Arbetsgrupp föreslår skärpta bestämmelser om konsumentkrediter

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att räntetaket för konsumentkrediter ska sänkas. Dessutom föreslås det ytterligare begränsningar i fråga om marknadsföringen av krediter. Det centrala målet är att minska överskuldsättningen bland konsumenter. Arbetsgruppens betänkande är nu på remiss.Enligt arbetsgruppens förslag ska räntetaket sänkas från nuvarande 20 procent till 15 procent. Räntetaket ska gälla nästan alla konsumentkrediter. Utanför regleringen ska liksom för närvarande lämnas sådana bostadskrediter där bostaden eller annan egendom har ställts som säkerhet samt köp av trafikmedel, såsom bil, på avbetalning. Samtidigt föreslår arbetsgruppen att räntetaket ska bindas till den referensränta som avses i räntelagen. Inte heller då får räntan enligt kreditavtalet överstiga 20 procent. Räntetaket ska enligt arbetsgruppens förslag också gälla gamla fortlöpande krediter till den del det är fråga om nya kreditutnyttjanden. Bestämmelserna om räntetaket kommer alltså att i fråga om nya kreditutnyttjanden även omfatta sådana avtal om fortlöpande kredit som ingåtts före den 1 september 2019 och som inte tidigare har omfattats av permanent prisreglering.Syftet är att minska överskuldsättningen bland konsumenter och att göra prissättningen av krediter mer skälig, särskilt när det gäller stora krediter som har beviljats med lång lånetid. Ytterligare begränsningar i marknadsföringen samt stark autentisering vid kredittagning och inköp på nätet med fakturaFör att krediterna inte ska marknadsföras osakligt föreslår arbetsgruppen att det i fortsättningen ska fastställas närmare vilken typ av marknadsföring som strider mot god kreditgivningssed. Dessutom föreslås det nya bestämmelser om varningar som ska anges i reklam för konsumentkrediter. Vid brott mot bestämmelserna kan näringsidkaren påföras en påföljdsavgift.Enligt förslaget ska dessutom nätbutikerna av de tillgängliga betalningssätten som första alternativ erbjuda betalningssätt utan kredit och som sista alternativ betalningssätt med kredit. Inget betalningssätt får heller användas som standardval.För att förhindra missbruk i samband med kredittagning och betalning föreslår arbetsgruppen att skyldigheten att kontrollera identiteten utvidgas till att gälla alla konsumentkrediter samt situationer där konsumenten väljer faktura som betalningssätt när denne handlar på nätet. Om kunden identifieras elektroniskt ska stark autentisering användas, till exempel ett mobilcertifikat eller nätbankskoder. Detta syftar till att förhindra inköp på nätet med hjälp av någon annans persons personbeteckning och andra uppgifter. Arbetsgruppen var inte enhällig. I förslaget ingår avvikande meningar från Konkurrens- och konsumentverket och Konsumentförbundet, en gemensam avvikande mening och ett uttalande från Finsk Handel och Asiakkuusmarkkinointiliitto samt ett uttalande från Finanssiala.Utlåtanden om arbetsgruppens förslag kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 29 april 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi