Det nya arkitekturpolitiska programmet betonar arkitekturens förmåga att stödja välfärden och hållbarheten i samhället

NordenBladet — Arkitekturen har en väsentlig inverkan på människans och naturens välbefinnande. God arkitektur och planering tar tid och anpassas till nya ändamål enligt behov. Dessa är bärande teman i Finlands nya arkitekturpolitiska program. Programmet ställer upp mål och åtgärder för att utveckla den byggda miljöns övergripande hållbarhet 2022–2035.I programmet betonas arkitekturens betydelse som en del av vars och ens vardag. Genom arkitektur- och designfostran och kunskapsspridning är det möjligt att stärka medvetenheten om den byggda miljöns betydelse för människan och om hur kulturvärden är en del av platsernas identitet. Kulturens, konstens och kulturarvets närvaro i den byggda miljön stöder välfärden, den regionala livskraften och den internationella attraktionskraften. ”Vi har utmärkta förutsättningar att ytterligare stärka vår ställning som ett internationellt erkänt arkitekturland. Genom att ta hand om den miljö som vi tillsammans har byggt kan vi också skapa nya och hållbara lösningar för att stödja den ekonomiska tillväxten”, säger forsknings- och kulturminister Antti KurvinenUtbildning och forskning skapar förutsättningar för hållbara lösningar. ”För att trygga kompetensen och arbetskraften inom branschen är det bra att utreda vilka kompetens- och arbetskraftsbehov yrkesverksamma på arkitekturområdet kommer att ha i framtiden”, konstaterar Kurvinen.”Regioner, byggnader och material spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Vi måste bekämpa de skadliga effekterna redan från och med planläggningen och byggnadsplaneringen och utveckla nya verktyg och samarbetsformer”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari. Byggnader som är långlivade minskar användningen av naturresurser och inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden.En byggd miljö av hög kvalitet förebygger också ojämlikhet. ”Vi måste planera och utveckla den byggda miljön tillsammans med användarna samt vara lyhörda för även de framtida behoven inom olika områden. Vi bör se till att människor har möjlighet att påverka sin livsmiljö”, betonar minister Kari.Det lokala arbetet bidrar till de nationella och internationella målenFinlands första arkitekturpolitiska program kom ut år 1998. En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet och miljöministeriet utarbetade det nya programmet som nu har publicerats. Ett stort antal aktörer deltog i att utarbeta och kommentera  programmet, och dessa aktörer spelar också en avgörande roll i programmets genomförande. I programmet betonas att en byggd miljö av hög kvalitet endast kan uppnås om samarbetet mellan planerare, byggherrar och andra nyckelaktörer fungerar.  Lokala program, som redan genomförts i städer, kommuner och landskap, utgör den del av arbetet som är mest synligt för invånarna och som framskrider i rask takt. Förhoppningen är att fler lokala program tas fram. Genom dessa lokala Apoli-program konkretiseras de nationella målen och utvecklas den byggda miljön.De internationella målen stöder programmets praktiska åtgärder på den lokala nivån och inom olika sektorer. Det nya arkitekturpolitiska programmet bygger vidare på det internationella intresse som det första programmet gav upphov till, och sträcker sig även ännu längre. Finlands program är nu förenligt med Davosdeklarationen och initiativet om Ett nytt europeiskt Bauhaus, som inleddes av Europeiska kommissionen 2021. Dessa visar vägen mot ökad hållbarhet i den byggda miljön. Det arkitekturpolitiska programmet 2022–2035  (på finska)Ministeriernas pressmeddelande den 12 januari 2021, då arbetsgruppen överlämnade sitt förslag om det nya arkitekturpolitiska programmet  

Källa: Valtioneuvosto.fi