Våld i nära relationer som fenomen är relativt stort – polisen utbildar hela personalen

NordenBladet — Ungefär en tredjedel av fallen inom den krävande brottsutredningen vid Västra Nylands polisinrättning handlar om våld i nära relationer. En nära relation innefattar alla nära släktrelationer, äktenskap, samboförhållanden och förhållanden som kan jämföras med dessa. Våld i nära relationer gör ingen skillnad på bakgrund.

År 2023 registrerades 488 brottsanmälningar som klassificerats som våld i nära relationer i Västra Nylands område. Antalet är i linje med tidigare år, om man bortser från pandemiåren. År 2020 registrerades endast cirka 310 anmälningar och år 2021 omkring 340. Anledningen till minskningen under pandemiåren är inte helt klar. 
Närståendevåld har en bred variation 
– Det kan handla om korta och snabba handlingar, som ett slag under ett gräl. Å andra sidan kan det vara en situation som har pågått i flera år och som innefattar frihetsberövande och sexuellt våld. Den vanligaste formen av våld i nära relationer är fysiskt våld i parrelationer utfört av män. Alkohol är ofta inblandat i fallen, men inte alltid, säger kriminalkommissarie Matti Högman.
Fenomenet gör ingen skillnad på samhällsklass. Ekonomiskt välstånd anses inte påverka förekomsten av närståendevåld. I en familj med hög social status kan anmälningströskeln vara högre på grund av risken för att skada ryktet.
Polisen har noterat att olika kulturers sedvanenormer och moralregler påverkar hur man är i en nära relation. I vissa kulturer anses mannen ha rätt att göra något som enligt gällande lag är fel. Fallen kan handla om hedersfrågor, där en kvinna kanske inte får skilja sig, även om hon vill. Man kan också vilja lösa konflikter utan myndigheters inblandning, eftersom man inte alltid litar på dem. Offret kan också bli utsatt för manipulation.
Polisen strävar efter att vinna offrets förtroende för att kunna utreda ärendet
I Finland är våld i nära relationer som fenomen relativt stort. Anmälningströskeln påverkas av det samhälleliga klimatet. I dag accepteras våld i nära relationer inte lika lätt i Finland som möjligen tidigare. Om polisen misstänker ens lindrigt våld i en nära relation är den skyldig att registrera en brottsanmälan och utreda ärendet. 
– Förändringen i attityden syns i lagen. Till exempel har lindrig misshandel som sker i nära relationer tidigare varit ett målsägandebrott. Detta betyder att ärendet inte har utretts om inte offret har velat det. I dag underlyder motsvarande brott allmänt åtal, vilket innebär att det alltid utreds, säger Högman.
En utmaning i utredningen av fall av våld i nära relationer är den dolda brottsligheten. Det sker innanför hemmets väggar. För att få kännedom om händelserna försöker polisen vinna offrets förtroende.
– En av utmaningarna i att lösa fallen är att få offrets förtroende. Närståendevåldsbrott klaras sällan upp om inte offren berättar om händelsen för polisen. Vi vill betona att offren har rätt och möjlighet att få skydd. Vi lägger stor vikt vid att hänvisa till tjänster. Till exempel spelar Brottsofferjouren en viktig roll här, säger kriminalkommissarie Högman.
Ofta är gärningspersonen någon som offret älskar. De kan ha ett gemensamt liv och offret vill inte skapa problem för gärningspersonen eller sig själv. Straffet kan påverka ens eget liv negativt. Ärendet kan upplevas som skadligt för eventuella gemensamma barn.
Förutom förundersökningsprocessen kan närståendevåldsfall också lösas genom medling. I medlingen möter parterna varandra och söker tillsammans med medlare en lösning på brottet eller tvisten. Enligt regeringsprogrammet kommer medling vid familje- och närståendevåld att avskaffas under denna mandatperiod. Propositionen om detta har varit på remiss under sommaren.
Även i fältverksamheten satsar man på att förstå fenomenet
Vid ett larmuppdrag som gäller misstänkt våld i nära relationer observerar patrullen skador, omständigheter och intervjuar parterna. I fallen finns det sällan utomstående vittnen − ibland har en granne ringt nödcentralen och i sådana fall hörs denne. Även den patrull som varit på plats kan höras som vittne. 
– Nästan alltid är den centrala bevisningen parternas berättelser. Till exempel kan läkarutlåtanden, samtal med personal på skyddshemmen samt inspelningar av nödsamtal delvis fungera som bevis, säger Högman.
För att bättre förstå fenomenet utbildar polisen hela personalen aktivt i frågor relaterade till våld i nära relationer. Utbildningen fokuserar särskilt på åtgärder i inledningsfasen, såsom att bemöta och intervjua parterna. I fältverksamheten syns beaktandet av fenomenet i att brottsanmälningar görs med allt lägre tröskel.]]>

Källa: Poliisi.fi