Genom utlandsfinländarstrategi utvecklas utomlands bosatta finländares möjligheter att påverka
NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt med uppgift att utarbeta Finlands strategi för utlandsfinländarna för 2022–2026. Utlandsfinländskheten befinner sig i kontinuerlig förändring, och man vill bättre än tidigare bemöta förändringarna bland annat med hjälp av digitalisering. Avsikten är att också de finländare som bor utomlands ska bevara sina kontakter till och möjligheter att påverka det finländska samhället.Med tanke på strategin bedöms nya slags kanaler och forum genom vilka utlandsfinländarna kan påverka och delta. Dessa kanaler och forum kan vara land- och ortsspecifika, men också till exempel temaspecifika. Syftet med strategin är också till exempel att stärka sådana åtgärder genom vilka alla medborgare som är intresserade av att återvända, eventuellt med utländsk make och barn, smidigt och med stöd kan bosätta sig i Finland. I projektet beaktas eventuella lagstiftningsbehov och framtida utmaningar. Dessutom granskas de termer som används (utlandsfinländskhet, återflyttning) och behovet av att uppdatera dem. Hörande av olika aktörer och deras delaktighet är en väsentlig del av arbetetInrikesministeriet har inom statsförvaltningen en samordnande roll i utlandsfinländarnas ärenden. Till projektet inbjuds utöver Finland-Samfundet och Migrationsinstitutet också företrädare för utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet. För att säkerställa en så bred sakkunskap som möjligt hörs i projektet också olika berörda grupper, såsom utlandsfinländska sammanslutningar och företrädare för näringslivet. I början av projektet utarbetar Aalto-universitetet en utredning om hur strategin kan byggas upp på ett sätt som är så inkluderande som möjligt och som följer principerna för hållbar utveckling. I projektet utnyttjas resultaten av Migrationsinstitutets stora enkät om utlandsfinländskhet, som blir klar våren 2021. Sommaren 2021 deltar Utlandsfinländarparlamentet, som ordnas med hjälp av distansförbindelser, i beredningen av strategin. I projektet undersöks också andra länders sätt att ordna ärenden för sina medborgare som vistas ute i världen.Regeringens föregående utlandsfinländarpolitiska program har utarbetats för åren 2017–2021. Den nya utlandsfinländarstrategin bidrar till att genomföra de allmänna målen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering om hållbar utveckling och ökad delaktighet och livskraft. Strategin färdigställs före slutet av 2021.Utlandsfinländskheten förändrasUtanför Finlands gränser bor cirka 300 000 finska medborgare, av vilka cirka 254 000 har rösträtt. Flest finländare flyttar till Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Spanien. Nettoinvandringen av finska medborgare var på minus under hela 2010-talet, vilket innebär att antalet finländare som flyttade ut ur landet var större än antalet dem som återvände. Till exempel år 2019 flyttade cirka 10 000 medborgare från Finland till utlandet, och cirka 800 återvände till Finland. Enligt statistiska uppgifter gjorde året 2020 ett betydande undantag i den situation som pågått i flera år: redan före årets slut uppgick nettoinvandringen av finländare till hemlandet till nästan 1 500 personer. Intresset för att återvända har i första hand ökat på grund av den globala coronapandemin och att Finland har lyckats relativt bra med att hantera situationen med sjukdomen. Var man fysiskt befinner sig har inte heller längre lika stor betydelse med tanke arbetet som tidigare. Det är allt vanligare att bo och arbeta i två eller flera länder. Flyttning till utlandet kan också vara tillfällig.Frågor som är viktiga för utlandsfinländarna är bland annat medborgarskapsärenden och allmänhetstjänster, att rösta samt andra möjligheter att påverka och delta, Finlandsskolorna, att upprätthålla finska språket och kulturen ute i världen, stöd till återvändandet i synnerhet när det gäller sysselsättningsfrågor samt tillhandahållande av expertis till finländska företag i bosättningslandet.
Källa: Valtioneuvosto.fi