NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar, fängelselagen och vissa andra lagar för att det vid verkställigheten av straff ska finnas en tillräckligt exakt författningsgrund i situationer med allmänfarliga smittsamma sjukdomar.Coronavirusepidemin har haft en betydande inverkan på Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet, och på grund av epidemin har man varit tvungen att införa temporära begränsningar för intagning i fängelse. Arbetsgruppen har bedömt behoven att ändra lagstiftningen med tanke på bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Utgångspunkten har varit att verkställigheten av straff i en situation med en smittsam sjukdom ska ske på ett säkert och korrekt sätt.Enligt förslaget ska Enheten för hälso- och sjukvård för fångar kunna besluta om begränsning av sysselsättningen i fängelserna, besök hos fångarna och permissionerna för fångar i situationer där smittsamma sjukdomar förekommer. Enligt förslaget ska Brottspåföljdsmyndigheten därefter fatta ett mer detaljerat beslut om innehållet i begränsningarna. Införandet av begränsningar förutsätter att begränsningarna är nödvändiga för att förhindra spridningen av sjukdomen och för att säkerställa att verkställigheten av fängelse är säker för samhället, personalen och fångarna. Fängelserna ska i mån av möjlighet ordna ersättande sysselsättning för att minska de negativa konsekvenser begränsningarna har för fångarna.Dessutom föreslås det att justitieministeriet i större utsträckning än för närvarande genom förordning ska kunna begränsa inledandet av verkställigheten av fängelsestraff och samhällspåföljder.Propositionen har sänts på remiss. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.Ytterligare upplysningar: Mirja Salonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 019, [email protected]Utlåtande.fi
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet stöder anordnarna av grundläggande konstundervisning med 1,2 miljoner euro i coronastöd. De understöd som beviljas med anledning av behovet av tilläggsfinansiering till följd av coronapandemin är avsedda för huvudmän för grundläggande konstundervisning som inte får finansiering som baserar sig på den statsandel som beviljas per undervisningstimme. 61 sökande beviljades understöd.– Det är viktigt med välbekanta och betydelsefulla hobbyer, trots att  vi lever under exceptionella. förhållanden. Understödet är avsett för att stödja kontinuiteten inom den grundläggande konstundervisningen, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.  – Med understödet vill vi hjälpa utbildningsanordnarna så att det finns tillgång till grundläggande konstundervisning i olika delar av landet även om coronapandemin försvårat förutsättningarna för anordnandet av undervisningen.  Understöden är avsedda för att täcka sådana kostnader och behov av verksamhetsutveckling som undantagsförhållandena och verksamhetsbegränsningarna med anledning av coronapandemin har orsakat eller orsakar under tiden 16.8. – 31.12.2020. Understödet kan antingen vara tilläggsfinansiering till ett redan beviljat allmänt understöd eller projektfinansiering som beviljas i form av specialunderstöd.Det finns ca 435 läroanstalter för grundläggande konstundervisning i Finland. Ca 40 procent är privata läroanstalter som inte omfattas av statsandelen per undervisningstimme. Grundläggande konstundervisning ges inom musik, dans, bildkonst, mediekonst, cirkuskonst, ordkonst, arkitektur, teater och hantverk. Under höstterminen har den grundläggande konstundervisningen ända fram till senaste tid i regel ordnats som närundervisning. Med coronastöd som beviljats tidigare i somras har man stött läroanstalternas beredskap att vid behov snabbt övergå till hybrid- eller distansundervisning och genomföra den på ett högklassigt sätt. Behovet av tilläggsstöd har dock enligt ansökningarna fortsatt att vara betydande, eftersom intäkterna har minskat och kostnaderna ökat när man sörjt för hälsosäkerheten bl.a. genom att genomföra undervisning i mindre grupper och i rymligare lokaler.Beviljade understöd: grundläggande konstundervisning 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat sammanlagt 2 818 000 euro i specialunderstöd till 35 projekt som ordnas av grenförbunden. Understödet är avsett för att trygga grenförbundens och deras medlemsföreningars verksamhet samt effektivera och utveckla verksamheten under coronaepidemin.De projekt som understöds hade  indelats i tre grupper. Bidrag på 1 139 000 euro beviljades för grenförbundens förluster samt för kostnader på grund  av annullerade eller flyttade evenemang. För utvecklingsprojekt inom föreningsverksamheten, såsom utveckling av elektroniska system eller nya träningsmiljöer, beviljades 1 209 500 euro. För övriga kostnader som uppkommit för säkerställandet av grenförbundens nödvändiga verksamhet beviljades 469 500 euro i understöd.– I år har många grenförbund varit tvungna att verka under undantagsförhållanden och i många grenar har man varit tvungen att ställa in, flytta på eller arrangera olika stortävlingar, kvalificeringar, världscup-evenemang och motsvarande stora evenemang inom ramen för begränsningarna. Med understödet kommer vi förbunden till mötes i fråga om kostnaderna för arrangemangen, konstaterar forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Man kunde ansöka om understöd för en eller flera helheter. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 46 ansökningar om understöd. Sammanlagt 30 grenförbund och Suomen Parkour ry ansökte om understöd. Det totala beloppet för samtliga understöd som söktes uppgick till 8 928 284 euro.Ministeriet har alltsedan coronapandemin började haft täta kontakter med idrottsorganisationerna och beredningen av stödåtgärderna inleddes direkt i våras. I den andra tilläggsbudgeten för 2020 beviljades 19,6 miljoner euro för kostnader som föranletts av annullerade evenemang inom idrott och motion, tryggande av grenförbundens och idrottsföreningarnas funktionsförmåga samt tryggande av verksamheten vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren. I juni utdelades sammanlagt 9 748 280 euro i understöd för  dessa funktioner.Specialunderstöd för att trygga grenförbundens och deras medlemsföreningars verksamhet på grund av coronavirusläget  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet företagsstöd har mångdubblats under coronaepidemin, och samtidigt har målen för företagsstöden blivit helt olika än under normala tider. I början av krisen var företagsstödens centrala uppgift att rädda företag med likviditetsproblem från konkurser. På längre sikt bör man med företagsstöden sträva efter att utveckla företagens verksamhet.Detta framgår av en rapport från forskningssektionen för företagsstöd som gäller företagsstöd som beviljats under coronaepidemin. Rapporten innehåller ingen detaljerad bedömning av coronastöden, utan ger utgångspunkter för forskningssektionens framtida utvärderingsarbete. Avsikten är att forskningssektionens mer omfattande utvärdering av coronastöden ska publiceras våren 2021 som en del av årsrapporten.På lång sikt måste stöden utveckla företagsverksamhetenI rapporten har man delat in coronapandemin i tre faser och dryftat deras konsekvenser för ekonomin och företagen. Dessa steg är den partiella nedläggningen av ekonomin, återhämtningsfasen och återgången till det normala.I början av coronakrisen stängdes ekonomin delvis. De strikta begränsningsåtgärderna försvagade snabbt företagens likviditet, men osäkerheten om krisens djup och varaktighet begränsar företagens vilja och möjligheter att ta lån. På så sätt minskade också effektiviteten av borgen och lån i form av företagsstöd. Detta talar för användningen av direkta företagsstöd.I återhämtningsskedet av ekonomin minskar företagsstödens roll när ekonomin återgår till det normala. När företagen och deras finansiärer på nytt kan förutse framtiden och riskerna för affärsverksamheten, ökar betydelsen av borgen och lån som stödformer väsentligt och betydelsen av direkta stöd minskar.På lång sikt är målet att återgå till företagsstöd som utvecklar företagen och deras produktion i stället för att upprätthålla de nuvarande företagsstrukturerna och sysselsättningen. Förlängda stödperioder kan bevara företags- och branschstrukturer som inte längre motsvarar efterfrågan efter krisen. Då ökar risken för företagsekonomiskt svaga företag som hålls vid liv med stöd som inte uppmuntrar företagen att utveckla sin verksamhet.Effekterna av coronakrisen gäller tjänster och privat konsumtionI rapporten har coronakrisen också jämförts med två tidigare ekonomiska kriser under de senaste decennierna, dvs. recessionen på 1990-talet och den recessionsperiod som började under finanskrisen 2008. Observationerna är mycket preliminära, eftersom coronapandemin fortfarande pågår.Coronakrisens effekter på industriproduktionen ser måttliga ut jämfört med i synnerhet finanskrisen. Effekterna av coronakrisen riktar sig i stor utsträckning mot tjänsterna. Jämfört med tidigare kriser har coronakrisen i hög grad gällt den privata konsumtionen, medan effekterna på investeringarna har varit måttfulla. I fråga om konsekvenserna för arbetslösheten var lågkonjunkturen på 1990-talet i sin egen klass.Forskningssektionen för företagsstöd gör en bedömning av coronastödens effekterI anslutning till arbets- och näringsministeriet finns den oberoende forskningssektionen för företagsstöd, som inrättades år 2019. Den har till uppgift att producera information om hur företagsstödssystemet utvecklas samt främjar kvaliteten på utvärderingen av verkningsfullheten och utnyttjandet av forskning i den politiska verksamheten och den samhälleliga diskussionen. Under mandatperioden 2019–2023 omfattar forskningssektionen för företagsstöd ordförande Seija Ilmakunnas (arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitet) samt Minna Martikainen (professor, Vasa universitet), Mikko Puhakka (professor, Uleåborgs universitet), Hannu Salonen (professor, Åbo universitet) och vice ordförande Rune Stenbacka (professor, Hanken).Arbets- och näringsministeriet inledde i augusti 2020 en oberoende utvärdering av företagsstöd som har tagits i bruk på grund av en likviditetskris i företag till följd av coronaläget. I den första fasen bedöms effekterna av coronastöden på kort sikt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att döma av rättspraxis har felen i upphandlingsförfarandena minskat. Det framgår av en utredning som gjorts av Rådgivningsenheten för offentlig upphandling, som upprätthålls av Arbets- och näringsministeriet och Kommunförbundet. Målet för utredningen var att ta fram uppgifter om sådana upphandlingsförfaranden som Marknadsdomstolen konstaterat strida mot upphandlingslagen.Utredningen gällde Marknadsdomstolens beslut under perioden 1.1.2017–31.12.2019. Som jämförelse användes rådgivningsenhetens utredning från år 2011.På basis av publicerade upphandlingsannonser genomfördes det i Finland under 2017–2019 över 40 000 upphandlingar i enlighet med den upphandlingslag som trädde i kraft år 2017. Av dessa gick sammanlagt 364 till Marknadsdomstolen, vilket är 1–2 procent av de genomförda upphandlingarna. År 2011 var motsvarande andel cirka 5 procent.I Finland uppgår värdet av den offentliga upphandlingen till sammanlagt cirka 35 miljarder euro per år, vilket motsvarar i snitt 16 procent av BNP. Ofta består cirka hälften av de offentliga samfundens budgetar av offentligt upphandling.Fel i färre än en halv procent av upphandlingarnaEnligt Marknadsdomstolens avgöranden förekom det fel i 161 upphandlingsförfaranden under den granskade perioden. Det är bara cirka 0,4 procent av de genomförda upphandlingarna. De mest typiska felen gällde uteslutning av en anbudsgivare eller ett anbud ur anbudsförfarandet.–  Tillämpningen av upphandlingslagen har blivit en aning mer komplicerad, men lyckligtvis syns detta inte i statistiken över rättsfallen, säger Katariina Huikko, ledande jurist vid Rådgivningsenheten för offentlig upphandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi