområden som täcker de olika delarna av vårt land”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Initiativet till att inrätta ett landskapsvårdsområde togs av byföreningen i Naapurinvaara. Inrättandet har beretts i ett projekt som leds av närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland och genomförs i nära samarbete mellan de lokala invånarna och olika intressentgrupper. Sotkamo kommun har understött projektet.I beslutet ingår en skötsel- och nyttjandeplan för området. I planen redogörs för områdets värden och metoderna för genomförande av landskapsvården. Beslutet om inrättande innehåller rekommendationer för det praktiska genomförandet av landskapsvården.Målet är att främja natur- och landskapsvärdenSyftet med inrättandet av Naapurinvaara landskapsvårdsområde är att bevara och stärka områdets natur- och landskapsvärden samt den byggda kulturmiljöns värden. Syftet med landskapsvården i området är att stödja genomförandet av de planer som gäller området och av landskaps- och kommunplanerna samt uppfyllandet av invånarnas och markägarnas mål för landskapsvården.Bosättningen i skogsfjällen Naapurinvaara är en unik kombination av balanserat byggande, värdefulla naturmiljöer och omfattande vårdbiotoper. Dess landskap bildar en harmonisk helhet och inom området finns många objekt som är viktiga med tanke på kulturlandskapen.Naapurinvaara landskapsvårdsområde omfattar 2800 hektar och är nästan helt privatägt. Inom området finns cirka 470 hektar åkrar som odlas. Det finns ett tiotal verksamma gårdar och omkring fem företag med koppling till gårdarnas verksamhet. I området finns 400 invånare och byskolan har cirka fyrtio elever.Genom miljöministeriets beslut har det tidigare inrättats fyra riksomfattande landskapsvårdsområden: I Skärland i Raseborg, i Hyypiänjokilaakso i Kauhajoki, i byarna Kairala och Luro i Pelkosenniemi samt i Simo. Dessutom har det genom NTM-centralernas beslut inrättats två landskapsvårdsområden i landskapen: I Saija i Salla och i de östkarelska byarna i Suomussalmi.ym.fi/sv/landskapsvardsomraden

Källa: Valtioneuvosto.fi