NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet informerar i ett kommuninfo om de barnskyddsfrågor som kommunerna har begärt att få riktlinjer om från ministeriet. Frågorna gäller de ändringar i barnskyddslagen som trädde i kraft den 1 januari 2020 och gränsöverskridande bortföranden av barn. Genom ändringarna av barnskyddslagen stärks rätten till gott bemötande, omsorg och tillsyn samt respekt för människovärdet för barn som placerats utom hemmet. Dessutom har man preciserat de allmänna förutsättningarna för användningen av begränsningar, så som kravet på nödvändighet och kravet på proportionalitet, och förtydligat hur de begränsande åtgärderna ska antecknas. När det gäller de begränsande åtgärderna har lagen fått en ny bestämmelse om återlämnande av barn som utan tillstånd avlägsnat sig från en anstalt. Gränsen för eftervård har höjts till 25 år. Tyngdpunkten i ändringarna ligger på metoder där man genom framförhållning försöker förebygga att det uppstår allvarliga situationer och att begränsande åtgärder behövs.I kommuninfo preciseras det beslutsfattande enligt 69 a § i barnskyddslagen som gäller återlämnande och transport av barn som utan tillstånd avlägsnat sig från en barnskyddsanstalt. När ett barn ska återlämnas krävs det ett skriftligt beslut om hur transporten ska gå till och hur transporten ska arrangeras på ett säkert sätt. Beslutet kan inte överklagas, men de som saken berör ska delges beslutet. Åtgärderna ska antecknas också i barnets klienthandlingar. Institutet för hälsa och välfärd publicerar dokumentstrukturen för beslutet i Sosmet i början av januari 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Klimattoppmötet Climate Ambition Summit, som syftar till att höja de klimatpolitiska ambitionerna, för samman stater världen över lördagen den 12 december, på Parisavtalets 5-årsdag. Målet är att få länderna att skärpa sina klimatmål och effektivisera sina åtgärder före klimatkonferensen COP26 i Glasgow i november 2021. Statsminister Sanna Marin företräder Finland vid mötet.FN, Frankrike och Storbritannien, som står värd för klimatkonferensen i Glasgow nästa år, arrangerar klimattoppmötet i samarbete med Chile och Italien.
Klimatkonferensen COP26 i Glasgow har skjutits fram till nästa år på grund av coronaläget.Vid lördagens virtuella toppmöte får länderna berätta om nya ambitiösa klimatåtaganden för minskade utsläpp, anpassning till klimatförändringen och ökad klimatfinansiering. Vid mötet får också företrädare för det civila samhället, företag, universitet, ursprungsfolk och unga komma till tals.”Klimatförändringen är fortfarande det största hotet mot mänskligheten. Finland har förbundit sig att minska sina utsläpp snabbt. Vi bedriver en vetenskapsbaserad politik och siktar på klimatneutralitet till 2035. Klimatåtgärderna får inte bli lidande i coronakrisen, och därför bygger våra beslut på FN:s sex principer för hållbar återuppbyggnad och grön återhämtning”, säger statsminister Marin.Ett centralt tema för mötet kommer antagligen att vara stimulansåtgärder för en väg ut ur recessionen till följd av coronapandemin, och hur dessa kan vara till hjälp i omställningen till låga utsläpp världen över.”De massiva stimulansåtgärder som nu vidtas innebär ett historiskt tillfälle att styra in världen i en riktning som är förenlig med målen i Parisavtalet. Finland satsar oerhört stora pengar på rena lösningar, energirenoveringar, industriella innovationer och fossilfri trafik. Vi skapar hållbara arbetstillfällen inför framtiden. Jag tror och hoppas att vi hör det här samma budskapet i många länders anföranden under klimatmötet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Målet för Parisavtalet är att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till mindre än 2 grader och att eftersträva en ökning på högst 1,5 grader. Målet förutsätter att de globala utsläppen minskar radikalt under det kommande årtiondet. Ländernas nuvarande åtaganden resulterar i en global medeltemperaturökning på närmare 3 grader.EU håller på att uppdatera sitt nuvarande klimatåtagande, och Europeiska rådet väntas senare i veckan fatta beslut om skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål. År 2014 åtog sig EU att före 2030 minska sina utsläpp med minst 40 procent från 1990 års nivå. Finland driver nu på en skärpning av detta mål till minst 55 procent.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riksdagen har godkänt regeringens proposition med förslag till en lag om Senatfastigheter och Försvarsfastigheter. Syftet med reformen är att utveckla underhållet och förvaltningen av försvarsförvaltningens fastigheter så att de bättre än tidigare svarar mot försvarsförvaltningens behov. Ett ytterligare mål är att dämpa ökningen av kostnaderna för lokaler. Enligt propositionen ska affärsverket Senatfastigheter omorganiseras till en affärsverkskoncern som består av två affärsverk, det vill säga Senatfastigheter som är moderaffärsverket och Försvarsfastigheter som är ett dotteraffärsverk till Senatfastigheter. Finansministeriet och försvarsministeriet har berett projektet i nära samarbete med Senatfastigheter, Byggverket och försvarsmakten. “Ett stort tack till alla projektdeltagare för att vi kan ro i land denna viktiga reform.  Det är också viktigt att den personal som övergår till den nya organisationen nu vet hur arbetet kommer att fortsätta. Jag tror att den nya modellen hjälper oss att sköta och utveckla lokalerna på ett effektivare sätt enligt försvarsmaktens behov”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Samserviceprincipen förbättrar beredskapen “Försvarsfastigheter kommer att vara Försvarsmaktens strategiska partner med en självständig och direkt operativ kapacitet samt beredskap att stödja Försvarsmakten under alla förhållanden. Verket kommer att ha ansvar för att de lokaler som är avsedda för försvaret är användningsklara i alla säkerhetssituationer. Kundorientering är kärnan i den nya organisationens verksamhet – den inrättas med tanke på försvarsmaktens behov. Omorganiseringen förbättrar också statens fastig-hetsorganisations beredskaps- och säkerhetskompetens”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.Försvarsfastigheter har till uppgift att producera lokaltjänster för Försvarsmakten och dess samarbetspartner. Enligt den verksamhetsmodell som beredningsarbetet har byggt på har Försvarsfas-tigheter ansvar för lokalernas och områdenas funktion och Försvarsmakten för användningen av dem. Målet är att göra försvarsförvaltningens fastighetssystem tydligare. Senatfastigheter producerar tjänster för andra kunder inom statsförvaltningen och svarar för koncernen för produktionen av de gemensamma tjänsterna. Den personal vid Byggverket och Senatfastigheter som berörs av ändringen övergår som gamla arbetstagare till den nya organisationen. Den nya koncernen kommer att sysselsätta omkring 1 100 personer.Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 18 december 2020. Försvarsfastigheter ska inleda verksamheten den 1 januari 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi