Finland: Arkitekturen borde reagera på förändringarna i samhället

NordenBladet — Den arbetsgrupp som har utarbetat det arkitekturpolitiska programmet har granskat hur den finländska arkitekturen och den byggda miljön svarar mot stora samhälleliga utmaningar. Klimatförändringen, befolkningens åldrande, urbaniseringen, ny teknologi och internationaliseringen medför utmaningar, men öppnar också nya möjligheter. Genom programmet vill man bland annat göra användningen av byggnaderna flexiblare, skapa kvalitetskriterier för bostadsbyggandet och stärka Finlands attraktivitet som ett arkitekturresemål.

Förslaget om det nya arkitekturpolitiska programmet överlämnades till forsknings- och kulturminister Annika Saarikko och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen den 12 januari.

”Vårt mål är att stärka samarbetet mellan de aktörer som påverkar den byggda miljön. Samarbetet behövs för att vi i Finland ska kunna skapa en byggnadskultur som främjar hållbar ekonomi, erbjuder problemlösningar i internationella frågor och ger möjligheter för varje människa att leva i en bra och trevlig miljö”, konstaterade minister Saarikko.

”Inom arkitekturen kombineras de stora linjerna med individens personliga upplevelser. Det är viktigt att vi förstår den byggda miljöns betydelse för individens välbefinnande och för hur människan upplever sig som en del av samhället.”

Programförslaget innefattar fem huvudteman, nämligen klimatförändringen, jämlikheten, ekonomin, arkitekturens värde samt utbildningen. Vid sidan av globala frågor behandlar man Finlands särskilda omständigheter så som befolkningens åldrande, den regionala utvecklingen och kulturarvet.

”Vi tackar arbetsgruppen för att de på ett förtjänstfullt sätt har påvisat hur man genom bra planering, planläggning och byggande kan hitta lösningar för många samhälleliga utmaningar. Genom att satsa på planläggning och byggande av hög kvalitet kan vi skapa byggda miljöer med mindre koldioxidutsläpp som också främjar den biologiska mångfalden. För att effektivisera klimatåtgärderna i fråga om den byggda miljön föreslås flera lovande åtgärder till exempel vad gäller bedömningen av planläggningens utsläppseffekter och konceptet med kvarter för cirkulär ekonomi,” sade minister Mikkonen.

När den byggda miljön planeras väl stöder den livskraften, den sociala jämlikheten och en mångsidig livsstil både i växande städer och på landsbygden. Arbetsgruppen ger förslag om hur invånarnas deltagande i planläggnings- och planeringsprocesser kan utvecklas. Programmet innehåller också förslag om gemensamma utrymmen som främjar distansarbete och om kvalitetskriterier för bostadsbyggande. Syftet är att medvetenheten om den byggda miljöns effekter på hälsan och välbefinnandet ska öka och att detta samband ska beaktas i större utsträckning vid social- och hälsopolitisk planering och planering av markanvändning och byggande.   Arbetsgruppen föreslår att man ska börja bevilja ett pris för högklassig arkitektur och hållbart byggande. Dessutom innehåller programförslaget åtgärder som kan främja exporten av finländsk arkitektur och Finlands attraktionskraft som arkitekturresemål. Det nya arkitektur- och designmuseet har en central roll när det gäller att stärka utställnings- och evenemangsverksamheten inom arkitektur.  Hållbar planering och hållbart byggande borde vara en genomgående princip i utbildningen. Enligt arbetsgruppen borde arkitektur- och designfostran ges en större roll genom att utveckla det pedagogiska kunnandet hos undervisningspersonalen på de olika utbildningsnivåerna och styra finansieringen av kompletterande utbildning inom undervisningsväsende och småbarnspedagogik till projekt inom arkitektur- och designfostran.  Finlands första arkitekturpolitiska program kom ut år 1998, mer än 20 år sedan.

I maj 2019 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett nytt arkitekturpolitiskt program för Finland (Apoli20). Programförslaget sänds nu på remiss. Sedan färdigställs det slutliga programmet utifrån remissvaren.
Källa: Valtioneuvosto.fi