NordenBladet — I Finland har den första nationella barnstrategin nu blivit färdig. I den parlamentariska kommittén har man under 2020 nått en gemensam syn kring visionen om ett barn- och familjevänligt Finland, som ska sträcka sig över regeringsperioderna. Strategin bygger på tre huvudidéer som respekterar alla barns rättigheter, tar stor hänsyn till barnen i samhället och stöder barnens välbefinnande. Målet är ett Finland för alla barnGenom strategin skapar man ett genuint barn- och familjevänligt Finland som respekterar barnets rättigheter. Dessutom etableras barnets rättigheter och ställning genom att barnen beaktas konsekvent i all verksamhet på samma sätt som andra samhällsmedlemmar. Barnen ska få information om sina rättigheter. Ställningen för barn som är i utsatt ställning ska tryggas och deras behov identifieras bättre.Genomförandet av barnstrategin säkerställer att barnens rättigheter tillgodosesDen nationella barnstrategin styr den genomförandeplan som utarbetas för varje regeringsperiod. Genomförandet av strategin säkerställer att alla barns rättigheter tillgodoses så fullständigt som möjligt. Dessutom ska man stödja alla barns delaktighet och rätt till en framtid.Genomförandet ska vara förvaltningsövergripande och olika aktörer i samhället, civilsamhället samt barn och vuxna i olika åldrar och olika befolkningsgrupper ska göras delaktiga i arbetet.Barnstrategin omfattar alla barn och unga under 18 årDen nationella barnstrategin gäller alla som är under 18 år. I strategin och dess genomförande beaktas dessutom i stor utsträckning familjerna som barnen lever i samt unga vuxna som befinner sig i övergångsskedet mellan barndomen och vuxenlivet.Ett av målen med barnstrategin är att öka barns och ungas delaktighet. Ett evenemang om barnstrategin som riktar sig till barn och unga kommer att ordnas onsdagen den 17 mars 2021. Parlamentariska kommittén nådde samsynDen parlamentariska kommittén grundade sitt arbete på FN:s konvention om barnets rättigheter och tidigare utredningar och beredde barnstrategin tillsammans. Strategin stöder sig på de fyra allmänna principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter: icke-diskriminering, prioritering av barnets bästa, barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling samt barnets delaktighet.”Jag är mycket nöjd med det arbete som den parlamentariska kommittén har gjort tillsammans och över att vi har uppnått en gemensam politisk vilja. Vi hade en klar vision om att Finland med hjälp av barnstrategin ska bli ett land som respekterar alla barns rättigheter och där det är bra att födas och växa”, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru, som var ordförande för kommittén.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet utreds hurdana kompletterande migrationsvägar olika länder har för personer som vistas utomlands och som är i behov av internationellt skydd. Särskild fokus ligger på vägar som baserar sig på arbete och studier. Den internationella jämförelsen kan bidra till att stödja såväl Finlands tankar om behovet av kompletterande vägar som det internationella samfundets strävanden efter nya lösningar.Med kompletterande vägar avses arrangemang där uppehållstillstånd beviljas, exempelvis på grund av studier eller arbete, personer som vistas utomlands och som bedöms vara i behov av internationellt skydd. Avsikten är att personen ska kunna komma in i landet lagligt och tryggt så att hen inte blir tvungen att anlita människosmugglare. Målet med undersökningen är att få heltäckande information om vilka de kompletterande vägarna i praktiken kan vara samt hurdana administrativa och lagstiftningsmässiga lösningar de stater som utnyttjar sådana arrangemang har gjort. Dessutom produceras statistiska uppgifter om i vilken omfattning och på vem förfarandena tillämpas.De kompletterande vägarna verkar omfatta flera olika modeller, såsom arbets- och studiebaserade program, humanitära visum och olika arrangemang för arbetskraftens rörlighet. Någon heltäckande utredning om detta har dock ännu inte gjorts. I undersökningen studerar man noggrannare praxis i några olika stater. De stater som granskas närmare kommer att preciseras när forskningen framskrider.Att utveckla kompletterande vägar är ett viktigt sätt för EU att hantera migrationenKompletterande migrationsvägar för personer som är i behov av internationellt skydd är ett viktigt och aktuellt tema i de internationella diskussionerna om migration. Antalet personer som är i behov av skydd förutspås fortsätta att öka. Samtidigt präglas migrationen till EU av olagliga gränsövergångar vid de yttre gränserna och människosmuggling. För att bekämpa dessa fenomen söker man nya lösningar i EU under ledning av Europeiska kommissionen. I september 2020 antog kommissionen ett omfattande meddelande om reformen av migrations- och asylpolitiken. I meddelandet betonas utvecklingen av lagliga migrationsvägar som en del av EU:s övergripande strategi för migration. Kommissionen antog också en separat rekommendation om lagliga vägar. I rekommendationen uppmanar kommissionen medlemsländerna att undersöka möjligheterna till inresa på grund av arbete eller studier för dem som är i behov av internationellt skydd och uppmuntrar medlemsländerna att dela med sig av sina erfarenheter och bästa praxis. Också FN:s flyktingkommissariat UNHCR har en strategi för 2019–2021 med hjälp av vilken organisationen strävar efter att globalt främja mottagandet av kvotflyktingar och användningen av kompletterande vägar.Finland har inga kompletterande vägarI enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering utvecklar regeringen systemet med inreserutter som en del av Finlands EU-politik. Genom undersökningen får man aktuell information som Finlands regering och myndigheter behöver för att kunna bilda en nationell syn och föra en internationell diskussion.  För närvarande kan personer som är i behov av internationellt skydd få skydd i Finland genom att anlända till Finland antingen som asylsökande eller som kvotflyktingar genom vidarebosättningsprogrammet. Finland har inga kompletterande migrationsvägar.
Vid sidan av de nationella behoven producerar projektet information också för andra länders behov, eftersom forskningsrapporten skrivs på engelska. Projektet stöder således EU-ländernas gemensamma ansträngningar för att hitta lösningar på migrationen och för att främja att man kan hitta fungerande lösningar på situationen för allt fler personer som är i behov av internationellt skydd.Undersökningen färdigställs hösten 2021Projektet är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Undersökningen blir klar i oktober. Till forskargruppen hör sakkunniga från Stiftelsen för Rehabilitering, Oxford Research AB och Migrationsinstitutet. Också Joanne van Selm, en självständig forskare som är specialiserad på migrations- och flyktingfrågor, deltar. Projektets styrgrupp valde den som genomför undersökningen på basis av öppen ansökan. Styrgruppen består av medlemmar från inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat 5 390 000 euro för inrättande och renovering av kulturlokaler 2021. Nio projekt beviljades understöd.Statsunderstödet är avsett för att inrätta och renovera lokaler  som behövs för verksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet, för museer, teatrar, orkestrar och betydande konstnärslokaler som får statsandelar.Understödet beviljades Alvar Aalto-museet (Jyväskylä stad), Kajaanin Teatteritalo och Sissilinna (Kajana stad), Forum Marinum (Kiinteistöosakeyhtiö Linnanpuomi), Lahtis stadsteater (Lahtis stad), Rautalammin museo (Peuran museosäätiö), Jakobstads museum (Jakobstads stad), Tanssiteatteri Raatikko (Tanssiteatteri Raatikon Kannatus), Teatteri Vantaa (Teatteri Vantaan kannatusyhdistys) och Teatermuseet (Stiftelsen för Teatermuseet).Ansökningarna omfattade 12 projekt på totalt 9,6 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi