En ny polisrapport ger en situationsbild över skjutvapenläget
NordenBladet — Polisstyrelsen har gett ut en analysrapport, vars syfte är att stödja arbetet enligt regeringsprogrammet och erbjuda lägesinformation om vapentillståndsprocessen samt brott och störningar relaterade till vapen.
Analysen visar att när allt kommer omkring är endast en liten del av alla brott som görs med skjutvapen allvarliga våldsbrott, såsom grova rån- eller misshandelsbrott eller brott mot liv (försök medräknade). Omkring fem procent av de allvarliga våldsbrotten i hela landet har begåtts med ett skjutvapen. Det största antalet allvarliga våldsbrott som gjorts med ett skjutvapen under en månad sedan början av 2022 har registrerats i april och augusti i år. Det månatliga antalet har vanligtvis legat kring fem fall.
Även om det i det totala antalet skjutvapenbrott kan observeras en ökande trend som började för några år sedan, har antalet under början av 2024 legat på en lägre nivå än i början av 2021.
− Ökningen ser ut att ha en anknytning särskilt till en uppgång i grundformen av skjutvapenbrott. Lindriga skjutvapenbrott har legat på ungefär på samma nivå under de senaste två åren, och inte heller i grova skjutvapenbrott ses några egentliga förändringar under de senaste åren, klarlägger analytiker Mika Sutela från polisstyrelsens analysfunktioner.
På lång sikt har antalet skjutvapenrelaterade polisuppdrag legat på ungefär samma nivå.
I den tematiska analysen som utfördes under slutet av sommaren och början av hösten har sammanställts information om vapentillstånd och skjutvapenrelaterad brottslighet. Rapporten följer till sin struktur ramverket för polisverksamhet, så att frågor som hänför sig till skjutvapen undersöks med tanke på förebyggande, avslöjande och utredning.
– Det här är den första omfattande analyshelheten, som hänför sig till skjutvapen, som polisen i Finland gjort, konstaterar Sutela.
Rapporten baserar sig på offentliga källor, såsom studier, mediekällor och uppgifter som erhålls från polisens statistiksystem. Rapporten berör polisens samtliga kärnprocesser: övervaknings- och larmverksamhet, tillståndsförvaltning samt brottsförebyggande och trafiksäkerhetsarbete.
− Bakgrunden till analysen är regeringsprogrammet, i vilket har skrivits in flera åtgärder för revidering av regleringen gällande grova skjutvapenbrott, berättar polisdirektör Sanna Heikinheimo.
Rapporten kan läsas på polisens webbplats Operativ miljö och statistik.]]>
Analysen visar att när allt kommer omkring är endast en liten del av alla brott som görs med skjutvapen allvarliga våldsbrott, såsom grova rån- eller misshandelsbrott eller brott mot liv (försök medräknade). Omkring fem procent av de allvarliga våldsbrotten i hela landet har begåtts med ett skjutvapen. Det största antalet allvarliga våldsbrott som gjorts med ett skjutvapen under en månad sedan början av 2022 har registrerats i april och augusti i år. Det månatliga antalet har vanligtvis legat kring fem fall.
Även om det i det totala antalet skjutvapenbrott kan observeras en ökande trend som började för några år sedan, har antalet under början av 2024 legat på en lägre nivå än i början av 2021.
− Ökningen ser ut att ha en anknytning särskilt till en uppgång i grundformen av skjutvapenbrott. Lindriga skjutvapenbrott har legat på ungefär på samma nivå under de senaste två åren, och inte heller i grova skjutvapenbrott ses några egentliga förändringar under de senaste åren, klarlägger analytiker Mika Sutela från polisstyrelsens analysfunktioner.
På lång sikt har antalet skjutvapenrelaterade polisuppdrag legat på ungefär samma nivå.
I den tematiska analysen som utfördes under slutet av sommaren och början av hösten har sammanställts information om vapentillstånd och skjutvapenrelaterad brottslighet. Rapporten följer till sin struktur ramverket för polisverksamhet, så att frågor som hänför sig till skjutvapen undersöks med tanke på förebyggande, avslöjande och utredning.
– Det här är den första omfattande analyshelheten, som hänför sig till skjutvapen, som polisen i Finland gjort, konstaterar Sutela.
Rapporten baserar sig på offentliga källor, såsom studier, mediekällor och uppgifter som erhålls från polisens statistiksystem. Rapporten berör polisens samtliga kärnprocesser: övervaknings- och larmverksamhet, tillståndsförvaltning samt brottsförebyggande och trafiksäkerhetsarbete.
− Bakgrunden till analysen är regeringsprogrammet, i vilket har skrivits in flera åtgärder för revidering av regleringen gällande grova skjutvapenbrott, berättar polisdirektör Sanna Heikinheimo.
Rapporten kan läsas på polisens webbplats Operativ miljö och statistik.
]]>
Källa: Poliisi.fi
