NordenBladet — Överkonstapel Teemu Raivio, verksam inom larm- och övervakningsenhetens utryckningsverksamhet, har valts till Stadin Skoude 2026 som samtidigt är Helsingfors polisinrättnings 200-årsjubileum. Helsingfors polisinrättning delar årligen ut priset Stadin Skoude till en förtjänt polis vid inrättningen.
Teemu Raivio beskriver att han hamnade i polisyrket delvis av en slump. Som yngre drömde han om att bli gymnastiklärare, men dörrarna till studierna öppnades inte. Under militärtjänstgöringen började tanken på polisyrket mogna.
Raivios bana som polis har varit starkt inriktad på larmverksamhet. Med undantag för kortare perioder inom brottsutredning och nödcentralen har han hela tiden arbetat på fältet.
– Först arbetade jag nio år som äldre konstapel. Under den tiden gick jag olika utbildningar, bland annat grundkursen i hantering av folkmassor. Efter underbefälsutbildningen har jag som överkonstapel arbetat som gruppchef och fältchef. Dessutom har uppgifter inom JOUHA hela tiden löpt parallellt, berättar Raivio.
Raivio är verksam vid Helsingfors polisinrättnings södra fältledningsområde som ansvarig gruppledare och fältchef för det ordinarie skiftet. Som fältchef leder han patrullernas dagliga operativa verksamhet och ansvarar för den praktiska dagliga ledningen samt ledningen av krävande situationer. Han fördelar uppgifter till patrullerna samt stöder och handleder poliserna ute på fältet.
Hantering av folkmassor och känsla av idrottsfest
Utöver det ordinarie fältarbetet fungerar Teemu Raivio som ledare för Helsingfors polisinrättnings uppgifter inom hantering av folkmassor. Hantering av folkmassor, eller mer känt som JOUHA, är verksamhet riktad mot stora publikevenemang med syftet att trygga människors grundläggande rättigheter. Typiska JOUHA-evenemang är bland annat demonstrationer och fotbollsmatcher. Inom JOUHA-uppdragen har Raivio arbetat både operativt i frontlinjen och i interna stabsuppgifter inom ledningen.
Som ledare inom JOUHA har Raivio ofta lett idrottsevenemang med hög risknivå. Som en ny uppgift deltar han i NFIP-verksamheten (National Football Information Point). NFIP-verksamheten är ett samarbete mellan arrangören av fotbollsevenemang och polisen med målet att säkerställa att matcherna löper smidigt. Raivio fungerar på fotbollsarenan som polisens kontaktperson inom arrangörens säkerhetsorganisation.
– En bra utgångspunkt för mitt deltagande i NFIP-verksamheten är att jag är en inbiten idrottsmänniska. Jag har varit med vid samma matcher i rollen som JOUHA-polis, men NFIP-uppdraget ger ett nytt perspektiv på arbetet. Antalet matcher inom NFIP-verksamheten är några per år, beroende på hur många matcher landslaget har eller hur många så kallade riskmatcher det finns i Veikkausligan, där polisen reserverar större resurser, säger Raivio.
Att utveckla verksamhet och människor motiverar
I motiveringarna till priset beskrivs Teemu Raivio som en ledare som aktivt har utvecklat det ordinarie skift han ansvarar för samt fältledningen och fältchefernas yrkesskicklighet. Enligt motiveringarna har han kontinuerligt utvecklat sin egen kompetens och bland annat deltagit i utbildningen av poliser i det nya fältledningssystemet.
– Som chef har jag strävat efter att beakta mina medarbetares olika behov och styrkor. Jag har försökt hitta meningsfulla arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter för alla, vare sig det handlar om olika kurser och utbildningar eller enskilda uppdrag ute på fältet. I rollen som utbildare inom ledarskap har jag velat föra nya saker till kollegornas kännedom och förankra dem i den egna arbetsgemenskapen, säger Raivio.
Det som motiverar Raivio i utvecklingsarbetet är att världen aldrig är färdig. Han ser att saker alltid kan göras lite bättre. För Raivio är det viktigt att människor får den hjälp de behöver och att brottslingar grips, spärras in och ställs inför rätta. Motivationen att utveckla verksamheten kommer från små och enkla saker.
Aktivt och helhetsinriktat ledarskap
Ledarskap är en central del av Teemu Raivios arbete. Inom fältledningen betonar han vikten av tillräcklig tekniskt och taktiskt kunnande. Enligt honom är det avgörande att vara aktiv och upprätthålla en aktuell lägesbild. Verktygen för att hantera situationer måste vara redo när något mer eller mindre krävande inträffar ute på fältet.
– En bra ledare vågar leda och fatta de bästa möjliga besluten även när situationen är oavslutad och informationen bristfällig. Man måste kunna uppfatta helheten. Jag läste nyligen i Helsingin Sanomat att en bra ledare hittar signalen i bruset. Det beskriver väl mina tankar om ledarskap, funderar Raivio.
Som ledare vill Raivio dra nytta av olika människors olika styrkor. Även om ledarskap ofta uppfattas som en enskild persons uppgift vill han betona att ledarskap snarare är en helhet som involverar flera aktörer.
– Även om makt och ansvar ligger hos en person är ledarskap enligt mig ett lagarbete. All visdom finns inte i ett enda huvud. Det ömsesidiga stödet och erfarenhetsutbytet mellan kollegor, det vill säga andra fältledare och JOUHA-aktörer, är av central betydelse. De bästa idéerna och insikterna uppstår genom gemensamma resonemang. Någon måste till slut knyta ihop helheten och fatta besluten, konstaterar Raivio.
Arbetsgemenskapen är en resurs
När Raivio drar på sig overallen och ger sig ut på fältet vill han genom sitt arbete bidra till att förbättra samhällets förhållanden.
– Jag ser att det bakom arbetet som polis finns både en vilja att lösa problem och en vilja att hjälpa människor, sammanfattar han.
Den största motivationen och kraften hämtar Raivio ändå från människorna runt omkring honom.
– Det bästa med det här jobbet är utan tvekan kollegorna och arbetsgemenskapen. Vi har alltid haft fantastiska människor här. Att människor är olika är bara positivt, både när det gäller kompetens och i övrigt. Det är trevligt att vara tillsammans både på jobbet och på fritiden, säger Raivio uppskattande.
Till yngre poliser vill Raivio hälsa att det inte är bråttom någonstans.
– I mitt fall har alla nya uppgifter och ansvar kommit stegvis. Oftast har någon frågat om jag varit intresserad av dem. Tålamod är en dygd i polisyrket, säger han.
Som idrottsmänniska återhämtar sig Raivio från sitt intensiva och hektiska arbete förstås genom att idrotta.
– Jag idrottar all min fritid. När jag inte idrottar tittar jag på sport. Med hjälp av idrott nollställs både kropp och sinne och ny energi tar plats. Ibland läser jag också och lyssnar på poddar, skrattar Raivio.]]>
Teemu Raivio beskriver att han hamnade i polisyrket delvis av en slump. Som yngre drömde han om att bli gymnastiklärare, men dörrarna till studierna öppnades inte. Under militärtjänstgöringen började tanken på polisyrket mogna.
Raivios bana som polis har varit starkt inriktad på larmverksamhet. Med undantag för kortare perioder inom brottsutredning och nödcentralen har han hela tiden arbetat på fältet.
– Först arbetade jag nio år som äldre konstapel. Under den tiden gick jag olika utbildningar, bland annat grundkursen i hantering av folkmassor. Efter underbefälsutbildningen har jag som överkonstapel arbetat som gruppchef och fältchef. Dessutom har uppgifter inom JOUHA hela tiden löpt parallellt, berättar Raivio.
Raivio är verksam vid Helsingfors polisinrättnings södra fältledningsområde som ansvarig gruppledare och fältchef för det ordinarie skiftet. Som fältchef leder han patrullernas dagliga operativa verksamhet och ansvarar för den praktiska dagliga ledningen samt ledningen av krävande situationer. Han fördelar uppgifter till patrullerna samt stöder och handleder poliserna ute på fältet.
Hantering av folkmassor och känsla av idrottsfest
Utöver det ordinarie fältarbetet fungerar Teemu Raivio som ledare för Helsingfors polisinrättnings uppgifter inom hantering av folkmassor. Hantering av folkmassor, eller mer känt som JOUHA, är verksamhet riktad mot stora publikevenemang med syftet att trygga människors grundläggande rättigheter. Typiska JOUHA-evenemang är bland annat demonstrationer och fotbollsmatcher. Inom JOUHA-uppdragen har Raivio arbetat både operativt i frontlinjen och i interna stabsuppgifter inom ledningen.
Som ledare inom JOUHA har Raivio ofta lett idrottsevenemang med hög risknivå. Som en ny uppgift deltar han i NFIP-verksamheten (National Football Information Point). NFIP-verksamheten är ett samarbete mellan arrangören av fotbollsevenemang och polisen med målet att säkerställa att matcherna löper smidigt. Raivio fungerar på fotbollsarenan som polisens kontaktperson inom arrangörens säkerhetsorganisation.
– En bra utgångspunkt för mitt deltagande i NFIP-verksamheten är att jag är en inbiten idrottsmänniska. Jag har varit med vid samma matcher i rollen som JOUHA-polis, men NFIP-uppdraget ger ett nytt perspektiv på arbetet. Antalet matcher inom NFIP-verksamheten är några per år, beroende på hur många matcher landslaget har eller hur många så kallade riskmatcher det finns i Veikkausligan, där polisen reserverar större resurser, säger Raivio.
Att utveckla verksamhet och människor motiverar
I motiveringarna till priset beskrivs Teemu Raivio som en ledare som aktivt har utvecklat det ordinarie skift han ansvarar för samt fältledningen och fältchefernas yrkesskicklighet. Enligt motiveringarna har han kontinuerligt utvecklat sin egen kompetens och bland annat deltagit i utbildningen av poliser i det nya fältledningssystemet.
– Som chef har jag strävat efter att beakta mina medarbetares olika behov och styrkor. Jag har försökt hitta meningsfulla arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter för alla, vare sig det handlar om olika kurser och utbildningar eller enskilda uppdrag ute på fältet. I rollen som utbildare inom ledarskap har jag velat föra nya saker till kollegornas kännedom och förankra dem i den egna arbetsgemenskapen, säger Raivio.
Det som motiverar Raivio i utvecklingsarbetet är att världen aldrig är färdig. Han ser att saker alltid kan göras lite bättre. För Raivio är det viktigt att människor får den hjälp de behöver och att brottslingar grips, spärras in och ställs inför rätta. Motivationen att utveckla verksamheten kommer från små och enkla saker.
Aktivt och helhetsinriktat ledarskap
Ledarskap är en central del av Teemu Raivios arbete. Inom fältledningen betonar han vikten av tillräcklig tekniskt och taktiskt kunnande. Enligt honom är det avgörande att vara aktiv och upprätthålla en aktuell lägesbild. Verktygen för att hantera situationer måste vara redo när något mer eller mindre krävande inträffar ute på fältet.
– En bra ledare vågar leda och fatta de bästa möjliga besluten även när situationen är oavslutad och informationen bristfällig. Man måste kunna uppfatta helheten. Jag läste nyligen i Helsingin Sanomat att en bra ledare hittar signalen i bruset. Det beskriver väl mina tankar om ledarskap, funderar Raivio.
Som ledare vill Raivio dra nytta av olika människors olika styrkor. Även om ledarskap ofta uppfattas som en enskild persons uppgift vill han betona att ledarskap snarare är en helhet som involverar flera aktörer.
– Även om makt och ansvar ligger hos en person är ledarskap enligt mig ett lagarbete. All visdom finns inte i ett enda huvud. Det ömsesidiga stödet och erfarenhetsutbytet mellan kollegor, det vill säga andra fältledare och JOUHA-aktörer, är av central betydelse. De bästa idéerna och insikterna uppstår genom gemensamma resonemang. Någon måste till slut knyta ihop helheten och fatta besluten, konstaterar Raivio.
Arbetsgemenskapen är en resurs
När Raivio drar på sig overallen och ger sig ut på fältet vill han genom sitt arbete bidra till att förbättra samhällets förhållanden.
– Jag ser att det bakom arbetet som polis finns både en vilja att lösa problem och en vilja att hjälpa människor, sammanfattar han.
Den största motivationen och kraften hämtar Raivio ändå från människorna runt omkring honom.
– Det bästa med det här jobbet är utan tvekan kollegorna och arbetsgemenskapen. Vi har alltid haft fantastiska människor här. Att människor är olika är bara positivt, både när det gäller kompetens och i övrigt. Det är trevligt att vara tillsammans både på jobbet och på fritiden, säger Raivio uppskattande.
Till yngre poliser vill Raivio hälsa att det inte är bråttom någonstans.
– I mitt fall har alla nya uppgifter och ansvar kommit stegvis. Oftast har någon frågat om jag varit intresserad av dem. Tålamod är en dygd i polisyrket, säger han.
Som idrottsmänniska återhämtar sig Raivio från sitt intensiva och hektiska arbete förstås genom att idrotta.
– Jag idrottar all min fritid. När jag inte idrottar tittar jag på sport. Med hjälp av idrott nollställs både kropp och sinne och ny energi tar plats. Ibland läser jag också och lyssnar på poddar, skrattar Raivio.
]]>
Källa: Poliisi.fi