NordenBladet — Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen i vilken det föreslås att restauranger och andra företag inom förplägnadsbranschen stängs för kunder temporärt i tre veckor. Lagen avses träda i kraft den 8 mars 2021 och gälla till och med den 28 mars 2021. Det är tillåtet att sälja mat så att den hämtas av kunderna. Nedstängningen gäller företag inom förplägnadsbranschen i områden där coronavirusepidemin är i samhällsspridningsfasen och accelerationsfasen. Bestämmelser om de områden som omfattas utfärdas genom förordning av statsrådet.Arbets- och näringsministeriet bereder skyndsamt en stödmodell för skälig ersättning till sådana företag som nedstängningsåtgärderna gäller. Regeringens syfte med den temporära nedstängningen av restaurangerna är att förhindra att coronaepidemin accelererar snabbt och att nya mer smittsamma virusvarianter sprids. Regeringens proposition baserar sig på ett beslut i vilket det konstateras att det råder undantagsförhållanden i Finland. Statsrådet fattade beslutet om undantagsförhållanden och regeringens proposition vid statsrådets sammanträde 1.3.2021.Nedstängningen gäller alla företag inom förplägnadsbranschen i de områden där epidemin sprider sig och accelererar, med undantag för personalrestaurangerDen temporära nedstängningen ska gälla alla företag inom förplägnadsbranschen i områden där det är nödvändigt att förhindra att epidemin accelererar, dvs. i områden där epidemin sprids och accelererar. Bestämmelser om de landskap där den temporära nedstängningen är i kraft utfärdas genom förordning av statsrådet. Förordningen utfärdas i samband med att lagen träder i kraft.Till de förplägnadsföretag som ska stängas hör bl.a. kaféer, restauranger, barer och nattklubbar som är öppna för allmänheten. Begränsningen gäller också terrasser.Ett undantag är restauranger som inte är öppna för allmänheten. Nedstängningen gäller alltså inte t.ex. matsalar på ålderdomshem eller personalrestauranger som inte är öppna för andra kunder.Restauranger och kaféer kan under stängningen erbjuda hämtservice eller leverera portionerna antingen själva eller via andra tjänsteleverantörer till kunden.I de landskap där coronavirusepidemin är på basnivå kan förplägnadsföretagen även i fortsättningen vara öppna för kunder. Dessa företag ska iaktta de begränsningar som har utfärdats genom lagen om smittsamma sjukdomar och med stöd av den.Klassificeringen av områdena i epidemins bas-, samhällsspridnings- och accelerationsfaser baserar sig på social- och hälsovårdsministeriets handlingsplan för hybridstrategin för att stävja coronaviruset.Hur framskrider behandlingen?Regeringens proposition framskrider nu till riksdagen för behandling. Därefter stadfäster republikens president lagen och statsrådet utfärdar en förordning i anslutning till den. Genom förordningen fastställs vilka områden som är föremål för avstängningsåtgärder. Förordningen förs till riksdagen för eftergranskning.När behandlingen framskrider informerar arbets- och näringsministeriet om lagens ikraftträdande och om modellen för stödjande av företag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, har kallat Carolina Nordling, MSc i internationella relationer, till sin specialmedarbetare.Nordling har tidigare arbetat i utrikesförvaltningen vid Finlands ambassader i Addis Abeba och Santiago de Chile samt vid utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i samverkan med republikens president konstaterat att det på grund av coronavirusläget råder undantagsförhållanden i Finland. Vid sitt allmänna sammanträde måndagen den 1 mars beslutade statsrådet att undantagsförhållanden enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen råder i landet. Undantagsförhållandena börjar gälla omedelbart.Enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen anses som undantagsförhållanden en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka.Antalet fall och incidensen av covid-19 har ökat i mycket snabb takt i Finland sedan början av februari 2021. Antalet smittfall som orsakats av varianter av coronaviruset har klart ökat, vilket kan leda till att epidemin accelererar ytterligare och att sjukhus- och intensivvården belastas avsevärt om man inte lyckas minska antalet smittfall.I nuläget finns det inget omedelbart behov att ta i bruk sådana befogenheter enligt avdelning II i beredskapslagen som inskränker de grundläggande fri- och rättigheterna, men behovet att ta i bruk dessa befogenheter är beroende av epidemins utveckling under den närmaste tiden. 
Enligt regeringens bedömning är det dock nödvändigt att börja tillämpa beredskapslagens 15 kap. 106 § (förvaltningsmyndigheternas kommunikation under undantagsförhållanden) och 15 kap. 107 § (avgörande av behörighet) efter det att undantagsförhållanden har konstaterats råda.Statsrådets beslut om konstaterande av att undantagsförhållanden råder träder i kraft omedelbart och är i kraft tills vidare, tills det upphävs.Regeringens proposition om stängning av förplägnadsrörelser lämnades till riksdagenOmedelbart efter konstaterandet av att undantagsförhållanden råder lämnade statsrådet med stöd av 23 § i grundlagen en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. I propositionen föreslås att restauranger och andra företag inom förplägnadsbranschen temporärt ska hållas stängda för kunder i tre veckors tid. Lagen avses träda i kraft den 8 mars 2021 och gälla till och med den 28 mars 2021.Det är tillåtet att sälja mat så att den hämtas av kunderna. Stängningen gäller företag inom förplägnadsbranschen i områden där coronavirusepidemin är i samhällsspridningsfasen eller accelerationsfasen. Ett undantag är personalrestauranger och andra restauranger som inte är öppna för allmänheten. Bestämmelser om de områden som omfattas utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Öppna Partiet r.f. och Finlands Kommunistiska Parti r.f. har införts i partiregistret som förs vid justitieministeriet. I partiregistret finns nu 20 partier.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag har man öppnat en tjänst som erbjuder objektiv data om hur de byggprodukter som används i Finland påverkar klimatet, såsom positiv och negativ klimatpåverkan, materialeffektivitet och återvinningsbarhet. Informationen bidrar till en mer enhetlig beräkning av växthusgasutsläpp under byggnadernas hela livscykel och underlättar planeringen av koldioxidsnåla byggnader. Tjänsten är avgiftsfri och öppen för alla.Miljöministeriet och Finlands miljöcentral informerar”Den första, öppna klimatdatabasen är viktig för det koldioxidsnåla byggandet. Med hjälp av den är det betydligt enklare att beräkna utsläppen från byggnader. Databasen tas nu i testbruk och vår avsikt är att också utveckla en datamodell för utsläppsberäkning”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.I tjänsten finns genomsnittliga uppgifter om de vanligaste och mest kända byggprodukterna, men den innehåller inte miljödeklarationer för enskilda produkter. Den centrala informationen gäller byggprodukters negativa och positiva klimatpåverkan, alternativ för återvinning och återanvändning i slutet av livscykeln, mängden avfall som uppstår på byggarbetsplatser samt den tekniska livslängden för sådana produkter som ofta måste bytas ut. I databasen finns också utsläppsdata om de vanligaste processerna och tjänsterna för byggande, transport och avfallshantering.
 
Uppgifterna härstammar från offentliga källor, främst miljödeklarationer för produkter, utifrån vilka man har gjort jämförelser och val samt beräknat medelvärden tillsammans med experter inom byggproduktindustrin. Databasen riktar sig särskilt till yrkesverksamma inom byggbranschen, såsom projektplanerare, produkttillverkare och byggföretag, men uppgifterna är användbara för alla som är intresserade av byggandets klimatpåverkan, till exempel forskare.Webbsidorna med uppgifterna om produkternas utsläpp innehåller lättåskådliga sammandrag. Därtill kan man också bekanta sig med närmare bakgrundsutredningar. Tjänsten fungerar inledningsvis på engelska och kompletteras senare med innehåll på finska och svenska.Byggbranschen deltar i utvecklingsarbetetSamarbetet med byggbranschen har varit intensivt. Över 100 yrkesverksamma inom byggande har bidragit till den första versionen av databasen. Det gemensamma utvecklandet fortsätter och nästa uppdatering av innehållet planeras till hösten 2021.”Byggbranschen har deltagit i genomförandet av tjänsten på ett lovvärt sätt. Nyttan har varit ömsesidig: vi vill försäkra att människor känner till tjänsten och att den används i bred utsträckning inom branschen. Att man kan se och förutspå hur verksamhetsmiljön förändras och i vilken riktning normstyrningen går gynnar byggbranschen. Vi fortsätter utveckla tjänsten i öppet samarbete med byggbranschen”, berättar Janne Pesu, specialsakkunnig vid miljöcentralen.Databasen ger en grund för normstyrningen av det koldioxidsnåla byggandet. Målet enligt regeringsprogrammet är att klimatavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftningen före 2025. Metoden för att beräkna byggnaders klimatavtryck, som utvecklats av miljöministeriet, har testats i byggprojekt sedan 2019.Syftet med revideringen av markanvändnings- och bygglagen är att utfärda föreskrifter som främjar koldioxidsnålt byggande, till exempel inom miljöutredning av byggnader och om digitala datamodeller för byggplanering. Databasen är en del av arbetet med att samla in data som rör den byggda miljön och göra den mer lättillgänglig i ett kompatibelt och maskinläsbart format. Genom miljöministeriets och Finlands miljöcentrals Ryhti-projekt bygger man upp ett nytt datasystem för den byggda miljön, där det i framtiden ska finnas information bland annat om byggandets konsekvenser för klimatet.Samarbete med de nordiska länderna i kampen mot klimatförändringenDe nordiska länderna har de senaste åren intensifierat sitt samarbete när det gäller att minska klimatutsläppen från den byggda miljön. Klimatdatabasen är ett konkret exempel på detta. Målet är att bedömningen av byggnaders klimatavtryck ska genomföras enligt samma principer i alla länder, i stället för att utveckla egna särskilda metoder för bedömning och beräkning.  Även Sverige har öppnat sin databas i dag. Databaserna är systrar: uppgifterna är landsspecifika, men de har samlats in och tagits fram på samma sätt. Även databasernas användargränssnitt motsvarar varandra. Genom öppet informationsutbyte, gemensam utveckling och utbyte av bästa praxis kan länderna säkerställa uppgifternas jämförbarhet och kvalitet. Samarbetet gynnar i synnerhet de nordiska ländernas byggbranscher.Finlands miljöcentral svarar för upprätthållandet och utvecklandet av databasen på uppdrag av miljöministeriet.CO2data.fi: KlimatdatabasVahahiilinensuomi.fi: Frågor och svar om klimatdatabasen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I lagstiftningsprojektet om ändring av personbeteckning har man utrett och berett lagändringar som gör det möjligt att byta personbeteckning på fler grunder än för närvarande. Projektet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit till följd av dataintrånget mot psykoterapicentret Vastaamo. Utkastet till regeringsproposition med förslag till lagändringar var på remiss från den 14 december 2020 till den 14 januari 2021. Enligt utkastet till regeringsproposition skulle ändringarna ha trätt i kraft den 1 juni 2021.Nästan alla remissinstanser understödde propositionens mål att förbättra ställningen för dem som blivit offer för identitetsstöld. I utlåtandena konstaterades dock att det på grund av propositionens strama tidsplan inte har varit möjligt att i tillräcklig utsträckning bedöma alla konsekvenser av propositionen, i synnerhet konsekvenserna för samhällets informationsförsörjning. Personbeteckningen är en beteckning för identifiering av personer och en länk som förenar uppgifter som lagrats hos olika aktörer.De konsekvenser och kostnader som lagändringarna medför för såväl medborgarna som alla aktörer som behandlar personbeteckningar ansågs vara oförutsägbara och potentiellt omfattande i förhållande till den eventuella nyttan. Ändring av personbeteckningen orsakar mycket besvär och kostnader för individen, och alla dessa går inte att förutse inom den föreslagna tidsplanen.Många remissinstanser framhöll att lagändringarna förutsätter ändringar i informationssystemen, som å sin sida kräver en övergångstid. Flera myndigheter ansåg att propositionens tidsplan är omöjlig och att de behöver en längre övergångsperiod för att kunna göra ändringar i informationssystemen på ett sätt som tryggar verksamhetens kontinuitet utan störningar.Beredning inom ramen för projektet för att förnya personbeteckningenUtifrån remissvaren och tjänstemannabedömningarna har man konstaterat att de lagändringar som gäller ändring av personbeteckning inte kan sättas i kraft inom den tidsplan som ursprungligen föreslogs. De risker och problem som remissinstanserna tagit upp samt tidtabellen för ikraftträdandet av lagändringarna måste utredas ytterligare för att de totala verkningarna av propositionen ska kunna bedömas med den tillförlitlighet som krävs när det gäller lagstiftning.Av ovan nämnda orsaker blir lagstiftningsprojektet om ändring av personbeteckning en del av ett större projekt för att förnya personbeteckningen. Projektets mandatperiod är 1.12.2020–31.12.2022. Konsekvensbedömningen fortsätter inom ramen för det större reformprojektet.Syftet med reformprojektet är att förnya personbeteckningssystemet och utveckla den av staten garanterade identitetshanteringen. Ytterligare syften är att särskilt säkerställa att det finns tillräckligt med personbeteckningar, att slopa de nya beteckningarnas könsbundenhet, att göra det lättare för utlänningar att uträtta ärenden genom att utvidga kretsen av personer som beviljas personbeteckningar samt att styra sätten att behandla personbeteckningar och andra grundläggande personuppgifter i samhället. Ett mål är att minska behandlingen av personbeteckningar i samband med identifiering.Även andra åtgärder framskriderRegeringen beslutade också om andra åtgärder i samband med Vastaamo-dataintrånget. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bereder en e-tjänst med anvisningar och annan nyttig information exempelvis om hur man gör förbud mot hantering av sina personuppgifter och hur man ska agera om man misstänker att personuppgifterna har hamnat i orätta händer. Vid justitieministeriet inleds våren 2021 ett lagstiftningsprojekt där man ser över bestämmelserna om konsumentkrediter. Syftet med projektet är bland annat att bedöma hur verifieringen av identiteten kan utvidgas till att gälla alla avtal om konsumentkredit.Utöver projektet för att förnya personbeteckningen fortsätter finansministeriet att genomföra projektet för att utveckla den digitala identiteten. Projektet syftar till att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat.

Källa: Valtioneuvosto.fi