Narkotikasmugglingen mer omfattande än tidigare studier visat

NordenBladet — Betydligt mer narkotika än tidigare studier visat smugglas troligen till Sverige varje år. Det visar polisens genomgång av kommunikationen i Encrochat. Rapporten visar också att såväl myndigheter som företag utsätts för otillåten påverkan.
Encrochat var den krypterade kommunikationsplattform som fransk polis fick tillgång till under 2020 och som svensk polis genom internationellt polissamarbete via Europol kunde ta del av.
Polismyndigheten har nu gjort en sammanställning av det material från Encrochat som har kopplingar till Sverige.
Analysen av Encrochatmaterialet bekräftar polisens underrättelsebild att narkotikahandel och konflikter kring narkotika är bakomliggande orsak till många våldsuppgörelser i form av skjutningar och sprängningar.
– Mycket av det vi har kunnat utläsa i chattarna har vi känt till sedan tidigare och vi kan konstatera att polisens underrättelsetjänst gör korrekta bedömningar av brottsligheten i Sverige. Men vi kan också konstatera att narkotikahandeln har växt sig betydligt större under senare år, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Över 100 ton narkotika per år
Kommunikationen från Encrochat visar att smugglingen av narkotika bedrivs i en närmast industriell skala. Materialet som analyserats omfattar dock kommunikation under en begränsad period och grundar sig på en källa (Encrochat). Med dessa omständigheter i beaktande uppskattar polisen att över 100 ton narkotika per år smugglas till Sverige*.
Smugglingen sker främst genom vägtransporter där narkotikan göms i legal last och slutdestinationen är främst storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg, men även flera mellanstora städer. Öresundsbron bedöms bland användarna i Encrochat vara den vanligaste smuggelvägen in till Sverige, men även andra gränsövergångar har diskuterats.
– Polisens tillgång till krypterad kommunikation mellan kriminella skulle öka våra möjligheter att förebygga, upptäcka och förhindra grov organiserad brottslighet. Det är också uppenbart att rättsväsendet inte är dimensionerat för den omfattande narkotikamarknad vi har i Sverige. Det är även tydligt att såväl den privata sektorn som den offentliga behöver öka sin förmåga att stå emot otillåten påverkan, säger Linda H Staaf.
Otillåten påverkan
Kommunikationen på Encrochat visar också att kriminella aktörer utövar otillåten påverkan och att kriminella försöker få kontakt med politiker, med tjänstemän i offentlig förvaltning samt med tjänstemän inom rättsväsendet för att på olika sätt skydda eller främja brottslig verksamhet.
Den privata sektorn är enligt chattarna mer utsatt än den offentliga. Det vanligaste är att kriminella försöker påverka advokater på olika sätt och inom banksfären har flera kriminella aktörer kontakter som hjälper dem att begå olika typer av brott, exempelvis bedrägerier eller anställda som tar emot mutor för att bevilja banklån.
Fotnot: *Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har tidigare bedömt att narkotikakonsumtionen i Sverige uppgår till omkring 15 ton årligen.
Lärdomar av Encrochat – Analysprojekt Robinson

Källa: Polisen.se