NordenBladet — Den halvtidsrapport som sammanställts av den tväradministrativa arbetsgrupp som undersöker datasäkerheten och dataskyddet i samhällets kritiska sektorer sändes på remiss den 15 december 2020. Arbetsgruppens viktigaste iakttagelse är att en god datasäkerhetskultur uppstår som en följd av de datasäkerhetskrav som finns i lagstiftningen, inte som en följd av anvisningar och annan frivillighet.Arbetsgruppen anser att kraven på datasäkerheten i kritiska sektorer bör vara tydligare fastställda i den lagstiftning som gäller olika sektorer och att det bör utövas en aktiv tillsyn av att kraven följs. Myndigheterna behöver mer resurser och samarbetet mellan myndigheterna bör bli mer systematiskt och effektivare.Kommunikationsministeriet tillsatte i november en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga ändringsbehoven i lagstiftningen om datasäkerhet och dataskydd inom centrala funktioner för samhällets verksamhet och att lägga fram ett förslag till politiska riktlinjer i fråga om dessa för regeringen.Arbetsgruppens utredning gäller centrala samhällssektorer, till exempel hälso- och sjukvården, energiförsörjningen, finansbranschen, vattenförsörjningen och trafik- och transportsektorn och den digitala infrastrukturen och dess tjänster.Högre datasäkerhetskrav för kritiska sektorerArbetsgruppen betonar i sin halvtidsrapport att de olika sektorerna i det digitala samhället är beroende av varandra. En störning i en sektor kan ha stora konsekvenser. På grund av detta bör man säkerställa att bestämmelserna om datasäkerhet och dataskydd är tillräckligt tydliga och att kraven för de olika sektorerna riktas rätt.Arbetsgruppen föreslår i sina förslag till riktlinjer att det på lagnivå ska ställas högre krav på datasäkerheten i de kritiska sektorerna. Dessutom bör de sektorspecifika datasäkerhetskraven preciseras och utvärderas regelbundet för att säkerställa att de hålls uppdaterade. Arbetsgruppen föreslår också att det ska utövas en noggrannare tillsyn av att datasäkerhetskraven följs och att denna myndighetsverksamhet ska ha tillräckliga resurser.Speciallag om samarbete mellan myndigheternaArbetsgruppen föreslår också att olika aktörers datasäkerhetskompetens ska förbättras och att samarbetet mellan myndigheter när det gäller tillsynen av skyldigheter i samband med datasäkerhet ska bli effektivare.Samarbetet ska stärkas genom stiftandet av en speciallag, och lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet (PTG) ska vara förebild för denna speciallag. I lagen kan det finnas närmare bestämmelser om bland annat informationsutbytet mellan myndigheterna i specifika situationer samt om samordningen av myndighetsverksamhet i allmänhet vid kränkningar av dataskyddet och vid förhindrandet av sådana kränkningar.I halvtidsrapporten finns också en bedömning av de tilläggsresurser som behövs och som ska användas främst till att utveckla den övervakande myndighetens funktionsförmåga. Arbetsgruppen lyfter fram den offentliga sektorns betydelse som en central samhällsaktör och betonar särskilt Cybersäkerhetscentrets roll som ett stöd för andra aktörer. När det gäller dataskyddet betonar arbetsgruppen i sitt förslag till riktlinjer den betydelse som dataombudsmannens byrå har och den ökade användningen av certifieringar för dataskydd.Datasäkerheten är en del av samhällets beredskapKommunikationsminister Timo Harakka anser att cybersäkerhetens triangel utgörs av förpliktigande lagstiftning, tydlig ansvarsfördelning och tillräckliga resurser.– Datasäkerheten är den kanske viktigaste delen av samhällets beredskap för undantagssituationer. I det här samspelet måste var och en ta initiativ i sin egen roll för att vi ska få världens pålitligaste infrastruktur och digitala tjänster.Kommunikationsministeriets överdirektör Laura Vilkkonen är ordförande för arbetsgruppen. Gruppen består av företrädare olika ministerier och myndigheter.Vad händer härnäst?Arbetsgruppens halvtidsrapport sändes på remiss den 15 december 2020. Remisstiden för halvtidsrapporten går ut den 6 januari 2021.Alla organisationer och medborgare är välkomna att lämna ett yttrande på webbplatsen www.utlåtande.fi. eller per e-post på adressen [email protected]Arbetsgruppens mandatperiod löper ur den 31 januari 2021. Då ska också arbetsgruppens slutrapport publiceras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom metropolpolitiken ska man intensifiera samarbetet mellan städerna och kommunerna inom Helsingforsregionen och staten i frågor som stöder områdets tillväxt, sysselsättning och hållbara utveckling. Syftet är också att möta de särskilda utmaningarna i regionen. Under åren 2020–2023 fokuseras samarbetet särskilt på sysselsättning, social hållbarhet och åtgärder för att främja ett klimatneutralt metropolområde. Samarbetsgruppen för metropolpolitiken, som tillsattes i november 2020, höll sitt första möte den 15 december och beslutade om prioriteringarna för metropolpolitiken för åren 2020–2023.Samarbetsgruppen ska inleda åtgärder för att främja sysselsättningen, motverka utslagning och stöda klimatneutralitetsmålen. ”Den rådande pandemin visar hur viktiga och brådskande just dessa frågor är”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är gruppens ordförande. ”Om vi finner en lösning på särfrågorna för metropolområdet stärker vi hela landets konkurrenskraft och hjälps åt att uppnå ett klimatneutralt Finland”, fortsätter Mikkonen.Den första konkreta åtgärden går ut på att se över särfrågorna för arbetsmarknaden i metropolområdet. I samband med reformen av systemet för arbets- och näringstjänster görs dessutom en övergripande bedömning av vilka drag i verksamhetsmiljön som är särskilt viktiga att beakta med tanke på metropolområdet.”Samtidigt som arbetet med de valda prioriteringarna framskrider, är det med tanke på hela landets sysselsättningsutveckling och ekonomiska utveckling viktigt att metropolområdets särdrag beaktas i de reformer som gäller kommunernas ställning och finansiering”, säger kommunminister Sirpa Paatero och nämner det omfattande arbete som ligger till grund för den framtida kommunpolitiken. Målet med arbetet är att lyfta fram åtgärdsförslag för det politiska beslutsfattandet om kommunernas framtida finansiering, uppgifter och roll.En annan åtgärd som genast inleds är en övergripande bedömning av invandrarnas ställning i projekt som förebygger utslagning. Städerna i metropolområdet står i främsta ledet när det gäller att möta de utmaningar och möjligheter som invandringen medför, och syftet är att hitta metoder genom vilka städerna och staten tillsammans kan öka invandrarnas delaktighet, sysselsättning och välfärd.  Som en tredje konkret åtgärd inleds en utvecklingshelhet för ett rent och smart metropolområde. I samarbete mellan staten och städerna utvecklar man utsläppssnåla lösningar och tar dem i bruk. De ska stödja en hållbar livsstil och en smidig vardag för invånarna, öka företagens konkurrenskraft och stärka regionens ekonomi. Man söker i synnerhet lösningar som minskar trafikutsläppen och livscykelutsläppen från byggnader och områden, och lösningar som ökar den cirkulära ekonomin.”Det centrala målet med den metropolpolitik som ska inledas är att stärka förutsättningarna för detta område, som är viktigt för hela samhällsekonomin, att konkurrera med andra europeiska metropoler i fråga om såväl kompetent arbetskraft och företag som kulturell dragningskraft. De överenskomna åtgärderna bör därför framskrida snabbt, eftersom tryggandet av metropolområdets innovationsförmåga, investeringsförmåga och livskraft är mer aktuellt än någonsin tidigare på grund av den rådande pandemin och dess verkningar”, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori och Esbo, Vanda och Grankulla stadsdirektörer Jukka Mäkelä, Ritva Viljanen och Christoffer Masar.”KUUMA-regionen välkomnar med glädje inledandet av arbetet i samarbetsgruppen för metropolpolitiken och kommer att delta aktivt i arbetet”, säger Harri Lipasti, kanslichef i Tusby kommun och ordförande för kommundirektörsgruppen i KUUMA-regionen.Ytterligare upplysningar:Timo Juurikkala, miljö- och klimatminister Mikkonens specialmedarbetare, [email protected], tfn 040 555 4013
Minna Salminen. kommunminister Paateros specialmedarbetare, tfn 02955 30273, [email protected]
Lotta Backlund, borgmästare Jan Vapaavuoris specialmedarbetare, tfn 040 5313 076
Olli Maijala, konsultativ tjänsteman, [email protected], tfn 0295 250 174

Källa: Valtioneuvosto.fi