NordenBladet — Storbritannien tar i bruk nya europeiska sjukvårdskort i och med utträdet ur EU. Det finns två olika slags kort. De personer som använder dem har rätt att få medicinskt nödvändig vård i Finland för samma kundavgifter som de övriga kommuninvånarna. Korten tas i bruk den 1 januari 2021.Personer som är berättigade till det europeiska sjukvårdskort som beviljas av Storbritannien är personer i Storbritannien som är sjukförsäkrade och som bor eller arbetar inom EU, studerande som studerar inom EU eller EU-medborgare som bor i Storbritannien före utgången av övergångsperioden. En person som anländer från Storbritannien till Finland och som inte har hunnit få ett nytt ”Citizens Rights”-kort eller europeiskt sjukvårdskort för studerande får medicinskt nödvändig sjukvård för samma kundavgift som kommuninvånarna om personen har det intyg från Storbritannien som temporärt ersätter det europeiska sjukvårdskortet (provisional replacement certificate).Under övergångsperioden för utträdet ur EU, dvs. till utgången av 2020, kan en person som vistas i Finland temporärt intyga sin rätt till medicinskt nödvändig sjukvård genom att visa sitt pass eller det europeiska sjukvårdskortet.Läs hela kommuninfo 16/2020: Brexit och Storbritanniens nya europeiska sjukvårdskort

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom att social- och hälsovårdens och räddningsväsendets strukturer reformeras säkerställs lika tillgång till tjänster i hela Finland. Reformen av strukturen tryggar tjänsterna även för kommande generationer. Samtidigt stävjas kostnadsökningen på lång sikt. Finlands befolkning blir snabbt äldre, vilket gör att behovet av tjänster ökar. Samtidigt gör den minskade nativiteten att både antalet personer i arbetsför ålder och skatteinkomsterna minskar. På grund av utvecklingen av befolkningens åldersstruktur och kommunernas differentierade bärkraft kan social- och hälsovårdens strukturer och finansiering inte längre trygga likvärdiga tjänster för alla finländare. Dessutom har coronavirusepidemin påverkat social- och hälsovårdens verksamhet på olika sätt under 2020.Fungerande social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster har en nyckelroll när det gäller att trygga samhällsfunktionerna. Basservicen ska vila på en struktur som klarar av framtida utmaningar.Genom att se till att det finns tillgång till tjänster och att de är tillgängliga, kan vi öka jämlikheten. Lösningarna ska också hålla över tid. Social- och hälsovårdsreformen genomförs för att tjänsterna ska hålla hög kvalitet även i framtiden, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru, som är ordförande för ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård.Lösningar som beaktar regionala särdragSocial- och hälsovårdsreformen stärker tjänsterna på basnivå och tyngdpunkten överförs till förutseende arbete. I denna enhetliga tjänstehelhet får kunden den individuella hjälp han eller hon behöver i rätt tid och snabbare tillgång till vård. – Statens finansiering av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet tryggar ordnandet av tillräckliga tjänster. Det regionala utvecklingsarbetet möjliggörs med statsunderstöd redan under beredningen av reformen, säger kommunminister Sirpa Paatero.– Det nationella och regionala samarbetet bygger på växelverkan, ett gemensamt kunskapsunderlag och förståelse för regionernas särdrag. Välfärdsområdena kan fatta beslut enligt sina egna särdrag, konstaterar försvarsminister Antti Kaikkonen. Jämlika och högkvalitativa tjänster för allaTyngdpunkten i reformen ligger på den offentliga servicen och den kompletteras på samma sätt som för närvarande av privata tjänsteproducenter och organisationer. – Välfärdsområdet är tillräckligt starkt för att det ska kunna säkerställa jämlika och högkvalitativa tjänster för sina invånare. Välfärdsområdena och kommunerna ansvarar tillsammans för det övergripande främjandet av invånarnas välfärd, hälsa och säkerhet. Tack vare demokratiska val förblir beslutsfattandet nära invånarna, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.  – Samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och deras breda kompetens utgör grunden för utvecklingsarbetet. Forskning och utveckling integreras i det löpande arbetet för att säkerställa högkvalitativa tjänster, konstaterar undervisningsminister Li Andersson.Hållbarheten inom den offentliga ekonomin förutsätter att utgiftstrycket för social- och hälsovårdstjänsterna dämpas under de närmaste årtiondena. – Överföringen av organiseringsansvaret till välfärdsområdena är en betydande strukturreform som i fortsättningen möjliggör lösningar som stärker kostnadseffektiviteten i fråga om tjänster och förfaranden, påminner finansminister Matti Vanhanen.Invånarna och de som använder tjänsterna inkluderas i utvecklandet av tjänsterna– Det regionala utvecklingsarbetet är en central del av beredningen och genomförandet av reformen. Företag och organisationer har fortfarande en viktig roll när det gäller att producera tjänster, och därför är det viktigt att de deltar i utvecklingsarbetet, konstaterar ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.Regeringen överlämnade sin proposition om social- och hälsovårdsreformen till riksdagen den 8 december 2020.  De i propositionen föreslagna välfärdsområdena inrättas så snart som möjligt efter det att lagarna har antagits och stadfästs. Lagarna ska träda i kraft stegvis så att den första delen träder i kraft den 1 juli 2021 och de sista delarna den 1 januari 2023. För att den föreslagna helheten ska träda i kraft krävs riksdagens godkännande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en utredning som justitieministeriet låtit göra föreslås det att det i Finland inrättas en myndighet för rättshjälp och intressebevakning. Den nya myndigheten ska se till att det i hela landet finns lika tillgång till tillräckliga och adekvata tjänster för rättshjälp, intressebevakning, ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning.För närvarande sköts dessa uppgifter av sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. Justitieministeriet begär nu utlåtanden om utredningen. Enligt utredaren, vicehäradshövding Juhani Jokinen, är inrättandet av en myndighet förenligt med riktlinjerna för statens ämbetsverksstruktur. Enligt förslaget ska de uppgifter inom centralförvaltningen som för närvarande sköts vid justitieministeriet överföras till myndigheten. Ministeriet avses även i fortsättningen svara för den strategiska och ekonomiska styrningen samt för lagberedningen på området.Det föreslås att det vid den nya myndigheten inrättas ansvarsområden för förvaltning, ekonomi och utveckling samt funktioner för sektorschefer för rättshjälp och intressebevakning. Ekonomi- och skuldrådgivningen avses kvarstå i samband med rättshjälpsbyråerna. Rättegångsbiträdesnämndens och konsumenttvistenämndens centralförvaltningsuppgifter ska enligt förslaget inte överföras till myndigheten.Enligt utredningen medför inrättandet av en myndighet för rättshjälp och intressebevakning ett behov av tilläggsfinansiering på ungefär 2,5 miljoner euro per år.Utlåtanden om utredningen kan lämnas fram till den 29 januari 2021.Även organiseringen av förvaltningstjänsterna vid justitieförvaltningens specialmyndigheter har utretts Utredaren Henrika Räsänen har granskat möjligheterna att omorganisera förvaltningstjänsterna vid specialmyndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde till ett gemensamt ämbetsverk. Utlåtanden begärs också om denna utredning. Kommentarer kan lämnas fram till den 29 januari 2021.Utredningen gäller barnombudsmannens byrå, jämställdhetsombudsmannens byrå, diskrimineringsombudsmannens byrå, Olycksutredningscentralen, Europeiska institutet för kriminalpolitik, dataombudsmannens byrå, underrättelsetillsynsombudsmannens byrå, konkursombudsmannens byrå och konsumenttvistenämnden.Syftet med ändringen är att förtydliga ministeriets uppgifter och ordna myndigheternas administrativa tjänster så att de bättre än tidigare tjänar verksamheten. Den styrande faktorn för utredningsarbetet var att trygga myndigheternas självständighet och oberoende.Enligt utredningen innebär inrättandet av en myndighet som producerar förvaltningstjänster ett behov av tilläggsfinansiering på uppskattningsvis ca 0,9 miljoner euro per år.I ingendera utredningen föreslås ändringar i byråernas nuvarande placeringsorter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudteman för videokonferensen med ministrarna med ansvar för EU-frågor den 8 december var förberedelser inför Europeiska rådets kommande möte samt en översikt över förhandlingsläget när det gäller de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerade Finland vid mötet.Ministrarna diskuterade utkastet till Europeiska rådets slutsatser. EU-ländernas ledare samlas i Bryssel den 10–11 december för att diskutera coronaåtgärder, skärpning av EU:s utsläppsmål, säkerhet och yttre förbindelser. Den 11 december samlas ledarna också till ett eurotoppmöte.Finland understöder EU:s gemensamma kraftiga insatser mot coronaviruset. Finland understöder också en skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 till minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Inom området för inre säkerhet måste man förutse och utveckla myndigheternas förutsättningar att bemöta föränderliga säkerhetshot. Det centrala är att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, såsom terrorism. När det gäller yttre förbindelser bör EU reagera kraftfullt och målmedvetet på Turkiets åtgärder som destabiliserar situationen i östra Medelhavet. De diplomatiska ansträngningarna för att hitta lösningar måste fortsätta.Ministrarna diskuterade också läget i fråga om förhandlingarna om förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Chefsförhandlare Michel Barniers strategi fick enhälligt stöd av medlemsländerna. Övergångsperioden löper i vilket fall som helst ut den 31 december 2020 och kan inte längre förlängas. Förhandlingarna bör slutföras inom de närmaste dagarna, om man vill att ett avtal ska träda i kraft före utgången av året.”Vi vill få till stånd ett avtal, men inte till vilket pris som helst. Tiden håller på att rinna ut. Vi måste förbereda oss på alla alternativ, också ett avtalslöst tillstånd”, säger minister Tuppurainen.Det tyska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd gav ministrarna en översikt över kommissionens, rådets och Europaparlamentets gemensamma planering av lagstiftningsarbetet. De tre institutionerna har för första gången utbytt synpunkter på de huvudsakliga målen för och prioriteringarna i lagstiftningsarbetet under hela mandatperioden 2019–2024.Vid mötet presenterade kommissionen också EU:s handlingsplan för demokrati. Handlingsplanen är ett led i kommissionens mål att skydda och stärka den europeiska demokratin. Finland välkomnar EU:s handlingsplan för demokrati och framhåller vikten av ett brett perspektiv på stärkandet av demokratin. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande fri- och rättigheterna är sammanlänkade, beroende av varandra och ömsesidigt förstärkande.I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel förhandlingarna om budgetramen och EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Källa: Valtioneuvosto.fi