NordenBladet — För genomförandet av strategin har det inrättats åtta öppna temagrupper som har till uppgift att inleda konkreta åtgärder för den praktiska genomföringen av strategin. Finlands första nationella strategi för offentlig upphandling publicerades hösten 2020. Syftet med strategin är att öka de offentliga upphandlingarnas effektivitet och ansvar. ”Den nationella upphandlingsstrategin bereddes med en omfattande enighet om både målen för och möjligheterna med upphandlingen. Nu är det dags för kommunerna och staten att agera. Jag hoppas att upphandlingarna är ett tema också under kommunalvalet, eftersom de tiotals miljarder som årligen används för upphandlingar är en väsentlig påverkningsmöjlighet i kommunerna”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.Genomförandet framskrider i åtta temagrupper som främjar de avsikter och mål som anges i strategin för offentlig upphandling. Strategisk ledningUtveckling av upphandlingskompetensKunskapsbaserad ledning och effektivitet Välfungerande upphandlingar Innovationer Ekonomisk hållbarhetSocial hållbarhetEkologisk hållbarhetI och med genomförandet får de parter som genomför offentliga upphandlingar, såsom staten, kommunerna och församlingarna, tillgång till konkreta verktyg som hjälper att öka upphandlingarnas genomslagskraft. Framgångsrikt genomförande kräver samarbeteGenomförandet av strategin för offentlig upphandling är en del av handlingsprogrammet för offentlig upphandling. Finansministeriet och Kommunförbundet ansvarar för hur genomförandet av strategin framskrider i olika temagrupper. Temagrupperna är öppna för alla upphandlingsexperter hos intressentgrupperna. ”Den nationella strategin hjälper att identifiera och utnyttja den strategiska effektivitetspotentialen hos offentlig upphandling. I temagruppsarbetet kan kommuner och andra upphandlare få konkret hjälp och kollegialt stöd för att utveckla sin egen upphandlingsverksamhet. Och även om man inte hinner delta  i allt kan resultaten av temagruppernas arbete trots det utnyttjas öppet av alla”, konstaterar Kommunförbundets ledande jurist Katariina Huikko. Temagrupperna ska planera och inleda konkreta åtgärder för att främja förverkligandet av målen i strategin för offentlig upphandling.”Då genomförandet konkretiseras i samarbete av en omfattande grupp av experter kan vi se till att vi erbjuder sådant stöd som de upphandlande enheterna och företagen behöver för att uppnå de gemensamma målen. I temagrupperna har alla möjlighet att påverka utvecklandet av upphandlingen med sin egen insats”, säger finansrådet Tarja Sinivuori-Boldt, finansministeriet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Domstolarna behandlar sällan ärenden som gäller juridiska personers straffansvar. Trots det omfattande tillämpningsområdet för ansvaret har nästan 90 procent av alla samfundsböter dömts ut för arbetarskyddsbrott. Nuläget och utvecklingsidéer för att åtgärda det presenteras i en färsk rapport av juris doktor, justitierådet Jussi Tapani.En orsak till den ringa tillämpningen av juridiska personers straffansvar har varit att det straffrättsliga ansvaret i första hand uppfattas som individens ansvar. På grund av detta hamnar juridiska personers ansvar lätt i bakgrunden.Att juridiska personers straffansvar tillämpas i större skala på arbetarskyddsbrott verkar i sin tur främst bero på Regionförvaltningsverkets betydande insats i utredningen av straffrättsliga frågor.För att lagen ska tillämpas på avsett sätt föreslår utredaren Jussi Tapani bland annat att samfundsbotens belopp ska höjas, åklagarnas behörighet utvidgas och utbildningen utvecklas.Straffansvaret möjliggör samfundsbotDet straffansvar för juridiska personer som fastställs i strafflagen ger möjlighet att döma ut samfundsbot för brott som har begåtts i ett samfunds, en stiftelses eller någon annan juridisk persons verksamhet. Ansvaret omfattar mer än hundra brottstyper, bland annat många ekonomiska brott och miljöbrott.Straffansvar för juridiska personer – nuläge och utvecklingsbehov

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesråd sammanträder i Bryssel till årets första möte måndagen den 25 januari. Utrikesminister Pekka Haavisto företräder Finland vid mötet. Huvudpunkterna på mötets dagordning är EU:s klimat- och energidiplomati och en diskussion med Japans utrikesminister. Under lunchen diskuterar ministrarna EU:s samarbete med Storbritannien inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Utrikesrådet tar också upp gripandet av den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.EU:s utrikesministrar vill sända ett uppmuntrande budskap till länder utanför EU inför klimatmötet  COP26 i Glasgow i november och påskynda internationella partnerskap för att möjliggöra en global grön övergång. Finland lyfter fram det globala sambandet mellan klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt att den arktiska regionen ska beaktas i tillräcklig utsträckning i EU:s politik. I diskussionen bedöms också de geopolitiska konsekvenserna av klimatförändringen.Japans utrikesminister och EU:s utrikesministrar diskuterar utvecklingen och regionala säkerhetsfrågor i den Indo-pacifiska regionen. Japan är en viktig partner för EU, och under de senaste åren har bland annat ett frihandelsavtal ingåtts. Finland anser att EU bör stärka sin dialog med Japan och effektivisera det konkreta genomförandet av avtalen mellan EU och Japan.EU:s utrikesministrar för en informell lunchdiskussion om det framtida förhållandet till och samarbetet med Storbritannien inom utrikespolitikens, säkerhetspolitikens och försvarspolitikens område. Finland delar Europeiska utrikestjänstens syn, att det är viktigt att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet och försvarssamarbetet mellan EU och Storbritannien fortsätter så nära som möjligt.Utrikesministrarna kommer också att diskutera ett antal aktuella frågor, däribland gripandet av den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj när han återvände till Moskva. Andra aktuella teman är EU:s relation till Förenta staternas nya regering, läget för Irans kärnvapenavtal JCPOA, Afrikas horn, Bosnien-Hercegovina, Egypten, Gulfregionen, Hongkong, Venezuela och tillgången till coronavaccin utanför EU. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet föreslår att diskrimineringsombudsmannen ska få i uppgift att vara rapportör om våld mot kvinnor. Rapportören ska bevaka våld mot kvinnor, hur den nationella lagstiftningen fungerar, hur offrens rättigheter tillgodoses och hur internationella förpliktelser fullgörs. Dessutom ska rapportören bevaka och utvärdera åtgärderna för att förebygga våld mot kvinnor.Enligt justitieministeriets förslag ska lagen om diskrimineringsombudsmannen ändras så att diskrimineringsombudsmannen får en ny uppgift som rapportör om våld mot kvinnor.Som rapportör om våld mot kvinnor ska diskrimineringsombudsmannen lämna fram förslag och rekommendationer, ge utlåtanden och råd samt utarbeta och låta göra utredningar. Diskrimineringsombudsmannen ska i sin uppgift som rapportör inte ge juridisk hjälp eller rådgivning åt enskilda kunder. Diskrimineringsombudsmannen ska också behandla våld mot kvinnor i sina berättelser till statsrådet och riksdagen och delta i den samhälleliga debatten om ämnet.Målet är en självständig och oberoende rapportörI Finland finns det ingen självständig och oberoende myndighet som centraliserat och över sektorsgränserna följer upp åtgärderna mot våld mot kvinnor, hur den nationella lagstiftningen fungerar, hur de internationella förpliktelserna fullgörs och som rapporterar om sina iakttagelser till beslutsfattarna. Förslaget om att inrätta ett uppdrag som rapportör om våld mot kvinnor har skrivits in i statsminister Marins regeringsprogram.– Våld mot kvinnor har även internationellt identifierats som ett problem i fråga om mänskliga rättigheter och jämställdhet i Finland. Våld är också en form av diskriminering av kvinnor. Uppdraget som rapportör om våld mot kvinnor främjar ingripandet i våld och tillgodoseendet av offrens rättigheter, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Propositionsutkastet har sänts på remiss och regeringens proposition kommer att överlämnas riksdagen under våren. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.Scenarioundersökningar som gjorts i olika sammanhang har visat att utsläppsmålen kan uppnås utan att det medför en orimlig ekonomisk belastning. Hur de olika metoderna ska genomföras i detalj för att man ska uppnå målen kräver dock ytterligare utredningar. Enligt regeringsprogrammet kan en förstärkning av klimatlagens styrande effekt vara ett steg mot koldioxidneutralitet.Utredningen omfattar en mångsidig granskning av utsläppsbudgetar, kompensationer och inbegripandet av kolsänkor i koldioxidmarknaden. I slutrapporten görs en allmän utvärdering av ett antal andra förslag.Den centrala slutsatsen i utredningen är att det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkluderabindande, riksomfattande utsläppsbudgetar och budgetperioder,regelbundet återkommande, riksomfattande planer som omfattar alla utsläpp och sänkor,principen om en rättvis omställning,principer för utnyttjandet av klimatkompensation,en skyldighet att utvärdera lagar och statsbudgetar ur ett klimatperspektiv,en skyldighet för kommunerna att fastställa utsläppsmål.Utsläppsbudgetar skulle stärka Finlands linje i klimatarbetet. Andra tillägg och preciseringar i lagen skulle göra det möjligt att införliva klimatperspektivet även i andra lagar. Detta skulle till exempel ske genom att ålägga myndigheterna att beakta planer enligt klimatlagen i beslut som påverkar utsläppsutvecklingen.I klimatlagar som nyligen antagits i olika länder tas en rättvis omställning i beaktande. Liksom jämförelseländerna anser utredningsgruppen att det är viktigt att inkludera principen om en rättvis omställning i Finlands klimatlag. Principen i sig minskar inte utsläppen, men den medför en skyldighet att undersöka konsekvenserna för alla medborgare och att styra metoderna för att minska klimatutsläppen på ett sådant sätt att ingen drabbas orimligt hårt av förändringen.Det är även viktigt att kommunerna breddar sitt klimatarbete. Många kommuner har redan gjort banbrytande klimatinsatser. Genom att ålägga alla kommuner att ställa upp utsläppsmål kan man främja god praxis och involvera kommuninvånarna i klimattalkot.Utredningen gjordes av en tvärvetenskaplig forskningsgrupp bestående av sakkunniga från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet, Ympäristölakiasiaintoimisto Ekroos & Kiviniemi, Tyrsky-Konsultointi och Massachusetts Institute of Technologysta.Närmare information:professor, projektledare Mikael Hildén, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 173, [email protected]
professor Kai Kokko, Helsingfors universitet, tfn 050 448 7060, [email protected]
professor Tommi Ekholm, Meteorologiska institutet, tfn 040 775 4079, [email protected]
professor Ari Ekroos, Ympäristölakiasiaintoimisto Ekroos & Kiviniemi Oy, [email protected]
styrelseordförande Oras Tynkkynen, Tyrsky-Konsultointi, tfn 050 512 1584, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi