NordenBladet — Enligt de nya ägarpolitiska riktlinjerna för Forststyrelsen ska alla delområden av hållbarhet – den ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella hållbarheten – beaktas och samordnas. Dessa nya riktlinjer ligger också till grund för det resultatmål som ministeriet ställt upp för Forststyrelsens affärsverksamhet 2021. På grund av samordningen av målen är det preliminära kravet på intäktsföring till staten betydligt mindre än i fjol.De nya ägarpolitiska riktlinjerna 2020 – 2024 godkändes i finanspolitiska ministerutskottet i april 2020.  Utöver det ekonomiska perspektivet betonas i riktlinjerna mer än tidigare särskilt målen för kolupptag och biologisk mångfald samt en bättre samordning av olika mål.De nya riktlinjerna innebär i praktiken att utgifterna ökar och inkomsterna minskar samtidigt som affärsverksamhetens ekonomiska resultat minskar: den årliga resultat- och intäktsföringsnivån beräknas i slutet av planeringsperioden 2020 – 2024 vara cirka 5 procent lägre än nivån 2016 – 2020 (114/120 miljoner euro). Intäktsföringen till staten beräknas minska med sammanlagt cirka 48 miljoner euro under planeringsperioden.Resultat- och intäktsföringsmålet för 2021 uppgår till 99,2 miljoner euro, vilket motsvarar en avkastning på cirka 3,8 procent på det kapital som är placerat i affärsverksamheten. Utan de nya ägarpolitiska riktlinjernas effekt skulle summan vara 12,65 miljoner euro större. Större kolsänkor och -lagerTrädbeståndet i Forststyrelsens mångbruksskogar ökar med över 13 miljoner kubikmeter per år. Den årliga avverkningsmängden har uppgått till cirka 6 miljoner kubikmeter. De årliga avverkningarna ligger också under den med naturresursplanerna förenliga planen om den största hållbara avverkningsvolymen (6,6 miljoner kubikmeter) som beaktar Forststyrelsens samhälleliga förpliktelser. Målet är att trädbeståndets kollager och mångbruksskogarnas kolsänkor ska utökas med 10 procent före utgången av 2034. För att uppnå detta kommer skogarnas  gödslingsmängder att fördubblas från och med 2021. Gödslingen rör i synnerhet torvmarker som ska gödslas med aska.Skogarnas tillväxt ska förbättras också genom ökad användning av förädlat skogsodlingsmaterial och om möjligt genom längre kretslopp. I planeringen av vården och användningen av skogar ska i högre grad tillämpas Forststyrelsens system för kolklassificering av ekonomiskogar.När det gäller förnyelseavverkningar ska kontinuitetsskogsbrukets andel ökas från 15 procent till 25 procent. Detta gäller särskilt torvmarker och landskapsmässigt känsliga områden. I planeringen kommer att användas resultaten av kontinuitetsskogsbruket på statens marker. Forststyrelsen medverkar också aktivt i annat forskningsarbete som gäller skogsbehandlingsmetoder.Forststyrelsens skogar har i synnerhet i Östra och Norra Finland en viktig roll inom skogsindustrins virkesförsörjning. Avverkningsnivåerna ska därför också i  fortsättningen vara förutsägbara.Skyddet av hotade arter utvecklasDet är också viktigt att man utvecklar kompetensen kring skyddet av hotade arter och beaktar dem vid behandlingen av ekonomiskogar. Vid skogsbehandlingen beaktas också kraven på viltarternas livsmiljöer. Ekologiska nätverk utvecklas utifrån intressegruppernas material samt besiktningar i terrängen.Inom affärsverksamheten genomförs allt fler olika naturvårdsåtgärder, såsom vård av lundar och solexponerade miljöer, ökad användning av eld i områden med kontinuerlig bränning, avlägsnande av vandringshinder för fisk och restaurering av bäckar och myrmarker.Inom statens mark- och vattenområden ökas möjligheterna att producera förnybar energi genom aktiv projektutveckling. Utöver Forststyrelsens egna utvecklingsprojekt och samprojekt ökas möjligheterna att producera vindkraft också genom att energibolagen får hyra nyttjanderätter till områdena. Målet är att tredubbla produktionen av förnybar energi fram till 2030.Servicemål och andra verksamhetsmål samt resultatmål för Forststyrelsens affärsverksamhet 2021 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att de undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa som gäller till och med mars 2021 ska fortsätta gälla till utgången av juni 2021. Syftet med detta är att trygga försörjningen för löntagare som förlorar sitt jobb tillfälligt eller helt och hållet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin. Genom de föreslagna lagändringarna fortsätter också de åtgärder som främjar mottagande av arbete och arbetskraftens regionala rörlighet. Höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa föreslås fortsättaEnligt regeringens förslag ska det skyddade beloppet för arbetslöshetsförmånen från 300 euro till 500 euro i månaden (från 279 euro till 465 euro under fyra kalenderveckor) fortsätta gälla till utgången av juni 2021. Med skyddat belopp avses det belopp som en arbetslös arbetssökande kan förtjäna utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånen.Den kortare restiden i fråga om rörlighetsunderstödet ska fortsätta gällaDet rörlighetsunderstöd som temporärt betalas för heltidsarbete ska enligt förslaget fortsätta om den dagliga resan vid anställningens början överstiger två timmar i stället för tre timmar som det föreskrivs normalt. Rörlighetsunderstöd ska kunna betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete.Betalningen av arbetslöshetsförmån i förskott föreslås fortsättaDen temporära arbetslöshetsförmån som betalas ut i förskott på ansökan och utan beslut för högst sex månader i stället för de normala två månaderna föreslås fortsätta gälla. Det enklare förfarandet för förmånsansökningar föreslås fortsättaVid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas före den 1 juli 2021. Även jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan föreslås fortsätta. 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagarna har kunnat få arbetsmarknadsstöd på grund av coronaviruspandemin. Rätten har baserat sig på en temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som för närvarande gäller till utgången av mars. Regeringen lämnade den 18 februari 2021 en proposition till riksdagen med förslag till förlängning av företagarnas rätt till arbetsmarknadsstöd fram till den 30 juni 2021. Avsikten är att trygga företagares ekonomi när pandemin fortsätter.– Coronapandemin har försvårat företagarnas verksamhet avsevärt, och tyvärr går det inte att snabbt avhjälpa situationen. Behovet av fortsatt stöd är klart, motiverar arbetsminister Tuula Haatainen.– Arbetsmarknadsstödet för företagare har haft en betydande roll under undantagsförhållanden. I höstas fick i genomsnitt cirka 22 000 personer i månaden stöd, fortsätter arbetsminister Haatainen.År 2020 betalade Folkpensionsanstalten arbetsmarknadsstöd till sammanlagt cirka 44 000 företagare. Det betalades ut sammanlagt cirka 165,7 miljoner euro i stöd.På vilka villkor kan en företagare få arbetsmarknadsstöd?Arbetsmarknadsstödet är en form av arbetslöshetsförmån. En företagare kan enligt en temporär ändring få arbetsmarknadsstöd, omföretagarens arbete på heltid har upphört ellerinkomsten av företagsverksamheten är mindre än 1 089,67 euro per månad för varje person som deltar i arbetet som företagare.Arbetet på heltid ska ha upphört eller inkomsterna minskat på grund av coronavirusepidemin. 
Erhållande av arbetsmarknadsstöd som betalas på basis av en temporär ändring förutsätter inte att företagsverksamheten upphör. Om företagaren upphör med hela företagsverksamheten, kan arbetslöshetsförmån betalas med stöd av de bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gäller tills vidare.Ansökan om och utbetalning av arbetsmarknadsstöd framskrider enligt följande:Företagaren anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och lämnar en redogörelse för att arbetet på heltid har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronavirusepidemin.Arbets- och näringsbyrån ger till Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om företagarens rätt till arbetsmarknadsstöd.Företagaren ansöker om arbetsmarknadsstöd hos FPA.Folkpensionsanstalten betalar arbetsmarknadsstöd till företagaren.Fortsatt flexibilitet även för andra förmåner inom utkomstskyddet för arbetslösa på grund av coronaUtöver arbetsmarknadsstödet för företagare föreslår regeringen en fortsättning på höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa och andra undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa. Regeringens propositioner hänför sig till den första tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Propositionerna behandlas i riksdagen i samband med tilläggsbudgetpropositionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att sjukförsäkringslagen ändras temporärt så att det till sjukvårdsersättningarna fogas en ersättningstaxa för coronavaccinering. Ersättningen föreslås vara tio (10) euro. Dessutom innebär ersättningen för coronavaccinering att resorna