Ny översikt av polisens verksamhetsmiljö: De allt mindre årsklasserna och urbaniseringen en utmaning också för polisen

De allt mindre åldersklasserna och urbaniseringen är redan nu en realitet som inte heller polisen är immun mot. Polisstyrelsens färska verksamhetsmiljöanalys ger vid handen att det redan nu finns tecken på svårigheter med att hålla kvar arbetskraften i vissa uppgifter, särskilt i glesbefolkade områden och på mindre polisstationer. I synnerhet unga människor tenderar att flytta till områden nära tillväxtcentra där ofta också regionens huvudpolisstation är belägen och till vilken exempelvis administration och viss specialverksamhet är koncentrerad.

Rekryteringsproblemen i glesbygden accentueras av befolkningsutvecklingen, men huvudpolisstationens dragningskraft är tydlig också i Polisinrättningen i Västra Nyland:

– Vår huvudpolisstation i Esbo verkar vara den mest eftertraktade arbetsplatsen hos oss, berättar polischef Timo Saarinen vid Polisinrättningen i Västra Nyland.

Rekryteringen till de andra polisstationerna lyckas visserligen, men de anställda stannar inte nödvändigtvis kvar i sina uppgifter särskilt länge när de väl har samlat erfarenhet och tjänat sina sporrar för mera krävande uppgifter.

Som Saarinen ser det är huvudpolisstationen attraktiv inte bara på grund av läget, utan också på grund av det bredare utbudet av uppgifter:

– ”Ur operativ synvinkel är det motiverat att koncentrera polisens specialverksamhet, såsom utredningen av ekonomiska brott eller gruppverksamheten för krävande situationer, till huvudpolisstationen, men det innebär också att de yngre som är villiga att utvecklas söker sig dit”, säger Saarinen.

I Västra Nyland har man därför ändrat rekryteringen för specialverksamhet så att man har möjlighet att bli vald också annanstans ifrån än från huvudpolisstationen.

Polisinrättningarna i huvudstadsregionen konkurrerar också med varandra om förmågor. Till exempel har Polisinrättningen i Helsingfors en intressant ansamling av nationell specialverksamhet. Följaktligen har man till exempel i Västra Nyland accepterat att inrättningen delvis har en fostrande roll innan ungdomarna hoppar över till Helsingfors eller exempelvis till Centralkriminalpolisen.  

Polisen en karriär bland andra

– Unga av idag har kanske redan flera examina i bagaget när de börjar arbeta inom polisen – eller så planerar de att framöver avlägga flera, vilket gör att polisarbetet bara är ett steg i karriären. Detta är en stor förändring jämfört med tidigare”, funderar Timo Saarinen.

Unga arbetstagare, både poliser och civila, är inte bara på ett bra sätt mer säkra på sig själva och sina färdigheter, utan också mer medvetna om läget på arbetsmarknaden, där det är arbetstagarens marknad. 

– Jag kan beskriva situationen som så att medan det förr var arbetstagaren som berättade för polisen vad han har att erbjuda, är det nu arbetsgivaren som måste berätta vad polisinrättningen kan erbjuda, säger Saarinen.

Även civil personal behövs till polisen. Till exempel är IKT-uppgifter, informations- och kommunikationstekniska uppgifter, kritiska för polisens prestationsförmåga: inte en enda polisbil är funktionsduglig utan IKT-kompetens.  

– ”En polisbil i trafiken kan man faktiskt se som rullande IKT; så välutrustade är finska polisbilar”, säger förhandlingschef Minna Gråsten vid Polisstyrelsen. 

Också inom polisen kan man se att arbetsmarknaden för IKT är speciellt överhettad och för polisens del rentav kritisk, till vissa delar är situationen till och med allvarligare än polisläget.

Var och en inom polisen har rätt att förvänta sig ett gott ledarskap, men det accentueras särskilt för yngre. Polisen har därför inlett en utredning om personalledningen i de operativa enheterna. Syftet är att ta fram en aktuell översikt, som nu saknas, och utifrån den rekommendationer om åtgärder för att förbättra personalledningen. Utredningen pågår för närvarande och resultat väntas i september.

– Personalen är polisens viktigaste tillgång och personalkostnaderna står för 70 % av polisens totala utgifter. Polisens prestationsförmåga baserar därför nästan helt på hur väl personalen tas om hand och hur den leds”, summerar Gråsten.

Kunskaper i svenska behövs

En annan utmaning som kom fram i översikten var tillgången på svensktalande poliser. Det finns områden i Västra Nyland där service på svenska måste kunna tryggas varje dag. Polisinrättningarna konkurrerar alltså med varandra också om svensktalande personal. 

För polisinrättningen i Österbotten är det redan vardag om morgnarna att en svenskspråkig brottsmisstänkt väntar i polisfängelset på att förhöras, men att det inte finns någon tillräckligt språkkunnig utredare i den grupp som kommer på jobb och då tar det tid att få fram en utredare från någon annan grupp.

– Det ligger inte i någons intresse att enkla rutinärenden inte kan skötas på en gång”, säger Thomas Skur, överkommissarie för brottsbekämpningssektorn vid Polisinrättningen i Österbotten. 

I synnerhet i det svenskspråkiga Österbotten krävs det både finska och svenska för de flesta utredningsuppgifter, och det är inte möjligt att använda tolk för de inhemska språken. Språkkravet begränsar fördelningen av ärenden till utredare som endast talar och skriver finska. Enligt Skur råder det skriande brist på utredare som kan svenska vid Polisinrättningen i Österbotten och de brottsanmälningar som kommer in samlas på hög hos ett fåtal utredare.

Under de senaste åren har många tvåspråkiga poliser vid Polisinrättningen i Österbotten flyttat över från utredningsverksamheten till specialutredningsgrupper eller annan verksamhet. Språkkunskaperna i de teamen håller god nivå, men situationen inom utredningsverksamheten är svag.

– I början av året startade vi ett projekt där alla svenskspråkiga poliser deltog och på det sättet fick vi ärendebördan åtgärdad”, säger Skur. 

Projektet räddade tillfälligt Polisinrättningen i Österbotten ur knipan, men gav ingen permanent lösning på problemet. Ur laglighetsperspektiv är det problematiskt om svenskspråkiga måste vänta längre på att få sina ärenden behandlade. 

Polisinrättningen överväger därför ständigt alternativa lösningar på situationen. Ett alternativ som diskuterats är att skapa en pool för svenskspråkiga ärenden. Tvåspråkiga får för närvarande ett språktillägg på cirka tjugo euro, men Skur undrar om det inte kunde finnas ett mer betydande incitament för dem som arbetar på två språk.

Urvalskriterierna måste ligga i tiden

Ansökningstiden för den svenskspråkiga polisutbildningen pågår för närvarande och Polisyrkeshögskolan konkurrerar med andra läroinrättningar om årsklassens ungdomar. Även om antalet sökande till polisutbildningen har hållits på god nivå de senaste åren, ca 5000 sökande per år, är det inte tillräckligt många som har klarat av urvalsprocessen för att alla nybörjarplatser ska fyllas. I år har situationen förbättrats. För de två sista ansökningsperioderna är kurserna nästan fulla.

Polisstyrelsen har tidigare inlett en extern utredning av polisutbildningens tillstånd, där man granskar den examensinriktade och den kompletterande utbildningens överensstämmelse med arbetslivet och kompetensbehoven. Utredningen tar bland annat regionala och språkliga behov, mångfald och de examinerade polisernas intresse för olika uppgifter i betraktande. 

Utredarna bedömer också urvalsförfarandet och urvalskriterierna samt möjligheten till differentierade utbildningsvägar. Vidare är det meningen att se över möjligheten att gå vidare från dagens utbildning av allmänpoliser till en mer målinriktad utbildning. Frågan lyder om det till exempel kunde finnas ett separat utbildningsspår inriktat på brottsbekämpning och om detta kunde öppna dörrarna till polisutbildningen också för personer med fysiska funktionsnedsättningar. 

– Ytterst är det polisyrkets framtid och attraktionskraft som står på spel”, säger överinspektör Susanna Sankala vid Polisstyrelsen. 

Enligt Sankala behövs det vid polisen människor med olika bakgrund för både polisiära och civila uppgifter.

– ”Kompetenskraven kommer att öka i framtiden och eftersom årsklasserna blir mindre vill vi agera proaktivt. Vi vill vara en intressant arbetsgivare och också framöver erbjuda högklassig utbildning som uppfyller arbetslivets behov”, säger Sankala.

Översynen av urvalskriterierna vid Polisyrkeshögskolan är en pågående process, och under åren har det gjorts ändringar på olika delområden: exempelvis har viktningen av de skriftliga färdigheterna och lämplighetsbedömningen i de totala poängen ökat under åren. De senaste ändringarna gjordes i februari 2023, då poängsättningen för lämplighetsbedömningen och det fysiska testet sågs över.

– Urvalskriterierna för utbildningen måste följa med sin tid. Vi följer ständigt förändringarna i samhället med avseende på vilka krav som polisyrket ställer och vilken typ av studerande- och kompetensprofil som kan uppfylla dem”, beskriver utbildningsdirektören vid Polisyrkeshögskolan Petri Alkiora.

Detta pressmeddelande är baserat på översikten av polisens verksamhetsmiljö. Den består av två separata rapporter, en extern och en intern verksamhetsmiljöanalys. De har sammanställts av Polisstyrelsens analysenhet och ett stort antal sakkunniga och nätverk inom polisförvaltningen har medverkat i beredningen. Analyserna bygger på senaste och mest omfattande forskningsdata, utredningar och sakkunnigsynpunkter. Översikterna av verksamhetsmiljön är offentliga och kan läsas på adressen https://poliisi.fi/sv/operativ-miljo-och-statistik 

]]>