NordenBladet — Elektrifieringen av samhället och batteriindustrins lösningar inverkar i betydande grad på hur klimatmålen kan nås. Batteristrategin presenterar metoder genom vilka Finland utvecklas till en konkurrenskraftig, kunnig och hållbar del av den internationella batteriindustrin. Grunden för allt är att främja ansvarsfull batteriproduktion och elektrifiering.Den arbetsgrupp som beredde strategin överlämnade sitt förslag till näringsminister Mika Lintilä den 26 januari 2021. EU har som mål att skapa en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar batteriindustri i Europa, och strategin svarar på så sätt på denna utmaning.Finland kan utvecklas till en internationellt betydande aktör inom batteribranschenFinland har flera starka sidor för att lyckas inom batteribranschen och med elektrifieringen. Hörnstenar i batteristrategin är tillgången på råvaror och förädlingen av dem, en stark produktions- och forskningsverksamhet som gäller batterimaterial och materialåtervinning samt kunnandet om elektrifiering och digitalisering. Finland vill också främja den cirkulära ekonomin för batterier. Utan produktion och förädling av batterimineraler uppnås dock inte klimatmålen, eftersom materialåtervinningen inte täcker det ökande behovet av kritiska material.
 
– De finländska företagen har möjlighet att spela en viktig roll i elektrifieringen av den europeiska trafiken och hela samhället. När vi utnyttjar nuvarande kompetens och utvecklar ny spetskompetens inom batteri- och elektrifieringssektorn, kan Finland erbjuda aktörerna inom branschen en attraktiv verksamhetsmiljö för nya investeringar och utvidgning av den nuvarande verksamheten, säger näringsminister Mika Lintilä.– Elektrifieringen av samhällena och trafiken är en stark megatrend. Finland måste aktivt ta vara på tillväxtmöjligheter som endast sällan finns att tillgå. Vid sidan av batteriråvarorna, den fortsatta bearbetningen av dem och lösningarna inom cirkulär ekonomi medför elektrifieringen nya möjligheter också för Finlands traditionella exportbranscher, bland annat maskin- och transportmedelsindustrin samt den elektrotekniska industrin och elektronikindustrin. Nycklarna till framgång är konkurrenskraft och hög kompetens, säger strategiarbetsgruppens ordförande, Geologiska forskningscentralens generaldirektör Mika Nykänen.Finland måste agera snabbt eftersom det pågår hård konkurrens inom batteribranschenFinland har goda utgångspunkter i batteritävlingen, men varken Finland eller övriga Europa betraktas som en föregångare inom branschen. De asiatiska länderna, särskilt Kina, Sydkorea och Japan, har ett försprång i batteriteknik.Visionen i strategin är att Finlands batterikluster år 2025 är en föregångare som producerar kompetens, innovationer, hållbar ekonomisk tillväxt, välfärd och arbetsplatser i Finland.
Arbetsgruppen föreslår följande sju mål:Batteri- och elektrifieringsklustret växer och förnyas.  Investeringarna i batteri- och elektrifieringsklustret ökar.Aktörerna inom batteri- och elektrifieringssektorn främjar konkurrenskraften i samarbete.Finlands batteri- och elektrifieringssektor är känd ute i världen som ett ljusstarkt varumärke.Ansvarstagandet är en väsentlig del av tillväxten, förnyelsen och varumärket inom batteri- och elektrifieringssektorn i Finland.Aktörerna i Finland har en central roll i de nya värdekedjorna.De digitala lösningarna breddar kunskaps- och företagsbasen och påskyndar utvecklingen inom batterisektorn.Utbildningen och finansieringen inom batteribranschen stärksFlera åtgärder föreslås för att uppnå dessa mål. Arbetsgruppen föreslår att det inrättas ett nytt nationellt samarbetsorgan med uppgift att samla aktörerna inom batteribranschen och ansvara för genomförandet av strategin. Andra åtgärder är till exempel att stärka kunnandet genom ett utbildningsprogram för batteriingenjörer, att utarbeta en plan för en forskarskola som fokuserar på batteribranschens behov, att utse batteriambassadörer för att marknadsföra Finland som investeringsobjekt och att utveckla den offentliga finansieringen.Ett stort antal experter från företag och forskningsvärlden samt från ministeriet och andra organisationer inom den offentliga sektorn har deltagit i beredningen av den nationella batteristrategin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom stödinstrumentet Sure beviljar man ekonomiskt stöd i form av EU-lån som kompenserar för den plötsliga ökningen av de offentliga utgifterna till följd av att arbetsplatser bevaras.Ansökan om ekonomiskt stöd från stödinstrumentet SURE (det tillfälliga stödinstrumentet för att minska arbetslöshetsrisker) pågår. Finland har tills vidare inte ansökt om lån via stödinstrumentet SURE och har inte för avsikt att ansöka om lån. Eftersom Finland får förmånliga lån på marknadsmässiga villkor, är det med beaktande av de kostnader som hänför sig till SURE-lånen (låntagaren svarar för kommissionens kostnader och utgifter i anslutning till låntagningen) inte lönsamt för Finland att utnyttja SURE-stödinstrumentet.Sure-instrumentet är ett tillfälligt stödinstrument för EU-länder med vars hjälp man hjälper de EU-länder som drabbats av betydande kostnader i samband med bekämpningen av de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av koronaviruspandemin. Det finansiella stödet ges i form av lån som EU beviljar sina medlemsländer på förmånliga villkor.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företag i utvecklingsländerna har drabbats hårt av coronakrisen. Finland har höjt de statliga garantierna för finansieringsbolaget Finnfund för att stödja investeringar i företag i de allra fattigaste länderna och främja den ekonomiska och sociala utvecklingen.Coronapandemin har lett till stora ekonomiska förluster i hela världen. I utvecklingsländer står den privata sektorn för en stor andel av arbetsplatserna, och staten har inte råd att återuppliva ekonomin med hjälp av enorma stödpaket på samma sätt som de rikare länderna. Därför drabbar restriktionerna, recessionen och den minskade handeln företagen i utvecklingsländerna särskilt hårt.Situationen förvärras av att den sociala tryggheten ofta är svag i fattiga länder. Om det inte finns några skyddsnät leder konkurs och minskade inkomster lätt till fattigdom. Världsbanken räknar med att den extrema fattigdomen kommer att öka för första gången på över tjugo år på grund av coronakrisen.

Källa: Valtioneuvosto.fi