till vaccinationsplatsen kommer att ersättas. Resekostnaderna ersätts i fråga om vaccineringar inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården.Syftet med regeringens proposition är att underlätta arbetsgivarnas möjligheter att låta utföra vaccinationer inom företagshälsovården, om kommunen så önskar.Kommunerna har fortfarande det övergripande ansvaret för vaccinationerna, och kommunerna beslutar i sina vaccinationsplaner om andra aktörers deltagande i vaccinerandet. Staten ansvarar för anskaffningen av vacciner och kommunerna för distributionen, som hör till deras organiseringsansvar.För närvarande ersätter Folkpensionsanstalten arbetsgivarna för vaccinationskostnader som gäller coronavacciner via ersättningsklass I som en del av ersättningarna för företagshälsovård. I fortsättningen kan Folkpensionsanstalten alternativt ersätta coronavaccineringar som getts inom företagshälsovården genom sjukvårdsersättningar. Ersättningen för coronavaccinering kan betalas som direktersättning till en privat tjänsteproducent inom företagshälsovården, och då ska arbetsgivaren betala självriskandelen för vaccineringen.Lagen ska träda i kraft så snart som möjligt och vara i kraft till utgången av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en förlängning av giltighetstiden för tidsbegränsade behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet för fartygspersonal på grund av läget som orsakats av coronaepidemin. Dessutom ska man förlänga det undantag som gör det möjligt att bevilja dispens från den specialbehörighet som krävs för att arbeta på ett fartyg. Undantagen är temporära.Regeringen lämnade den 18 februari 2021 en proposition med förslag till ändring av lagarna i ärendet.Enligt propositionen ska giltighetstiden för behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet som upphör senast den 30 juni 2021 förlängas utan särskild ansökan i sex månader från den tidpunkt då de upphör att gälla. Under samma tidsperiod kan Transport- och kommunikationsverket på ansökan av en redare bevilja dispens från kravet på specialbehörighet. Giltighetstiden för behörigheter och dispenser ska således löpa ut senast den 30 december 2021.Genom de ändringar som gäller fartygspersonalens behörighet strävar man efter att trygga kontinuiteten i sjöfarten och bedrivandet av näringar i anslutning till sjöfarten i den undantagssituation som coronaepidemin orsakat. Genom ändringarna strävar man också efter att säkerställa ett tillräckligt antal kompetenta sjömän under epidemin.Samtidigt föreslås det att behörighetsvillkoren för sjömansläkare och järnvägsläkare i lagen om transportservice ska ändras. Villkoren preciseras så att behörigheten inte kan beviljas en person vars rätt att utöva läkaryrket har begränsats på ett sätt som inskränker möjligheterna att arbeta som järnvägs- eller sjömansläkare.Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås att 109 a § i lagen om transportservice och 13 § 4 mom. i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg ska gälla till och med den 30 juni 2021.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling i kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att bareboat-dubbelregistrering av fartyg i Finland ska tillåtas för högst fem år i sänder samtidigt som äganderätten till fartyget har registrerats i en annan stat. Dubbelregistrering av ett fartyg föreslås vara möjlig när ett utländskt fartyg befraktas med ett så kallat bareboat-befraktningsavtal (dvs. utan besättning) till Finland.Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 18 februari 2021.När det gäller nyttjanderätten ska fartyget registreras i Finland, medan registreringen av äganderätten ska kvarstå i ursprungsstaten. Fartyget ska föra finsk flagg och på det ska tillämpas finsk lagstiftning med undantag för frågor som gäller ägande och fartygsinteckning.Transport- och kommunikationsverket avses fatta beslut om godkännande av registrering av fartygets drift. En förutsättning för godkännande är bland annat att fartygets drift leds och kontrolleras från Finland.Enligt propositionen kommer dubbelregistreringen att medföra flexibilitet i rederiernas verksamhet och kan eventuellt öka andelen ny tonnage som seglar under finsk flagg. Detta främjar de finländska rederiernas konkurrenskraft och skapar arbetsplatser för sjöfolket i Finland.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling i kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi