NordenBladet — Utnyttjandet av regionernas individuella möjligheter och utvecklingen av städerna är de viktigaste sätten för EU att eftersträva en hållbar rättvis utveckling och tillväxt efter coronakrisen. Därför vill man lägga mer fokus på det stadspolitiska samarbetet på EU-nivå och på sådan politik som framhäver regionernas särdrag och sammanhållning. Ministrarna med ansvar för territoriell sammanhållning och stadsutveckling antog EU:s nya territoriella agenda och den förnyade stadspolitiska Leipzigstadgan. Det informella ministermötet ordnades över video under ledning av det tyska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd den 30 november–1 december.Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen deltog i mötet mellan ministrarna med ansvar för territoriell sammanhållning den 1 december. Den nya territoriella agendan, som ministrarna antog vid mötet, är en plan för bättre sammanhållning mellan de olika regionerna i Europa fram till 2030. ”Hållbarhets- och klimatutmaningarna blir hela tiden fler. Vi måste se till att alla regioner och invånare hänger med i utvecklingen”, sammanfattade minister Mikkonen bakgrunden till agendan.Målet för den territoriella agendan är ett rättvist och grönt Europa. Klimatförändringen och den biologiska mångfalden får en allt synligare roll i den regionala utvecklingen. ”Städerna och kommunerna har mycket ambitiösa klimatneutralitetsmål. Landsbygden har å sin sida flera sådana fördelar med tanke på bland annat utsläppsfri energi som främjar klimatmålen och cirkulär ekonomi”, sade minister Mikkonen, och påpekade att politikåtgärderna måste anpassas efter regionernas särdrag.Till följd av coronapandemin hotar de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna att öka ytterligare, och regionerna har mycket olika förutsättningar att återhämta sig. ”Regionernas olika situationer måste beaktas också vid användningen av EU:s stimulansmedel”, betonade Mikkonen.Genomförandet av den territoriella agendan inleds bland annat i pilotprojekt. Pilotprojekten är avsedda att åskådliggöra, utveckla och testa ett mer omfattande beaktande av den territoriella sammanhållningen i det praktiska arbetet. Ett bra exempel är det pilotprojekt som inleds på Norges initiativ om små centrums betydelse för regionernas livskraft. Ministrarna önskade att kommissionen beaktar målen för agendan i lagstiftningen och i programmen under den kommande ramperioden. Uppnåendet av sammanhållningsmålen följs upp av EU-rådet för regionalpolitik. Framstegen i fråga om den territoriella agendan granskas också vid en halvtidsutvärdering 2024.Städerna som motorer för samhällsreformer”Städerna, både små och stora, är av stor betydelse när det gäller att driva igenom samhällsreformer. De spelar en central roll till exempel när det gäller att utnyttja digitala lösningar som främjar hållbara färdsätt och hållbart boende. Reformer såsom smarta trafiklösningar förbättrar städernas funktionalitet och boendetrivsel. Städer behövs också för att vi ska kunna ta oss ur coronakrisen och skapa ny tillväxt”, sade näringsminister Mika Lintilä i samband med det ministermöte som Tyskland ordnade. Minister Lintilä företräddes vid mötet mellan ministrarna med ansvarar för stadsutveckling den 30 november av arbets- och näringsministeriets överdirektör Marja-Riitta Pihlman.Huvudtemat för mötet var att anta den nya Leipzigstadgan, som fastställer principerna för stadspolitiken på EU-nivå. Policydokumentet betonar starkt städernas betydelse för samhällets förnyelse.Finland understödde antagandet av Leipzigstadgan. Leipzigstadgan, som fokuserar på rättvisa, gröna och produktiva städer, stöder Finlands egen betoning på att städerna ska betraktas som centrala motorer för ekonomin, en hållbar tillväxt och en positiv förändring i samhället.Vid mötet godkändes också fortsatta etappmål i fråga om EU:s urbana agenda, som är ett samarbetsinstrument som ursprungligen infördes 2016 på Nederländernas initiativ. Vid mötet framhöll Finland att den urbana agendan ska vidareutvecklas och verkställas aktivt. Städerna i Finland och Finland i egenskap av medlemsland har deltagit i sammanlagt nio temapartnerskap med stöd av agendan. Städerna, medlemsländerna och EU samarbetar inom ramen för agendan i syfte att förbättra den lagstiftning, den finansiering och det informationsutbyte som påverkar stadsutvecklingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria om nuläget i fråga om manipulation av utsläpp som fordonsanvändarna låtit utföra samt eventuella nya regleringsalternativ och deras konsekvenser. Bedömningspromemorian sändes på remiss den 1 december 2020.Bedömningspromemorian och utlåtandena om den är startskottet för ett lagstiftningsprojekt om manipulation av utsläpp från fordon. Syftet med projektet är att utreda sätt som hjälper att effektivisera kontrollen av och sanktionerna för utsläppsmanipulation. Ett av målen är också att minska utsläppen från trafiken.Utsläppsmanipulation är en åtgärd som fordonsanvändaren utför eller låter utföra på fordonet efter ibruktagandet utan ändringsbesiktning eller genom att använda bildelar som inte är godkända. Manipulationen påverkar i huvudsak mängden lokala utsläpp, i synnerhet kväveoxider och partiklar. Utsläppsmanipulation gäller både tunga och lätta fordon.Vad händer härnäst?Remisstiden går ut den 1 februari 2021.Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på adressen www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected]Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av projektet som tjänsteuppdrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi