NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda samarbetet mellan räddningsväsendet, polisen och Gränsbevakningsväsendet när det gäller användningen av obemannade luftfartyg. Arbetsgruppens mål är att förenhetliga de sektorspecifika anvisningarna om obemannade luftfartyg samt att intensifiera samarbetet mellan myndigheterna.Arbetsgruppen utreder bland annat möjligheterna att förenhetliga utbildningen i fråga om obemannade luftfartyg och genomföra utbildningen delvis i samarbete mellan myndigheterna. Samtidigt utreds hur myndighetsverksamheten inom obemannad luftfart kan statistikföras med metoder som är enhetliga på nationell nivå.Tillsättandet av arbetsgruppen hänför sig till de reformer som bereds i Transport- och kommunikationsverket och där de nationella bestämmelserna om myndigheters luftfart uppdateras så att de motsvarar Europeiska unionens lagstiftning. Den luftfartsföreskrift som ska träda i kraft 2021 innehåller nya förpliktelser att samarbeta och vidta åtgärder för myndigheterna.I den arbetsgrupp som nu tillsatts ingår företrädare för inrikesministeriets räddningsavdelning och polisavdelning, räddningsverken, Räddningsinstitutet, Gränsbevakningsväsendet och Polisstyrelsen. Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 januari till den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För Finlands havsområde har det för första gången utarbetats en täckande havsplan i en omfattande samarbetsprocess mellan olika aktörer. Planen är en kartbaserad framställning av både territorialvattnet och den ekonomiska zonen, där man i stora drag identifierar till exempel betydande och potentiella akvatiska natur- och kulturvärden och områden för energiproduktion, fiske, vattenbruk, sjöfart och turism. Målet är att samordna olika branschers behov och på så sätt förbättra dels förutsättningarna att idka marina näringar, dels den marina miljöns tillstånd.“Finlands havsområde har gåtts igenom, och i våra händer har vi ett verktyg som hjälper oss att samordna olika marina intressen. Vi har nu en allt klarare bild till exempel av möjligheterna att öka den havsbaserade vindkraften. Grunden för användningen av havet ska vara ett välmående hav, en välmående skärgård och bevarandet av unika naturvärden, i enlighet med vad som anges i havsplanen. Ett varmt tack till dem som under flera år arbetat med denna plan längs Finlands kust”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Havsplanen ger information som underlag för mer detaljerade regionala planer, såsom landskapsplaner, regionutveckling och tillståndsförfaranden. Informationen kan också utnyttjas inom olika branscher. Havsplanen hör inte till systemet för planering av områdesanvändningen och den har inga rättsverkningar. Planen uppdateras med minst tio års mellanrum.Planen utarbetas i samarbete mellan åtta landskapsförbund vid kusten. Regionala myndigheter, olika intressentgrupper och forskningsinstitut deltar också aktivt i arbetet.Havsplaner utarbetas i varje EU-land som har marina vatten. Östersjöländerna har som mål att man genom planerna även ska kunna samordna projekt och åtgärder som överskrider staternas havsgränser, trygga ekologiska förbindelser och förbättra den marina miljöns tillstånd.Framtida trumfkort i Finlands havsområdeNorra Bottenhavet, Kvarken och BottenvikenRegionen karakteriseras av landhöjningskusten, stora älvar med bebodda deltaområden, delvis grunda havsområden och istäckta vinterförhållanden. Bottenvikens nationalpark och Kvarkens skärgård hör till Unescos värdsarv och lockar till att också i framtiden utveckla turismen och rekreationen.Den sektorsövergripande industri som är beroende av sjöfarten har även i fortsättningen en central roll. Kvarkens skärgård och största delen av kustområdena är viktiga fiskeområden. Bottenviken är hem för Östersjöns vandringsfiskar, och vattenbruksområdena utvecklas med beaktande av den marina naturen.Vasa-Umeå förbindelsen skapar förutsättningar för utveckling av verksamheten i Kvarkenområdet. I Norra Bottenhavet och Bottenviken finns potentiella områden för havsbaserad vindkraft.Skärgårdshavet och Bottenhavets södra delBottenhavets läge i övergångszonen mellan det södra och norra artbeståndet, Skärgårdshavets biosfärområde bildar tillsammans med älvarna och deltaområdena vid kusten en unik helhet vars bevarande stöds av Bottenhavets och Skärgårdshavets nationalparker. De mångsidiga kulturarven och naturvärdena är attraktionsfaktorer för regionen.I regionen finns en internationellt konkurrenskraftig koncentration av hamnar och högteknologisk marinindustri. I framtiden kommer man i all industriell verksamhet att satsa på lösningar som förbättrar den marina miljöns tillstånd. Målet är att utveckla produktionen av förnybar energi och i synnerhet att öka den havsbaserade vindkraften. Fisket i den södra delen av Bottenhavet och vattenbruket i Skärgårdshavet, som baserar sig på ny teknik, är livskraftiga näringar.Finska vikenI Finska viken samordnas marina verksamheter med beaktande av en god miljöstatus i den marina miljön. Havsområdet är livligt trafikerat och där finns betydande internationella hamnar som ger upphov till tillväxt.De marina städerna är turisternas port till skärgården, vars unika miljö också lockar nya invånare och aktörer. Hållbara rekreations- och turisttjänster utvecklas på de lokala invånarnas, naturens och kulturvärdenas villkor. Forskningssamarbetet kring havsområdena skapar blå tillväxt, det vill säga innovationer, produktutveckling och nya arbetstillfällen.Merialuesuunnitelma.fi: Finlands havsplan 2030Merialuesuunnittelu.fi: Utarbetandet av havsplanen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Flera lag- och förordningsändringar som hänför sig till social-, hälso- och försäkringsområdet träder i kraft i början av år 2021. De största förändringarna har samlats här.Livslängdskoefficienten fastställd för 2021Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för 2021. Livslängdskoefficienten är 0,94984. Avsikten med livslängdskoefficienten är att i enlighet med hur den förväntade genomsnittliga livslängden förändras anpassa pensionsutgiften och nivån på de nya arbetspensionerna som börjar betalas.Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2021 eller därefter med 5,016 procent för personer som är födda 1959. Livslängdskoefficienten minskar också de invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas på grund av arbetsoförmåga och som börjar 2021, med undantag av pensionsdelen för återstående tid på vilken livslängdskoefficienten inte tillämpas. Livslängdskoefficienten inverkar dessutom på de familjepensioner, partiella förtida ålderspensioner och arbetslivspensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas nästa år.Livslängdskoefficienten fastställd för 2021 (Pressmeddelande 10.11.2020)Beloppet av de boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget för pensionstagare höjsDe maximala boendeutgifter som beaktas vid beräkning av storleken på bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 0,9 procent vid ingången av 2021. Statsrådet utfärdade den 19 november en förordning om grunderna för bestämmande av bostadsbidraget för pensionstagare 2021. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.Enligt Folkpensionsanstaltens statistik har hyran för pensionstagare som bor i hyresbostad stigit från september 2019 till september 2020 med i genomsnitt 0,9 procent. Efter höjningen är de maximala boendekostnader som beaktas 6 804–8 433 euro per år beroende på i vilken kommun bostaden ligger.Beloppet av de boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget för pensionstagare höjs (Pressmedelande 19.11.2020)Arbetslöshetsförsäkringspremiernas totala belopp höjs med 0,32 procentenheterArbetslöshetsförsäkringspremierna höjs med 0,32 procentenheter år 2021. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ska vara 1,40 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie uppgår till 0,50 procent av lönen, om lönebeloppet är högst 2 169 000 euro. För den överskjutande delen av lönen är arbetslöshetsförsäkringspremien 1,90 procent.Arbetslöshetsförsäkringspremiernas totala belopp höjs med 0,32 procentenheter Pressmeddelande 26.11.2020)Sjukförsäkringsavgifterna för 2021 har fastställtsSjukvårdspremienÅr 2021 är den försäkrades sjukvårdspremie 0,68 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen. Den premie som tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är 1,65 procent. Både sjukvårdspremien och den premie som tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster förblir på samma nivå som år 2020. Avgifterna för arbetsinkomstförsäkringenArbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift är 1,53 procent. Premien är 0,19 procentenheter högre än 2020.Sjukförsäkringsavgifterna för 2021 har fastställts (Pressmeddelande 19.11.2020)Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2021År 2021 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,4 procent av lönen, det vill säga avgiften är densamma som den var 2020. Basprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för företagare är nästa år 24,10, medan motsvarande höjda procentsats för personer som fyllt 53–62 år är 25,60. Nästa år är procentsatsen för arbetstagares pensionsförsäkringsavgift 7,15, medan den höjda procentsatsen för arbetstagare som fyllt 53–62 år är 8,65. Arbetsgivarens genomsnittliga avgift utgör 16,95 procent.Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2021 (Pressmeddelande 12.11.2020)Arbetspensionsindexet och lönekoefficienten för år 2021 har fastställtsSocial- och hälsovårdsministeriet har den 22 oktober fastställt indextalen beträffande arbetspensionsskyddet för år 2021.Arbetspensionsindexet är nästa år 2631. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 0,5 procent jämfört med år 2020. De löpande arbetspensionerna justeras med arbetspensionsindexet. Som lönekoefficient fastställdes 1,465.Förmåner som är bundna till arbetspensionsindexet är löpande förvärvs- och familjepensioner enligt arbetspensionslagarna för de privata sektorerna och pensionssystemen för de offentliga sektorerna, vissa ersättningar enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst samt avträdelsepensioner och avträdelsestöd.Arbetspensionsindexet och lönekoefficienten för år 2021 har fastställts (Pressmeddelande 22.10.2020)Inga förändringar i rehabiliteringen för krigsinvaliders makar och änkor och krigsänkor eller i frontunderstödet till frivilliga utländska frontmänPerioden för anstaltsrehabiliteringen för krigsinvaliders makar och änkor och krigsänkor är högst två veckor, och dagrehabiliteringsperioden högts 15 dagar. Öppenvårdsrehabiliteringen innefattar en serie på högst 15 vårdtillfällen och vårdseriens maximiavgift förblir 1050 euro per person. Maximipriset för öppen rehabilitering som ges i hemmet förblir 1575 euro per rehabiliteringsklient.Beloppet av det frontunderstöd som beviljas som engångsbetalning till utländska frontmän förblir 2 000 euro.Inga förändringar i rehabiliteringen för krigsinvaliders makar och änkor och krigsänkor eller i frontunderstödet till frivilliga utländska frontmän (Pressmeddelande 10.12.2020)Ersättning av resekostnader fortsätter inom studerandehälsovårdenErsättning av resekostnaderna för högskolestuderandes resor till studerandehälsovård förbättrar studerandenas möjligheter att använda sjukvårdstjänster inom studerandehälsovården i stället för till exempel kommunala hälsovårdstjänster.Ersättning av resekostnader fortsätter inom studerandehälsovården (Pressmeddelande 17.12.2020)FPA ordnar studerandehälsovården för högskolestuderande Ordnandet av studerandehälsovårdstjänsterna ändras från och med den 1 januari 2021 när lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande träder i kraft. I och med den nya lagen förenhetligas studerandehälsovårdstjänsterna för yrkeshögskole- och universitetsstuderande i hela landet. Folkpensionsanstalten (FPA) ordnar studerandehälsovården för högskolestuderande och Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) producerar tjänsterna i hela landet.Kommuninfo: Studerandehälsovården från och med den 1 januari 2021 (Nyhet 27.11.2020)Ändringar i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte från och med den 1 januari 2021I lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har gjorts ändringar i syfte att stärka klientens rätt till socialvård av god kvalitet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. Avsikten med ändringarna har varit att säkerställa att de personer som har varit arbetslösa under en lång tid och som behöver stöd via socialvården under serviceprocessen erbjuds rehabiliterande arbetsverksamhet.Kommuninfo: Ändringar i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte från och med den 1 januari 2021 (Nyhet 18.11.2020)Personaldimensionering i långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldreVid ingången av 2021 ska personaldimensioneringen vara minst 0,55 anställda per klient. Den lagstadgade minimidimensioneringen gäller både de offentliga och de privata tjänsterna. Dimensioneringen ska vara högre när klienternas funktionsförmåga och servicebehov samt tryggandet av servicekvaliteten förutsätter det. Kommuninfo: Ändringen av äldreomsorgslagen 1.10.2020 (Nyhet 30.9.2020)Ändringarna i kemikalielagen stärker e-tjänstenRegeringen föreslår ändringar i kemikalielagen. Ändringarna stärker bland annat e-tjänsten och Giftinformationscentralens befogenhet.Ändringarna i kemikalielagen stärker e-tjänsten (Pressmeddelande 27.8.2020)Antalet timmar vikariehjälp för renskötare ändras temporärSocial- och hälsovårdsministeriet fastställde den 17 december maximikvantiteten vikariehjälp som ersätts för renskötare under 2021. Maximiantalet vikariehjälpstimmar som ersätts under 2021 är 180 timmar per renskötare.Antalet timmar vikariehjälp för renskötare ändras temporär (Pressmeddelande 17.12.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den arbetsgrupp som berett ett utvecklingsprogram för bostadspolitiken har diskuterat en fråga som påverkar varje finländare, det vill säga hur man kan trygga ett gott boende till rimligt pris för alla i Finland. Enligt arbetsgruppen ska de nuvarande goda verksamhetsmodellerna, såsom den statligt stödda bostadsproduktionen, fortsätta och utvecklas över regeringsperioderna.Arbetsgruppens syn på läget inom Finlands bostadspolitik var god enligt en lägesanalys och de sakkunniga som hördes. Till exempel polariseringen på bostadsmarknaden påverkar dock finländarnas boende och priset på bostäderna, och finländarnas skulder har ökat. I synnerhet de ungas ägarboende har minskat under de senaste tio åren.”På bostadsmarknaden ser man en allt skarpare indelning å ena sidan i områden där befolkningen minskar och å andra sidan i tillväxtcentrum där bostadspriserna stiger och hyrorna är höga”, säger arbetsgruppens ordförande Hannele Pokka.Staten ska även i fortsättningen stödja boendet på olika sätt”Statens roll i bostadspolitiken ska förbli stark. Vi diskuterade om staten kunde stödja finländarnas möjligheter att få en bostad som motsvarar deras behov också på något annat sätt än genom att stödja byggandet av hyresbostäder. Eventuellt stödjande av ägarbostäder till rimligt pris och byggande i andelslagsform kräver dock fortfarande en grundlig utredning”, säger Pokka.Arbetsgruppen fastställde att statens bostadsfond (SBF) ska bevaras som en fond som står utanför statsbudgeten och som är underställd miljöministeriet. Arbetsgruppen var enig om behovet av att utreda en mer omfattande användning av fondens tillgångar inom olika stödmodeller, såsom finansiering av ägarboende till rimligt pris. I synnerhet ungas möjligheter till ägarboende kan främjas genom att utveckla BSP-lånen och höja maximibeloppet av lånen så att det motsvarar den nuvarande prisnivån.Den statligt understödda bostadsproduktionen har traditionellt haft en viktig roll i Finland, och var tredje bostad har byggts med statligt stöd. Arbetsgruppen anser att ARA-produktionens roll också i framtiden är viktig när det gäller att säkerställa utbudet av bostäder till rimligt pris och förebygga segregation. ARA-produktionen kompletterar vid behov den fritt finansierade bostadsproduktionen och hjälper således att kontrollera konjunkturerna inom byggsektorn.De MBT-avtal som staten ingått med de största stadsregionerna styr markanvändningen, boendet och trafiken i en hållbar riktning. Enligt arbetsgruppen har MBT-avtalen främjat tillväxtregionernas förutsättningar att producera nya bostäder, och denna praxis bör vidareutvecklas. För att bostadsproduktionen ska kunna säkerställas måste man granska kommunernas tomtutbud och förfarandena för överlåtelse av tomter till byggherrar. För att underlätta de iståndsättningar som bostadsaktiebolag utför i områden med minskande befolkning föreslår arbetsgruppen att villkoren i statsborgensmodellen för bolagens ombyggnadslån förbättras.Arbetsgruppen vill skapa större synlighet för frågor som gäller boendekvalitet, och för att främja detta föreslår arbetsgruppen att man inrättar ett nytt slags forum för bostadsplanering. Med hjälp av den kan aktörerna inom sektorn föra en dialog om frågor som gäller boendekvaliteten. För att förbättra hyresgästers ställning föreslår gruppen dessutom att man utreder ett tvistlösningsförfarande som är smidigare än ett domstolsförfarande.Regeringens redogörelse läggs fram i början av åretDen arbetsgrupp som berett utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken överlämnade sitt arbete till miljö- och klimatminister Krista Mikkonen den 18 december. ”Ett stort tack till arbetsgruppen för att ha ägnat sig åt denna mångfasetterade fråga. Regeringen går härnäst noggrant igenom slutresultatet av arbetet och lämnar i början av året sitt bostadspolitiska program till riksdagen i form av en redogörelse.””Det bostadspolitiska utvecklingsprogrammet utarbetas för åtta år, eftersom dess syfte är att på lång sikt dra upp riktlinjer för bostadspolitiken och utvecklingen över regeringsperioderna. I programmet kommer man att skapa en helhetsbild av bostadspolitikens riktning och mål”, säger minister Mikkonen. I Marins regeringsprogram presenteras ett flertal bostadspolitiska åtgärder, varav många redan pågår.Utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken bereddes av en arbetsgrupp som miljöministeriet tillsatt. I arbetsgruppen deltog de ministerier och ämbetsverk som ansvarar för boendefrågor. Arbetsgruppen hörde intressentgrupper och diskuterade med den parlamentariska grupp som följde upp arbetet. Uppföljningsgruppen hade en medlem från alla riksdagspartier och leddes av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om ändring av renskötsellagen stadfästes den 17 december vid föredragningen för republikens president. Lagen träder i kraft den 1 januari 2021. Syftet med lagändringen är att skapa ett fungerande och transparent koncept för att ersätta renskador.För renskötselområdet ska enligt lagen inrättas en renskadenämnd som är ett opartiskt och oberoende sakkunnigorgan i området. Nämnden ska på begäran ge sakkunnigutlåtanden om skador som renar misstänks ha orsakat på odlingar, plantskolor och gårdar samt om renbeteslagets lagstadgade skyldighet att bygga gärden. Nämnden ger också medlingstjänster för parterna i tvister som rör skador och byggande av gärden.De nuvarande kommunspecifika värderings- och tvistlösningsnämnderna läggs ned, vilket innebär att rättskipningsbehörigheten i första instans överförs till de allmänna domstolarna i tvistemål.Lagen bidrar till regeringsprogrammets mål att minska konflikterSyftet är att undanröja de problem som hänför sig till opartiskheten och oberoendet i den nuvarande tvistlösningen och den brist på förtroende som den upplevts vara förknippad med.Förhoppningen är att lagen ska minska motsättningarna mellan renskötseln och andra markanvändningsformer. Ett ytterligare mål är att se till att det finns tillräcklig sakkunskap för att värdera renskador och inhägnadsfrågor.– Syftet med lagändringen är att skapa ett fungerande och transparent koncept för att ersätta renskador. Den nya renskadenämnden fokuserar på värdering av skador och förmedling. Rättskipningsbehörigheten överförs till domstolarna. Ett ytterligare mål är att minska motsättningarna mellan näringarna i synnerhet i renskötselområdets södra delar, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Reformens fortsättningRenskadenämnden inleder verksamheten efter att jord- och skogsbruksministeriet utsett dess medlemmar med uppdraget som bisyssla och nämnden har fastställt sin arbetsordning. Arbetet med att utse medlemmar pågår som bäst och viktiga intressegrupper ges möjlighet att bli hörda. Valet grundar sig på medlemmarnas personliga kompetens. Över hälften av värderingsnämndernas medlemmar har hittills valts enligt intressebindningar. Avsikten är att en förordning av statsrådet, som innehåller närmare bestämmelser om renskadenämndens verksamhet, samt jord- och skogsbruksministeriets förordning om nämndens handläggningsavgifter ska utfärdas i januari innan nämnden tillsätts.I enlighet med lagens övergångsbestämmelse fortsätter de nuvarande värderingsnämnderna sitt arbete tills en ny renskadenämnd har tillsatts.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet tillsatte den 15 januari 2020 en arbetsgrupp med uppgiften att bedöma behoven att ändra lagstiftningen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, och vid behov bereda ett förslag till revidering av bestämmelserna.Arbetsgruppen har i dag den 18 december 2020 till försvarsministeriet överlämnat ett mellanbetänkande om behovet att ändra bestämmelserna om förundersökning av militära brott. I mellanbetänkandet föreslår arbetsgruppen att det till lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten fogas bestämmelser om huvudstabens och polisens rätt att självständigt besluta om inledande av förundersökning. Genom förslagen strävar man efter att förbättra oberoendet i fråga om förundersökningarna av militära brott och säkerställa ett effektivt realiserande av straffansvaret inom försvarsmakten.Dessutom föreslår arbetsgruppen en ny bestämmelse om försvarsmaktens rätt att få handräckning av andra förundersökningsmyndigheter samt precisering av bestämmelserna om utredning av militära brott under undantagsförhållanden och vid störningar under normala förhållanden. Arbetsgruppen föreslår också flera mindre ändringar och preciseringar i bestämmelserna om utredning av militära brott. Syftet med ändringsförslagen är att säkerställa att bestämmelserna om förundersökning av militära brott är aktuella och att myndighetsresurser används effektivt och ändamålsenligt.Avsikten är att mellanbetänkandet ska sändas på remiss i januari 2021. Arbetsgruppen kommer framöver att fortsätta att utveckla de övriga delområdena i lagstiftningen om militär disciplin och brottsbekämpning.Mellanbetänkande om lagstiftningen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmaktenVid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet förutspår att det första vaccinpartiet som producerats av Pfizer-BioNTech anländer till Finland redan under julhelgen. Finland strävar efter att inleda vaccinationerna tillsammans med övriga EU-länder den 27 december 2020 om försäljningstillstånden och leveranserna är i sin ordning.En förutsättning för att vaccinerna ska komma in i landet är att vaccinerna före det har fått försäljningstillstånd av Europeiska kommissionen. Kommissionen ska fatta beslut om godkännande för försäljning efter en helhetsbedömning och en rekommendation från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Detta EMA-beslut väntas komma måndagen den 21 december. Det är ännu oklart hur många vaccinpartier som anländer till Finland. Sannolikt är det första partiet litet.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionens råd (jordbruk och fiske) sammanträdde i Bryssel den 15 – 16 december för att besluta om fiskekvoter för till exempel Atlanten, Nordsjön, Medelhavet och Svarta havet. Rådet antog också slutsatserna om djurskyddsmärkning. Finland representerades på mötet av den ställföreträdande ständiga representanten Minna Kivimäki.Jordbruks- och fiskeriministrarna godkände enhälligt medlemsländernas slutsatser om djursskyddsmärkning på livsmedelsförpackningar. Arbetet inleddes redan under Finlands ordförandeskap hösten 2019, då rådets slutsatser om djurens välbefinnande godkändes. Finland understödjer utvecklingen av EU:s enhetliga djurskyddsmärkning.  Märkningen ger konsumenterna

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Trafikövervakningen är ett centralt sätt för polisen att påverka trafiksäkerheten och brottsligheten i trafiken. Det behövs dock också andra omfattande och rätt riktade åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och bekämpa brottsligheten i trafiken. Polisens handlingsplan för trafikövervakning och trafiksäkerhet för 2021–2024, som beretts vid inrikesministeriet, sändes på remiss den 18 december.– Handlingsplanen syftar till att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken samt grå ekonomi som förekommer i yrkestrafik. Målet är också att förebygga, avslöja och utreda brott som sker i trafiken och föra sådana brott till åtalsprövning. Ett centralt mål är naturligtvis också att upprätthålla trafiksäkerheten, berättar polisinspektör Jari Pajunen.I handlingsplanen betonas bland annat samarbete, kommunikation och förebyggande åtgärderI handlingsplanen betonas betydelsen av verkningsfullhet, samarbete, kompetens, kommunikation, informationsledning och förebyggande åtgärder. Målen i handlingsplanen verkställs av Polisstyrelsen, som ansvarar för polisens operativa verksamhet.Vid kommunikationsministeriet bereds som bäst en nationell trafiksäkerhetsstrategi. Polisens handlingsplan uppdateras vid behov utifrån slutsatserna i strategin.Polisen främjar trafiksäkerheten tillsammans med berörda grupper och allmänhetenDet är ytterst viktigt att polisen samarbetar och utbyter information med andra myndigheter och organisationer som arbetar med trafiksäkerhet samt till exempel med kommuner. Samarbetet är lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, och målet är att förbättra trafiksäkerheten.Det är också viktigt att finländarna vill samarbeta med polisen för att främja trafiksäkerheten. Polisverksamhetens verkningsfullhet grundar sig i stor utsträckning på medverkan från och samarbetet med allmänheten och på allmänhetens stöd för polisarbetet.Under de senaste åren har antalet dödsfall i trafiken inte minskat i enlighet med målenÖver en längre period har trafiksäkerheten förbättrats, men under de senaste åren har antalet dödsfall i trafiken inte minskat i enlighet med målen. Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen dog 210 och skadades 4 994 personer i vägtrafiken 2019. Enligt preliminära uppgifter har 196 personer dött i vägtrafiken i januari-november i år.

Källa: Valtioneuvosto.fi