Psykiska kriser i polisens vardag, en växande del av arbetet och mötena

NordenBladet — Polisen möter dagligen situationer där medborgarna behöver hjälp på grund av psykiska hälsoproblem. Detta syns inom polisens alla delområden, särskilt i övervaknings- och utryckningsuppdrag.
Enligt polisens statistik uppgick år 2015 antalet självmordsförsök eller hot om självmordsförsök i fråga om utryckningsuppdrag till 11 619, år 2020 var antalet 14 933 och år 2024 var antalet 18 443. Det är värt att notera att de personer som är föremål för uppgifterna i fråga enligt polisens bedömning i över hälften av fallen har varit påverkade av berusningsmedel. Det ökade antalet uppgifter som hänför sig till självmord och hot om självmord gäller också unga och de ungas ångest verkar totalt sett ha ökat.
En av polisens uppgifter är att sörja för trafiksäkerheten och ingripa i farligt trafikbeteende. Polisen möter dagligen i trafiken personer med psykiska hälsoproblem. Psykiska störningar kan påverka personens förmåga att bedöma sin egen funktionsförmåga och fatta säkra beslut i trafiken. Depression, ångest eller psykotiska störningar kan till exempel försämra uppfattningsförmågan och fördröja reaktionen i trafiksituationer, vilket ökar olycksrisken.
– Vi övervakar körhälsan som en del av det normala trafikövervakningsarbetet. Om du misstänker att en persons körförmåga är nedsatt av psykiska skäl eller av någon annan orsak, lönar det sig att anmäla detta till polisen, råder polisöverinspektör Pasi Rissanen från Polisstyrelsens ansvarsområde för trafiksäkerhet. Polisen behandlar tillståndsärenden inom många olika områden, såsom beviljande av vapen- och körkortstillstånd, och övervakar att villkoren för dem uppfylls. Psykiska hälsoproblem kan ha en betydande inverkan på beviljandet och giltigheten av dessa tillstånd, särskilt när en persons psykiska hälsa påverkar personens förmåga att sörja för sin egen och andras säkerhet.
Förändringar i samhället är en utmaning för människor
Förändringar i samhället som ekonomiska kriser, arbetslöshet och osäkerhet påverkar i hög grad medborgarnas psykiska välbefinnande. Polisen har upptäckt att i synnerhet unga upplever alltmer ångest och osäkerhet. I webbmiljö exponeras barn och unga för en mängd olika material som orsakar psykisk belastning. Användningen av sociala medier har konstaterats ha samband med ökad ångest och depression bland unga. I värsta fall kan barn och ungdomar hamna i nätverk som The Com, som polisen nyligen publicerade en blogg om. Polisen är bekymrad över denna utveckling och ser ett behov av att rikta det förebyggande arbetet särskilt till unga.
– Vi har arbetsformer inom polisen för förebyggande arbete bland unga. Sådana är bland annat skolpolisverksamheten och den multiprofessionella ankarverksamheten, säger polisöverdirektör Ilkka Koskimäki.
Samarbete mellan myndigheter i polisuppdrag med anknytning till psykiska hälsoproblem 
Polisen har ett nära samarbete med andra myndigheter, såsom hälso- och sjukvården och socialväsendet, när det gäller att möta psykiska hälsoproblem. I polisens uppgifter framträder utmaningar när det gäller tillgången till vård till exempel i fall där det finns psykiska problem och hot om våld. Polisen önskar att det i framtiden blir lättare att få psykiatrisk vård och att antalet psykiatriska sjukhusplatser utökas. Detta bidrar till multiprofessionella strävanden att förebygga våldsbrott.]]>

Källa: Poliisi.fi