Att sluta med kirurgisk kastrering av grisar kräver brett samarbete

NordenBladet — En utredning om kirurgisk kastrering av grisar som ministeriet beställt är nu klar. Utredningen har tagits fram av professor Mari Heinonen från Helsingfors universitet.Galtar som ska bli slaktsvin kastreras i Finland och ute i världen i syfte att undvika galtlukt i köttet. Enligt utredningen är det möjligt att sluta med kirurgisk kastrering, men det kräver noggrann beredning och ytterligare undersökningar. Alternativen till kirurgisk kastrering, såsom att inte kastrera alls eller att vaccinera grisarna mot könsmognad och på så sätt undvika galtlukt (immunokastrering), kräver stora förändringar i verksamheten och ökar kostnaderna både för svinhus och för slakterier särskilt under övergångsperioden. Grisköttsproduktionen befinner sig i ett svårt läge med tanke på dagens ekonomiska situation och näringen är i behov av statligt stöd för ändringarna. Slakterierna måste ändra sina rutiner för att kunna säkra att köttet som konsumenterna köper är fritt från galtlukt. Att föda upp okastrerade galtar kräver också ändringar i djurens utfodring och uppfödning på gårdsnivå. Att sluta med kirurgisk kastrering behöver en lång övergångsperiod, det vill säga 10-15 år.För att grisarna ska få bättre smärtlindring föreslår utredningen att man under övergångsperioden i samband med kastreringen använder både smärtlindring och lokalbedövning som producenten själv ska utföra och som är obligatorisk. Detta förutsätter att producenterna måste få utbildning och att lagstiftningen om veterinärmedicinska läkemedel ändras.Utredningens resultat ska beaktas vid beredningen av lagen om djurs välbefinnande. Ministeriet sammankallar berörda aktörer från lagprojektets styrgrupp och företrädare för näringen för att diskutera resultaten av utredningen och skapa stegmärken för en ny grisköttproduktion för grisarnas bästa.

Källa: Valtioneuvosto.fi