Annons:

Det lönar sig att göra brottsanmälan för trakasseri eller hot som sker på sociala medier – det är dock inte alltid frågan om brott

NordenBladet —

27.01.2020 kl 08.21Polisstyrelsen
Polisen blir ofta kontaktad gällande trakasseri och hot på sociala medier. Trakasseri på sociala medier är beklagligt, men ganska vanligt. Trakasseri på sociala medier kan ta formen av mobbning, hatpropaganda, trakasseri, och som avsiktligt förvirrande och provocerande handlingar d.v.s. att trolla.
För trakasseri på sociala medier lönar det sig att göra en brottsanmälan med låg tröskel och vid behov kontakta olika hjälporganisationer. Polisen uppmuntrar att anmäla trakasserierna med låg tröskel även till de sociala medieplattformarna, för om profilerna som trakasserar inte anmäls vet inte plattformarna om att ingripa. Att anmäla profilen till den sociala medieplattformen är en viktigt första åtgärd i fall av trakasserier på sociala medier.
Om du blir trakasserad på sociala medier:

Spara genast meddelanden, bilder och annan material där du blir trakasserad.
Ta en skärmbild av angriparens profil. Spara även en eventuell URL-adress, som leder till angriparens profil. På så sätt finns det en möjlighet att spåra profilen fastän upphovsmannen skulle byta sina uppgifter.
Anteckna var och när trakasserierna eller hoten har inträffat.
Anteckna också dina känslor gällande trakasserierna, om det är långvarigt och ger dig ångest.
Anmäl det trakasserande innehållet och angriparens profil till den sociala medieplattformens upprätthållare.
Meddela i samband med brottsanmälan att du har samlat in bevismaterial om händelserna.
Kontakta vid behov hjälpande instanser såsom Brottsofferjouren eller Kvinnolinjen.

Trakasseri som sker på sociala medier tolkas oftast som ärekränkning, olaga hot eller spridande av information som kränker privatlivet. Dessutom är eventuella brottsrubriceringar identitetsstöld eller brott mot kommunikationsfred. Hot och trakasseri som pågått en lång tid kan också vara förföljelse om handlingarna orsakar rädsla eller ångest hos den utsatta. Vanligtvis leder ovan nämnda brott till bötesstraff.
Alla ovan nämnda brott, förutom förföljelse, är målsägandebrott. I allmänhet förutsätter förundersökning av målsägandebrott straffyrkande av den målsägande; om den målsägande inte kräver straff får förundersökning inte genomföras.
– Förföljelse är ett brott under allmänt åtal, där framförande av straffyrkande inte är en förutsättning för undersökning. I praktiken är det ändå svårt att få kännedom om förföljelse utan att offret informerar polisen om saken, säger polisinspektör Kimmo Ulkuniemi.
Utredning av eventuellt trakasseri kan avbrytas av många orsaker – man ska ändå söka hjälp
Efter brottsanmälan bedömer polisen om det finns orsak att misstänka brott. Om så är fallet måste en förundersökning inledas i ärendet. Det finns ändå många situationer då förundersökning inte inleds. Om typen av brottet är så liten att åklagaren skulle fatta beslut om åtalseftergift i ärendet, är förundersökning oftast inte ändamålsenligt. Om det inte finns tillgång till en utredning som påverkar ärendet eller om den brottsmisstänkte inte kan identifieras kan undersökningsledaren avbryta förundersökningen. Beslutet om avbrytande av förundersökningen fattas av åklagaren.
Brottets kännetecken uppfylls inte heller alltid. Det är till exempel inte frågan om ärekränkning om man i sociala medier får en olämplig kommentar. I sådana fall kan undersökningsledaren fatta ett beslut om att förundersökning inte inleds eftersom det inte finns skäl att misstänka brott. I stället kan det vara frågan om ärekränkning om angriparen har spridit falsk information om den målsägande, benämnt den målsägande med föraktfulla skällsord eller på annat sätt med sina handlingar orsakat lidande.
– Ibland handlar beteende som har upplevts som trakasseri om framförande av en åsikt som hör till yttrandefriheten, fastän personen i fråga skulle anse att de yttrade orden är kränkande, säger brottskommissarie Markku Silen från polisinrättningen i Helsingfors.
– Hård eller nedsättande kritik gentemot en annan persons handlande, åsikter eller offentliga verksamhet är inte nödvändigtvis hot eller trakasseri på sociala medier fastän personen i fråga skulle uppfatta den yttrade saken som kränkande, fortsätter brottskommissarie Silen. Det verkliga uppfyllandet av kännetecknen för ärekränkning begränsas för att skydda yttrandefriheten. Nedsättande kritik kan straffas som ärekränkning om det klart överskrider gränsen för vad som anses godtagbart. I slutändan är det frågan om bedömning från fall till fall och relaterat till kontexten.
Om det inte finns tillräckligt konkret information om fallet överskrids dessutom gränsen för förundersökning i fall av trakasseri nödvändigtvis inte. Till exempel är inte endast angivarens egen berättelse nödvändigtvis tillräckligt bevis på ärekränkning. För mycket tid kan också ha förflutit och bevisen inte längre vara tillgängliga, eller det sociala medieföretaget ger inte polisen den nödvändiga informationen.
– Av denna anledning är det särskilt viktigt att själv spara bevisen på trakasseri och hot, konstaterar brottskommissarie Ulkuniemi.

Källa: Poliisi.fi


Tags assigned to this article:
FinlandPolisens Nyheter och händelser

error: Content is protected !!
Copyright © NordenBladet 2008-2020 All Rights Reserved.
Skandinaviska / Nordiska nyheter och information på svenska.
Scandinavian / Nordic news and info in Swedish.
Nordic News Service & Link Directory